27 nov 2014

Debatt om jämställdhet i svenska moskéer

En konflikt inom moskén i Uppsala har uppmärksammats i media och i debattartiklar. Männen i moskéns styrelse har förbjudit kvinnorna hålla studiegrupper i moskéns bibliotek. Moskéns lokalansvarig, Osman Said, säger:
Det handlar inte om att de stör. Det handlar om principer. Principen i islam är att kvinnor ska vara i sitt område och männen i sitt.
Konflikten och argumenten kommenteras av Abd al Aaqq Kielan, ordförande Svenska islamiska församlingarna:
Jag förstår inte varför kvinnorna inte får vara i biblioteket? Jag kan inte förstå den typen av argument. Varje människa kan göra vad den vill men om de vill ha statsbidrag, så måste den hjälpa till och bidra till samhällets grundläggande värderingar. Och en av de värderingarna är jämställdheten mellan män och kvinnor. [...] Allas intresse skall tillgodoses av en moské.
Cherin Awad skrev ett inledande debattinlägg om konflikten och diskrimineringen av kvinnorna för en månad sedan. Bahareh Andersson tog senare upp situationen i en egen artikel, där hon såg konflikten som ett exempel på bristen av kvinnorättigheter inom muslimska samfund. Detta reagerade Awad och fyra andra muslimska kvinnor negativt på. Deras kamp handlade bara om den specifika moskén.

Slutligen har Shaykh Salahuddin Barakat, ordförande för Islamakademin, författat ett debattinlägg där han kritiserar Uppsala moskén regelverk.
Kvinnor har enligt klassisk sunnitisk rättslära full juridisk behörighet att inte bara medverka och föreläsa i moskén utan även att grunda och styra moskéer, samhällsinstitutioner och företag. [...]
Detta är lämpligt utan att man behöver göra ett avkall på vår muslimska uppförandekodex – beträffande klädsel eller interaktionen mellan könen. Dessa regler syftar till att upprätthålla moskéns sanktitet och främja gudsmedvetenhet.
Även radioprogrammet Människor och tro hade idag ett längre reportage om konflikten, i ett större jämställdhetsperspektiv, och visade på en moské med en mer positiv kvinnosyn.

Det är mycket bra att jämställdhet inom muslimska församlingar diskutera offentligt. Det öppnar upp för att fler ställer krav på att deras samfund förbättrar sig. Det visar också på att det finns olika intressen inom den muslimska gruppen. På sikt blir det nog mer pluralistiskt. Det kommer både finnas moskéer där jämställdhet värdesätts, medans andra är strikt patriarkala. Precis som det är bland de kristna kyrkorna.

Problematiskt är det fortfarande går så långsamt. Idag kan användandet av ett bibliotek diskuteras, men ingen vågar lyfta att kvinnorna normalt kommer i andra hand när det gäller själva bönerummet. Det är en potent signal.

Ännu värre är det att den muslimska normen om dikotomin man och kvinna inte alls ifrågasätts i samband med diskussionen om jämställdhet. Kielans: "Allas intresse skall tillgodoses av en moské." är tomma ord när det gäller alla de som inte överensstämmer med de, av normer och regler, cementerade könsrollerna. HBTQ-personer som visar hela sin mänsklighet är ännu inte välkomna i svenska moskéer. Förhoppningsvis kommer de muslimer som nu tar jämställhetskampen snart lyfta denna fråga.

Intervju med Rebecca Goldstein

DN har en fin intervju med Rebecca Goldstein, vilken gjorde i samband med att hon talade vid PI-symposiet i Stockholm i början av november.
Rebecca Goldstein var elva år när hon insåg att hon inte trodde på Gud. Men hon fortsatte att leva som ortodox jude tills hennes föräldrar hade dött. I romanen ”Seltzers resa” beskriver hon varför det kan vara svårt att bryta med sin religiösa identitet.
Läs Rebecca ”kom ut” som ateist först när föräldrarna avlidit.

Samvetsfrihet = utan samvete?



Så här kan det gå till i El Salvador. Vill ni stödja Amnestys kampanj för att få bort abortförbudet så kan ni hjälpa till genom att skriva på här.

26 nov 2014

Revolutionen är inställd

Jag har länge tänkt skriva något om en minidebatt i Nature över om huruvida evolutionsteorin behöver en ny revolution. Det skedde under 1900-talets början en närmast revolutionär förändring av Darwins/Wallaces ursprungliga teori när man upptäckte Mendelsk nedärvning och byggde ihop denna med naturligt urval. Det paradigm vi evolutionsbiologer nu arbetar inom kallas "den nya syntesen", "den moderna evolutionära syntesen" eller ibland "neodarwinism" (det senare ogillas förstås av alla Wallace-fans).

Ciklider från två olika sjöar som evolverat på väldigt lika sätt.
Konvergent evolution eller utvecklingsbiologiska begränsningar?
Orsakerna att vi nu skulle behöva en ny revolution, till en "Extended Evolutionary Synthesis", påstås vara fyra:
1. Evolutionär utvecklingsbiologi - individuella utvecklingsvägar kan ibland vara en bättre förklaring av anpassningar i naturen än naturligt urval; behöver inte evolutionsteorin byggas om för att hantera denna insikt?
2. Plasticitet - en genuppsättning kan ge olika resultat beroende på miljön, organismer kan förändras under sin livstid (vit päls på vintern, könsbyte hos fiskar); behöver inte evolutionsteorin byggas om för att hantera denna insikt?
3. Icke-genetisk evolution - till exempel kulturell evolution visar att evolution inte är bundet vid gener, behöver inte evolutionsteorin byggas om för att hantera denna insikt? Här hamnar också upptäckterna kring epigenetik.
4. Nisch-konstruktion - ibland konstruerar organismer själv de habitat som de sedan anpassar sig till (bävrar bygger dammar, myror bygger stackar), behöver inte evolutionsteorin byggas om för att hantera denna insikt?

Det här är ett digert ämne som skulle ta ett tag att förklara och diskutera, så jag har dragit mig för att skriva blogginlägget. I princip anser jag att en vetenskaplig revolution inte är något man bestämmer sig för att det ska inträffa, utan sker revolutionen är det så omvälvande att det inte behövs någon diskussion - det är bara att hänga med för glatta livet. Den här diskussionen verkar mer handla om att några av revolutions-förespråkarna vill att deras upptäckter ska räknas som revolutionära och sant omvälvande. Ett patetiskt försök att framhålla sin egen viktighet, helt enkelt. Alla upptäckter som räknas upp här ovanför ryms alldeles utmärkt inom den nuvarande syntesen.

Nu upptäcker jag att Jerry Coyne på bloggen Why Evolution is True har skrivit blogginlägget åt mig. Så ni som är intresserade av vad jag borde ha tagit mig tid att skriva så gå till den bloggen (synd att han skrev det på engelska bara). Nature har också publicerat motargument, parallellt med originalförslaget. Slutligen har Sean Carroll skrivit en remarkabelt insatt kommentar (han är ju fysiker, gudbevars) som slutar med en välplacerad syrlighet.
It seems like a mistake for the revolutionaries to place so much emphasis on how revolutionary they are being, rather than concentrating on the subtle work of figuring out the relative importance of all these different factors to evolution in the real world — the importance of which nobody seems to deny, but the quantification of which is obviously a challenging empirical problem. 
Fortunately physicists are never like this! It can be tough to live in a world of pure reason and unadulterated rationality, but someone’s got to do it.

25 nov 2014

EHF kritiserar att Påven talade i EU-parlamentet


EHF, tillsammans med sekulära organisationer från hela Europa, fördömer att Påven inbjudits att tala inför europaparlamentet i Strasbourg (25 november). Detta eftersom vi upplever att det är oacceptabelt att skänka en religiös ledare den äran det innebär att få hålla ett anförande inför det sekulära parlamentet.

Hela texten kan läsas nedan.
Dear President SCHULZ, 
We the undersigned European secular organisations wish to express our deep regret of your decision to invite Pope Francis to address the European Parliament. We do not think it appropriate for any religious leader to be invited to speak to a secular parliament. Having invited one what justification can be offered for not inviting others of other religions and competing denominations or sects? 
Even many believers cannot accept that a religious leader can claim the right to speak on their behalf, because he was not elected to it, any more than the leaders of other religious groups and non-religious Europe. Representation of European citizens should remain the prerogative of the European Parliament. 
The invitation is doubly inappropriate given the Catholic Church’s doctrinal positions on start and end of life and sexual matters, including women’s reproductive rights: the very issues on which they campaign most forcefully, are the very ones on which they are at most variance from their followers, especially in Europe as evidenced by numerous polls and indeed by the extraordinary synod taking place in Rome. And such positions are generally at variance with the majority of the European population as a whole and often in conflict with Human Rights. 
Worse, we find today that the religious movement represented by the Pope continues to actively combat human rights, such as the European Union defends, seeking to impose on the rest of society a dogmatic moral vision, in defiance of the principles of freedom of conscience and equality. 
Secular Europeans stand for the separation of “state and religion”. This principle should also apply inside the institutions of the European Union. If applied rigorously, it is, in our opinion, the most effective way of achieving peace and harmonious relations between the citizens of the European Union, whatever their world views.

DN skriver om missförhållanden inom Svenska kyrkan

DN publicerar idag en artikelserie om missförhållanden inom Svenska kyrkan:
Gemenskap och försoning är vanliga ledord inom Svenska kyrkan.
Samtidigt har organisationen genom åren valt att köpa ut ­personal som mobbats, larmat om missförhållanden och kritiserat ­ledningen.
DN kan nu berätta att Svenska kyrkan betalat ut över 115 miljoner kronor i avgångsvederlag de fem senaste åren.
 
Varje år vänder sig tiotusentals medlemmar till Svenska kyrkan för att få råd och stöd i svåra stunder. Samtidigt har flera anställda inom kyrkan år efter år larmat om missförhållanden inom den egna organisationen.
De kritiserade kyrkan – fick betalt för att sluta
De fick pengar för att sluta inom kyrkan
Åsa frystes ut efter larm om sexofredanden
Antje Jackelén: ”På vissa platser är det riktigt dåligt”

Att det finns missförhållanden inom Svenska kyrkan med över 20.000 anställda borde inte överraska någon. När man läser reportagen verkar det dock som att viljan att framstå som en "god" och "fin" organisation gör att Svenska kyrkan i vissa fall undviker att i tid, på allvar, ta tag i de missförhållanden som uppkommer.

Sabrina och Sayed

Homeopati - när vanlig dumhet inte räcker

En välkänd brittisk homeopat, Grace DaSilva-Hill, har skickat runt nedanstående mail där hon uppmanar alla homeopater att tillsammans försöka bota haven. Genom att "medicinera" haven med ett homeopatiskt preparat: Leuticum - som homeopater använder mot syfilis. (Resonemanget bakom val av medicin anges inte.) Om man inte är nära ett hav kan hälla "medicinen" i en flod - eller spola ner den i toaletten (!). Om man inte har "medicinen" tillhanda räcker det att säga namnet Leuticum till ett glas vatten, så kommer vattnet lära sig "medicinens" energi.



Allt det här har föranlett bloggaren The Quackometer att fråga sig om homeopaterna nu har nått "peak stupid". Som om det inte räckte med att de försökt framställa sockerpiller för att bota Ebola...

Apropå Ebola skriver the Quackometer också om gruppen som åkte till Liberia.
Hoemopaths in West Africa have hit the news this week as a group tried to enter Liberia in order to use their spells on people with Ebola. The WHO fortunately tried not let them near any actual sick people and they have been kicking and screaming since. The Daily Mail’s rather dreadful article reported that they
“had used homeopathic treatments on patients, despite the instructions from health officials in the capital Monrovia not to do so. She said she had not felt the need to quarantine herself after returning to India but was monitoring her own condition for any signs of the disease.
The homeopaths appear to have absolutely no understanding how how dangerous and irresponsible their actions have been.

24 nov 2014

Marcus Birro har fått sparken från Expressen


Marcus Birro fortsätter sin färd mot högerextremismen. För detta har han nu fått sparken från Expressen. Så här skriver SvD.
I helgen intervjuades Marcus Birro av den högerextrema sajten Exponerats podcast RLM, enligt Dagens Media. Han intervjuades tillsammans med Ingrid Carlqvist, ledande skribent på den islamfientliga tidningen Dispatch International.
Birro själv spelar karaktäristiskt nog ut offerkortet. I hans eget huvud är han en riddare i skinande rustning som rider ut för godhet mot världens ondska - en riddare som inte kan göra några fel. Alls.
Jag har satt något alldeles för stort och alldeles för farligt i rörelse. Jag har ifrågasatt landets mediala elit, utamanat dem med mitt träsvärd, och nu börjar eliten lita febrilt efter skäl att helt enkelt göra sig av med mig.
Och så hittar dem då en anledning. Jag trodde först att det handlade om intervjun, att den publicerats i ett sammanhang det finns all anledning att diskutera. Jag är beredd att ta den diskussionen. Jag är också givetvis beredd att förklara hur jag tänkte, eller inte tänkte, men att jag också onekligen tror väldigt hårt på det fira ordet, i alla dess sammahang.
När chefredaktören för Eskilstuna-Kuriren blev mordhotad ryckte chefredaktören på min tidning ut med djupt indignerad ton på sin blogg. När en lojal medarbetare på hans egen tidning blir mordhotad är det knäpptyst. Det var detta jag sade i intervjun. Och för detta har jag nu fått sparken.
För att förtydliga. Det är för djävligt att Marcus Birro mordhotats. Alla har rätt att yttra sig om vad de vill, så även Birro. Detta måste vara fullständigt klart.

Också: Islam förtjänar mycket kritik, inte minst då Koranens stridbara ord kan inspirera till sådana illdåd som vi ser nu i IS framfart. Vi stöder givetvis varje ansats till att tolka bort dessa ord, även om den bästa lösningen förstås vore att kasta hela tanken om Heliga Skrifter i papperskorgen.

Men gränsen mot främlingsfientligheten måste alltid hållas glasklar, annars är man själv delaktig i något klandervärt. Det är denna gräns Birro nu gått över i och med sin medverkan hos Exponerat tillsammans med Ingrid Carlqvist. Expressens beslut är därför högst förståeligt.

Debatten om vad som är "rätt" islam är meningslös

Förra torsdagen sände radioprogrammet Människor och tro ett samtal om hur radikalisering av unga skall stoppas. Programmet, som sändes från Rinkeby, handlade specifikt om hur förhindra rekrytering till ISIS. Därför var det inte underligt att islams inverkan diskuterades.

Och som vanligt var det flera i panelen som med säkerhet visst att ISIS inte företräder den rätta formen av islam och att mera kunskap om religionen islam är ett sätt att förhindra radikalisering. Detta sa imamen Hussein Farah Warsame: "Islam är en fredlig religion. Islam är emot döda oskyldiga [...] Det är en feltolkning de gör." och  Zan Jankovski, kommunaltjänsteman i Angered: "Ungdomarna vi talar om är väldigt okunnig om islam och blir lurade att tro på saker som egentligen inte ha med islam att göra.". Detta höll även Sonia Sherefay, föreläsare och föräldrastödjare i Järva, med om: "Som stolt muslim, räds jag över att min religion förknippas, sedan flera decennier, med terrorism och allt annat som inte har med islam att göra."

Det är mycket bra att många arbetar med att motverka radikalisering till våldsbejakande islamism. För att lyckas med detta behövs det att muslimer förespråkare en tolkning av islam som en fredlig religion, i vars namn ISIS terror är otänkbar. Men lurar de inte sig själva om de tror att de kan vinna tolkningsföreträde endast genom en försäkran att deras dogm är den rätta? En paneldeltagare sa klokt att ungdomarna behöver lära sig ifrågasätta och tänka själva.

Imamen visar själv, när han kommer in på islamofobi, hur lätt det är att resonemangen om "den rätta islam" blir inkonsekvent. Han sa: "Om vi vill lösa det här problemet, om vi inte arbetar hårt mot islamofobi, blir det många ungdomar som känner legitimitet för att försvara islam." Men om de som drabbas av islamofobi endast svarade med fredlig medel när de försvarar sin religion ("den rätta islam"), så hade islamfobi i detta sammanhang inte varit ett faktor att ta upp. Islam hade inte varit inblandad i radikalisering. Men när islams försvarare svarar med våld på islamofobi, då är det inte islamofobin som är det stora problemet.

Gymnasieeleven Abdi kommer med den väsentliga frågan i avslutningen: "Jag har fått höra att de flesta som åker ner för att kriga för den här organisationen har fått fel tolkning, men de där nere tycker samma sak, att vi muslimer som bor i Sverige har fel tolkning. Vad är rätt tolkning?"

"Den frågan hänger i luften", svarade programledaren och så är det. Debatten i Sverige om islam är mest en kamp mellan de som säger att islam är fredens religion och de som säger att islam är våld och förtryck. Få röster hörs som säger att det är varken eller, eller både ock. Dessa skulle behövas i media.

Ett exempel på det som saknas publicerades i brittiska the Times i början av november. Artikeln Who are the true Muslims – all or none? är skriven av journalisten Matthew Syed och återpublicerade i sin helhet på National Secular Society:s webbsida. Syed skriver om hur fel det är att tala om "den rätta islam", speciellt för icke-muslimer:
You see, the idea of "real" and "false" Muslims is ephemeral [kortlivad]. With something like science, people who disagree with each other examine the evidence. They debate, they argue, they perform experiments. Sadly, this approach is not available for religious disputes. People with theological differences tend to appeal to divine revelation and differing interpretations of manuscripts that were written centuries ago. This is a problem when it comes to resolving differences, particularly when those manuscripts contain passages that seem, on a cursory reading, to condone violence. 
It is no good Blair or Obama, or anyone else, saying that Isis has got it wrong, or that it is distorting Islam's "true message" because, when it comes to religious truth, there is no such thing as "wrong" — unless, of course, you happen to be the one person, one group, one faction, that is wired up to God. And think of the hypocrisy, too. Blair is a Catholic. He doesn't believe in Allah (unless he is the same as Jehovah/Yahweh/the God of Moses). Nevertheless, he feels entitled to rule on the question of who are Allah's chosen people. In other words, he is happy to second guess the views of a deity he thinks is fictional. 
Syed förespråkar att det är dags förklara att det är meningslöst att debattera om "rätt" och "fel" islam.
Instead of pontificating on who are the real Muslims, isn't it time to acknowledge that the entire debate is senseless?
Moderate Muslims would not like such a stance, of course. They would hate to be told that their interpretation of Islam is no more legitimate than that of Isis. But the alternative is far worse because it perpetuates the idea that there is a rational means of figuring out which of the subgroups has a hotline to God. 
This takes us to the elephant in the room. The fundamental problem in the Middle East today is not with the Sunni or the Shia or even with Isis. The problem is with religion itself. It is the idea of received wisdom, divine revelation, the notion that "I have heard the Truth" and that everyone else is deluded. This is the corrupting, anti-rational, distorting engine of religious violence in the Middle East, just as it once triggered Christianity into a bloody civil war.
Men de flesta kristna har förstått detta. De "förknippar idag sanning med evidens, förnuft och andra upplysningsideal."

"Nobelkommittén gjorde inte hemläxan inför medicinpriset"


Min kollega och vän Johan Lind hade igår en artikel på SvD Brännpunkt där han kritiserar Nobelkommitténs motivering gällande Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Kritiken gäller alltså inte själva priset, som handlar om upptäckter av celler som utgör ett positioneringssystem i hjärnan, utan Nobelkommitténs motivering.
Den kognitiva kartan var länge psykologins heliga graal. Om den fanns skulle den nämligen utgöra bevis för att djur inte bara lär sig genom betingning, deras inlärning kunde kanske vara friare och mer lik mänskligt tänkande, alltså utgöra en ”högre kognitiv funktion”. Edward Tolman studerade råttor i labyrinter och myntade 1948 begreppet kognitiv karta som just ett exempel på inlärning som något mer likt tänkande än betingning.
Men existerar Tolmans kognitiva karta hos råttor? Efter nästan hundra års experimenterande ser det mörkt ut. De fåtal lovande resultat som framkommit drunknar bland studier som istället pekar på att råttor lär sig hitta vägen genom inlärning som mer liknar det Tolmans kritiker föreslog. Modern forskning om djurs inlärning visar också att råttors navigation kan förklaras utan att man behöver tillskriva råttor ”högre kognitiva funktioner”. Detta innebär inte att råttor har fått svårt att hitta vägen, nej, men att man förkastat idén att råttor navigerar med hjälp av tänkandelika processer.
Som Nobelkommittén skriver så visste inte Tolman var i råtthjärnan den föreslagna kognitiva kartan skulle finnas. Men kommittén påstår att uppfinnandet av metoder för att mäta hjärncellers aktivitet skulle kunna lösa frågan om den kognitiva kartans existens. Men det går inte att påvisa den kognitiva kartans existens enbart genom att titta på hjärnceller, åtminstone inte idag. Frågan kräver beteendeexperiment där råttans erfarenheter kan kontrolleras så att man kan ta reda på vilka problem de kan lösa. Detta är ett måste för att utesluta andra inlärningsmekanismer, det vill säga för att utesluta alternativa förklaringar.
Mosers studier testar inte heller om råttor kan använda sig av en kognitiv karta i Tolmans mening, de undersöker vilka delar av hjärnan som är aktiva när råttan promenerar omkring i en välkänd miljö. Då råttorna i deras experiment inte utför någon uppgift som kräver ”högre kognitiva funktioner” kan man alltså inte i efterhand påstå att råttan använt sig av dessa tänkandelika mekanismer. Att man hittar något i hjärnan är spännande, men då ett djur beter sig måste det så klart ske något i hjärnan.
[...]
[T]rots att råttor är ena hejare på att hitta vägen, säger inte forskningen att råttor navigerar med hjälp av så kallade högre kognitiva funktioner.
Råttor känner igen sig när de går i en bekant miljö och har en slags av nervceller som aktiveras när de går där -  ”rutnätsceller”, där rumslig information sparas - men kan de tänka sig vägen innan de går? Det vet vi inte ännu.

23 nov 2014

Nytt avsnitt! #107 – Radio Houdi är sorgliga


Nytt avsnitt av Radio Houdi som denna gång har sorg och är sorgliga.

Ett sorgligt avsnitt som börjar med stoppa sin egna korv, en väns bortgång, en sorglig film, inspelning av Karsten Torebjers liveseans på Södra Teatern.

Vi fortsätter med kenyansk pastor som anser att Gud kommer in i kroppen om man inte har underkläder
FLASH! Malou von Silvers får stora journalistpriset (?).
Avslutar med det sorgliga med Ghostbusters och Band Aid är 30 år gamla.

Ett sorgligt avsnitt med glimten i ögat som John och Anders alltid levererar.


Dawkins och Krauss på Conway Hall

Den 23 oktober arrangerades en visning av filmen the Unbelievers på Conway Hall i London. Efter visningen genomfördes en frågestund med de otroende: Richard Dawkins och Lawrence Krauss.

22 nov 2014

Svenska ritualer: Flogstavrålet

Hur testar man existensen av multiversum?



Läs mer hos Wired och PhysOrg.

21 nov 2014

Kvinnohat är dåligt, såvida inte islam säger så

Norsk humanism och religionskritik

I Norge finns det två sekulär humanistiska livsåskådningsorganisationer - kolossen Human-Etisk Forbund och det mer religionskritiska Hedningsamfunnet. Hedningsamfunnet, som i år fyller 40 år, kallar sig "en humanistiska frigörelserörelse" och de har uppfattats som några som mer motarbetar andra livssyner, religiösa, än förespråkar en egen.

Detta var anledningen till att de inte godkändes som livssynssamfund av norska staten, när "Hedningarna" ansökte om detta på 80-talet och därigenom gick de miste om de frikostiga norska statsbidraget. I den norska lagen står det klart att det krävs att organisationen sätter sin egen livssyn i centrum.

Nu planerar samfundet en ny ansökan. Deras nyss avgångne ordförande, Eystein Emberland, säger till fritanke.no att Hedningsamfunnet har en humanistisk livssyn och att detta inte står i konflikt med religionskritik:
Hedningsamfunnet er i dag som tidligere basert på et humanistisk livssyn. Vi står på samme verdiplattform som Human-Etisk Forbund. Det humanistiske livssynet har alltid vært kjernen for oss. Det er det viktigste. Vi er opptatt av religionskritikk, men det står ikke i noen motsetning til vårt humanistiske livssyn.
För Human-Etisk Forbund verkar detta inte vara självklart. Deras styrelseordförande Tom Hedalen säger:
Jeg er enig i at de [Hedningsamfunnet] har en større anledning til å være tydelige i sin religionskritikk. Vi favner bredere og må ta mer hensyn til medlemsmassen.
Vilka anledningar som den lilla organisationen med 648 medlemmar har, som det stora förbundet med mer än 80.000 medlemmar saknar, framgår inte. Kanske är en skarp och rungande religionskritik nödvändig för att de små att höras i offentligheten och kunna påverka. Kanske är det så att den stora organisationen skulle tappa fler medlemmar, än de vinner, på religionskritik och det är därför de måste ta hänsyn till de medlemmar de redan har.

Det skall bli intressant att läsa om hur Hedningasamfunnets ansökan bedöms och se om ett eventuellt godkännande skapar större konkurrens mellan de två norska humanistorganisationerna.

Möjligen den bästa musik-video som någonsin spelats in

20 nov 2014

Filosofins dag

I Kalmar har Humanisterna uppmärksammat Filosofins dag genom att skriva en debattartikel, intervjuats i P4 och i kväll har de arrangera ett samtal om filosofi på Byteatern i Kalmar.

Ur artikeln i Östra Småland:
Unescos syfte med Filosofins dag är att uppmärksamma filosofin som verktyg för att förbättra en ömsesidig förnuftsbaserad dialog med analys, argument och motargument. Man är övertygad om att ju fler människor som tillägnar sig de filosofiska verktygen, desto bättre blir förutsättningarna för tolerans, fredlig konfliktlösning och för att i samarbete lösa de stora utmaningar mänskligheten står inför: ett långsiktigt hållbart globalt samhälle med tanke på naturresurser, vatten, miljö, klimat och rättvis fördelning. Unesco betonar speciellt betydelsen av att unga människor under sin skoltid får hjälp att lära sig hantera de filosofiska verktygen på ett kreativt sätt. 
[...] 
Humanisterna är en livsåskådningsorganisation som bejakar kritiskt tänkande och det filosofiska samtalet. Vi tycker att det är särskilt viktigt för våra unga. Ungdomar överöses i dag med budskap via media och internet. När Facebook-forum för exempelvis kolloidalt silver samlar tiotusentals icke kritiskt tänkande människor signalerar detta ett utbildningsbehov. I Unescos anda uppmuntrar Humanisterna Kalmar införandet av en lektionstimma filosoferande i veckan från årskurs ett i samtliga grundskolor i Kalmar län.
Carl-Gustaf Olofsson intervjuades i  P4 Kalmars morgonprogram, start 3:15 in i programmet.

Ray Comfort designar ett intelligenstest

Nu har Ray Comfort designat ett intelligenstest för att berätta att Jesus besegrade döden - en test han prompt själv lyckas ha fel på.

I reklamens namn

När de traditionella religionerna försvinner, vart vänder människor sin tillbedjan då? Konsumism är något gudlösthet beskyllning för, av vissa religiösa. Tv-serien Kollektivet i norska TV2 har tagit detta på allvar och åskådliggjort hur det kan se ut.

19 nov 2014

Kurder driver med ISIS

Denna musikvideo har sänds på irak-kurdisk tv.

Lite visdom från Diogenes cynikern

Plato was discoursing on his theory of ideas and, pointing to the cups on the table before him, said while there are many cups in the world, there is only one `idea' of a cup, and this cupness precedes the existence of all particular cups.
"I can see the cup on the table," interupted Diogenes, "but I can't see the `cupness'".
"That's because you have the eyes to see the cup," said Plato, "but", tapping his head with his forefinger, "you don't have the intellect with which to comprehend `cupness'."
Diogenes walked up to the table, examined a cup and, looking inside, asked, "Is it empty?"
Plato nodded.
"Where is the `emptiness' which procedes this empty cup?" asked Diogenes.
Plato allowed himself a few moments to collect his thoughts, but Diogenes reached over and, tapping Plato's head with his finger, said "I think you will find here is the `emptiness'."

18 nov 2014

Nytt podcastavsnitt ute: #106 – Radio Houdi köper skivor



Nytt avsnitt av Radio Houdi som denna gång köper skivor.

Snabbrecension av nya plattor från Queen och Pink Floyd samt premiären av Karsten Torebjer – Psychic Medium.
Brian Mays gitarr åker förstaklass och Philae landar på komet. Julio Iglesias Rolex, Cosmos och John som mäklare på TV.
Radio Houdi köper skivor och tittar drömskt ut i kosmos.

Vetenskapsfilosofi för nerdar

Figur från philosophy in figures.

Lösningen för Schrödingers katt och förklaringen av singulariteten är sammanlänkade

Från Saturday Morning Breakfast Cereal.

17 nov 2014

Protestera mot mäniskorättskrängningar: Skriv för frihet!

Raif dömdes till tio års fängelse och tusen piskrapp för att han startat ett internetforum om politik och samhällsfrågor. Nu kan du tillsammans med hundratusentals andra över hela världen kräva att domen ogiltigförklaras. 
Protestera mot Raifs fängelsedom och spöstraff
I maj 2014 dömdes Raif till tio års fängelse och tusen piskrapp för att han bloggat och startat ett internetforum, ”Saudi Arabian Liberals”, för diskussion om politik och samhällsfrågor. Åtalet baserades på texter som publicerats på forumet. Dels artiklar skrivna av Raif, där han kritiserat religiösa myndigheter i Saudiarabien, dels texter skrivna av andra. 
Åklagarsidan menade att Raif hade brutit mot landets IT-lagar samt förolämpat islam. De menade att Raif skulle åtalas för ”apostasi” (när man lämnar sin religion), vilket är belagt med dödsstraff. Dödsdomen uteblev, men istället dömdes han alltså till tio års fängelse, tusen piskrapp, tio års reseförbud, samt förbud mot att framträda i media och att kommunicera via sociala media. 
Många åtalas för inlägg på Facebook och Twitter
Facebook och Twitter har blivit mycket populärt i Saudiarabien eftersom människor annars inte kan ge uttryck för sina åsikter offentligt. Men den växande internetdebatten har resulterat i att myndigheterna övervakar sociala medier och försöker förbjuda exempelvis Skype och WhatsApp. 
Amnesty anser att Raif är en samvetsfånge som enbart fängslats för att han använt sin yttrandefrihet. Dessvärre är han inte ensam om att bestraffas för denna grundläggande rättighet. Han är istället en av många aktivister, regimkritiker, bloggare och akademiker i Saudiarabien som förföljs, hotas och åtalas för vad de skriver på internet. För att inte familjen också skulle råka illa ut har Raifs fru och tre barn valt att lämna landet.
Skriv på för Raif hos Amnesty.

Outgrundliga vägar

Har upptäckt och gillar seriestripparna av Scott Maynard på Happle Tea!
Texterna till stripparna gör sitt till [mysterious ways]:
Wondering whether God will come and save us or fix it all ultimately seems a little silly. We have bodies and brains and we have consciousness. We can fix our problems ourselves without help from outside. Sure, it’d be nice, but God hasn’t done much for the last 2000 years, so why sit around waiting now?

16 nov 2014

Islamiska förbundet terrorstämplade

Islamiska förbundet i Sverige (IFiS) terrorstämplas, ihop med 85 andra islamistiska organisationer, av Förenade Arabemiraten (UAE). Anledningen är att IFiS sägs vara en del av Muslimska Brödraskapets globala organisation. [Gulf News]

Nu skall det inte dras några stora växlar på vilka UAE anser vara terrororganisationer. UAE är allt annat än rättssäkert och demokratiskt, de klassas i den grövsta kategorin (Grave Violations) i IHEU:s the Freedom of Thought Report. Ändå måste det vara gravt pinsamt för IFiS att hamna på samma lista som al-Qaida och Boko Haram.

Intressant är dock reaktionen från IFiS ordförande Omar Mustafa. Han säger:
Det är löjeväckande om det inte vore så skrämmande att en liten regim som är känd för sina övergrepp och brott mot de mänskliga rättigheterna ska gå in och definiera europeiska civilsamhällesorganisationer som terrororganisationer.
Nej, det är inte alls skrämmande. Det skrämmande är människorättsbrotten som sker i Förenade Arabemiraten och andra arabiska regimerna runt Persiska viken. Det är ovanligt att IFiS representanter kritiserar dessa länder. Andra människorättsbrott, t.ex. de som sker i Palestina kritiserar de dock frekvent. Mustafa säger också:
Vi har inget med Muslimska brödraskapet att göra. Vi är en fristående svensk organisation som inte lyder under brödraskapet. [sr]
Nog är inte IFiS en fristående organisation. De är nära knutna till Federation of Islamic Organisations in Europe (FIOE) och relationen är mer än att de bara är medlemmar i en europeisk paraplyorganisation. I IFiS stadgar (2012-06-10) står det att läsa:
Förbundet är en grundande medlem i Federation of Islamic Organisations in Europe (FIOE), och följer dess allmänna riktlinjer. 
FIOE äger rätt att skicka representanter till kongressen med yttranderätt. 
Vid eventuell upplösning av förbundet skall tillgångar överlåtas till FIOE om inget annat uppges vid upplösningsbeslutet.
Självklart kan IFiS ändra sina stadgar, om medlemmarna så önskar, men som de ser ut idag är de organisatoriskt knutna till FIOE. Vilken relationen är mellan FIOE och Muslimska Brödraskapet är omdebatterat, men mycket tyder på att det är mer än personliga relationer och ideologisk närhet. [GP]

En ironisk detalj i terrorstämplingen är att det terroristlagar som ligger till grund för stämplingen är stiftade av Förenade Arabemiratens nuvarande president Khalifa Bin Zayed Al Nahyan. Hans far var en stor ekonomisk bidragsgivare när Stockholms Moskén (där IFiS huserar) byggdes och moskén bär hans namn, Zayeds moské.

"Hedersvåldet måste ses för vad det är"

Soleyman Ghasemiani från Glöm aldrig Pela och Fadime (GAPF) skriver idag på SvD Brännpunkt.
För tusentals svenska ungdomar och kvinnor med rötter i andra länder är kärleken ofri och dödsbringade. Men myndighets-Sverige stödjer fortfarande inte till hundra procent flickors och kvinnors totala rätt över sin kropp och sexualitet, skriver Soleyman Ghasemiani, socionom och författare. 
[...] 
Hedersvåldet kan inte kategoriseras under ”mäns våld mot kvinnor”. Det är en hel del som skiljer dessa typer av våld åt. I hedersvåldet är det inte en ensam make eller pojkvän som utsätter offret för våld utan en hel familj, släkt och grupp som medverkar öppet i både kontrollen och i det avgörandet slaget. Hedersvåldet är kollektivt och planerat. De som utövar våldet skäms inte för det de gör utan känner det som en ärofull handling. 
En annan faktor som skiljer detta våld från mäns våld mot kvinnor är att det inte är bara män som är utövare. Här kan mödrar, fastrar och systrar till de utsatta vara lika mycket delaktiga i det fysiska och psykiska våldet som män. 
[...] 
Kvinnor bär egentligen huvudansvaret för döttrarnas uppfostran och att lära dem bli lydiga och kyska kvinnor. Män har ansvaret för denna kontroll utanför hemmet eftersom det är män som får vara därute. De manliga släktingarnas våld blir aktuellt först när det kvinnliga våldet inte har haft avsedd effekt. 
Kärleken är fortfarande lika ofri och dödsbringade för tusentals svenska ungdomar och kvinnor med rötter i andra länder. Den politiska makten och myndighets-Sverige stödjer fortfarande inte till hundra procent kärlekens frihet och flickors och kvinnors totala rätt över sin kropp och sexualitet. Fortfarande tillskansar sig de religiösa, traditionella och kärleksfientliga institutionerna och krafterna i samhället det mesta av det politiska och ekonomiska stödet, statligt som kommunalt. Fortfarande får religionen tränga sig in på barnens kroppar, på livet och på deras vardag i skolan och ute i samhället och på små flickors huvuden. Det är dags att ändra på det.
 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se