26 juli 2016

Bönerum kan vara en del en icke-konfessionell skola

I förra månaden tog media upp att en kommunal högstadieskola i Lessebo hade inrättat "ett bönerum för muslimska elever". Rummet var dock ingen nyhet, det hade redan funnits i två år, och det får användas till bön eller andakt oavsett religionstillhörighet.

Frågan som inställer sig är om detta är ett brott mot att skolan ska var icke-konfessionell, det vill säga vara fri från religiösa inslag.

När Sveriges Radio frågade Skolverket gavs ett bra svar:
Under förutsättning att det här rummet är något som eleverna tar ett eget initiativ till, det är öppet för alla och att skolan har en möjlighet att erbjuda ett sådant här rum under en rastaktivitet, säger Frida Ericmats Rutgersson, jurist på skolverket. 
Frida Ericmats Rutgersson är tydlig med att skolan ska vara en neutral plats och att det inte får förekomma religiösa symboler bland annat. Föräldrar ska känna sig bekväma med att skicka sina barn till skolan.
Så här behöver det vara för att vi ska ha religionsfrihet. Det är skolan, det vill säga statens agerande, som ska vara fri från religionsutövning, inte eleverna. Eleverna ska få vara religiösa och praktisera sin religion även under skoltid, dock utan att det inverkar negativt på lektionstiden och utan att religionsutövningen blir påtvingande för andra elever. Det väsentliga är att skolpersonalen inte arrangerar eller tar initiativ till religionsutövning.

På samma sätt som att en elev under rasten ska få sitta och läsa Bertrand Russell eller göra mindfulnessövningar, så ska elever få be. Att göra detta kan vara svårt i korridorer eller allmänna uppehållsrum, eftersom ljudnivå och störningar från elever som leker försvårar koncentrationen. I värsta fall kan det förekomma rena trakasserier mot elever som är bryter mot normen, inte minst mot muslimer.

Att det då finns ett speciellt rum för vissa aktiviteter, till exempel bön, är helt rätt. Det viktiga är här som skolverket säger att eleverna tar initiativet, att det finns möjligheter för till detta i skolan och att det är öppet för alla.

Det sista är speciellt viktigt. Speciella bönerum för muslimer är ingen bra idé. Detta eftersom det kommer bli ont om lokaler om alla önskemål från eleverna ska tillfredsställas och skolan ska inte avgöra vilka aktiviteter som är viktigare än andra - det vill säga upprätta ett bönerum, men avslå önskemål om rum för mindfulnessövningar. Sedan är det bra om eleverna övas i att möta olika praktiker och sedvänjor, och lära sig att dessa kan utföras i ett gemensamt rum. Det som behövs är ett tyst rum där det finns speciella ordningsregler att förhålla sig till.

Tyvärr framkommer i Lessebo kommuns kommentar till medieuppmärksamheten en djupt problematisk regel för rummet:
Eleverna får enbart använda rummet under sina raster och efter det att rektor fått vårdnadshavarnas godkännande.
Att vårdnadshavaren måste godkänna medför en risk att skolan inte respekterar elevernas religionsfrihet. Det kan vara så att eleven inte vill berätta för sina föräldrar att de praktiserar en religion eller att föräldrarna vet om detta, men inte ger tillåtelse till detta. Skolan placerar här elevens religionsfrihet i händerna på föräldrarna. Det är fel.

Denna regel borde tas bort. En idé med en icke-konfessionell skola är att barn och ungdomar under en del av dagen ska ha möjlighet att komma bort från de traditioner som praktiseras i familj och släkt. I skolan ska eleverna utvecklas till att bli mer självständig individer, vuxna, med eget ansvar, även för den livsåskådning de identifierar sig med och praktiserar.

Gå med Humanisterna i Stockholm Pride Parad!

Stockholm Pride firas i år 25-31 juli. Paraden äger rum på lördagen, 30 juli, och utgår i år från Norr Mälarstrand i höjd med Kungsholmstorg. Det är samling kl. 12.30 och paraden beräknas börja kl. 13.00. Liksom flera tidigare år, går vi i en gemensam sektion Humanisterna tillsammans med Vetenskap och Folkbildning.

Det är fritt fram att delta i paraden, hela vägen eller en liten bit av vägen. Så fort vi vet mer om i vilken del av tåget mm som vår sektion hör till, kommer information om samlingsplats mm att spridas via Facebookgrupper och i detta event. Den exakta mötesplatsen offentliggörs i regel ca kl 11 samma dag.

Facebook-evenemang

Efter paraden planerar vi att äta gemensamt på restaurang Kouzina, på Vallhallavägen ett stenkast från Pride Park. Den som vill kan ansluta då.

Välkomna!

Buddhismen håller vad den lovar


25 juli 2016

Det här med att vi kanske bor i en datorsimulering

Följande bloggpost är kopierad från denna morgons inlägg på min blogg Häggström hävdar.

Det är något med den här bilden som håller mig kvar. Kanske kattens lugn och mjukhet i kontrast med astronautens brådska och raketens hårdhet. Men helt klart också bildens antydan om att den fysiska verklighet vi tycker oss leva i inte är den fundamentala, att det finns en högre verklignet vars invånare kan kika ned på oss som i en låda.

Idén är inte ny. Den dyker upp i många sammanhang, från de stora världsreligionerna till populärkulturella filmer som The Matrix och The Truman Show. Den har emellertid haft svårt att vinna acceptans såsom seriös hypotes värdig vetenskapligt studium.

Det sistnämnda har emellertid börjat luckras upp en liten smula på senare år, mest tack vare filosofen Nick Bostroms så kallade simuleringsargument, som han presenterade i sin uppsats Are you living in a computer simulation i tidskriften Philosophical Quarterly 2003, och som sedan dess tilldragit sig en del uppmärksamhet. Jag skriver mycket om Bostroms olika arbeten i min senaste bok Here Be Dragons: Science, Technology and the Future of Humanity, men just simuleringsargumentet tar jag inte upp annat än som allra hastigast, i en fotnot på sidan 151. I min föregående bok Riktig vetenskap och dåliga imitationer från 2008 ägnar jag däremot simuleringsargumentet en längre diskussion på sidorna 126-128:
    Bostrom konstaterar [...] att om vi - den mänskliga civilisationen - överlever de faror som lurar det närmaste århundradet eller så, så kommer den teknologi vi (eller de robotar som eventuellt efterträder oss) då förfogar över att vara närmast ofattbart mer avancerad än den vi har idag. Bland annat kommer vi att ha tillgång till praktiskt taget outtömlig datorkraft. Framtidens historiker kan väntas vara mycket intresserade av vad som egentligen hände de där kritiska årtiondena som föregick "det stora teknologiska språnget". De kommer att använda delar av den enorma datorkraften till att göra omfattande och detaljerade datorsimuleringar av vad som egentligen hände då, och dessa simuleringar kommer att vara så verklighetstrogna att de virtuella människor som befolkar dem får medvetanden, så som vi själva. Men tack vare att så ofantligt många sådana datorsimuleringar genomförs, så överstiger det antal virtuella människor genom historien som tror sig leva år 2007 vida det antal om knappt 7 miljarder människor som verkligen upplevde (originalversionen av) 2007. Och därför är det långt troligare att vi hör till de virtuella människorna i dessa datorsimuleringar än att vi utgör originalen. Vi lever alltså i the Matrix.

    Man kan spekulera vidare kring detta scenario. Varför skulle det vara förbehållet professionella historiker att köra dessa simuleringar? Nog kunde det bli ett populärt nöje, åtminstone bland lagom nördigt inriktade personer, att i sina datorer upprepa historien, eller ännu hellre se hur den hade utvecklats då förutsättningarna varieras på olika sätt? Kanske Gud egentligen är en pubertetsfinnig 15-åring anno 2243 som kommit att fundera över det otroligt jämna amerikanska presidentvalet år 2000 och över vad som egentligen hade kunnat hända om den där religiöse och halvt imbecille alkoholisten till motkandidat faktiskt hade vunnit?

    [...]

    Bostroms uppsats kan förstås som att han inte blott hävdar att det är möjligt att vi lever i the Matrix, utan rentav att det är ytterst troligt. Och även om jag inte kan slå fast att han har fel, så går det att peka på ett antal obevisade antaganden som hans resonemang hänger på. (Av de följande pekar Bostrom själv på de första två, medan han däremot inte säger något om det tredje.) För det första behöver det, som Bostrom själv påpekar, föreligga en icke-försumbar sannolikhet att vi - den mänskliga civilisationen - lyckas nå den tänkta teknologiska nivån innan vi förgör oss själva. Jag vill gärna tro att så är fallet, men om man skall vara realistisk så framstår det som en vidöppen fråga. [...] För det andra förutsätter Bostroms argument den så kallade datorteorin för medvetande, som säger att fenomenet medvetande inte är beroende av något specifikt slags materiellt medium för att kunna uppstå, så att t.ex. kisel kan gå lika bra som kött och blod; detta behövs för att datorsimuleringarnas virtuella människor skall erhålla medvetanden. Åter har vi att göra med en vidöppen fråga. Och för det tredje bygger Bostroms sannolikhetsargument på det implicita antagandet att det existerar en mekanism enligt vilken "vi" - de medvetna varelser du och jag råkar finna oss identiska med - väljs ut på måfå enligt likformig fördelning bland alla medvetanden i universum. Vad som skulle ligga bakom en sådan mekanism har jag svårt att se, men vem vet?

Under de år som passerat sedan jag skrev dessa rader har jag kommit att se något mer positivt på simuleringsargumentet och tanken att vi faktiskt bor i en datorsimulering. Ja, argumentet vilar alltjämt på obevisade premisser, men detta gör det inte irrelevant för frågan om världens yttersta beskaffenhet. Inte så att jag tror att vi bor i en datorsimulering, men idén synes mig långt ifrån orimlig. Den mer allmänna tanken att det skulle existera en högre verklighet än den fysiska som vi upplever, och att det skulle kunna finnas en skapare och en avsikt bakom vårt världsallt, ter sig därmed inte heller orimlig. Detta har lett till en förskjutning i min syn på religion. Tanken på en skapare går inte längre lika lätt att utan vidare avfärda, även om jag fortfarande finner andra delar av det kristna (för att nu nämna den religion jag råkar vara närmast bekant med) tankegodset lika orimligt som tidigare: evidentiellt ogrundade och fullkomligt godtyckliga bisarrerier om äpplen, ormar och jungfrufödslar, om en hämndlysten Gud som håller sig med detaljerade föreskrifter om vad samtyckande vuxna människor får lov att företa sig bak sovrummets dörrar, och om hur vår väg till evigt liv går via det bestialiska ihjältorterandet av en man i 30-årsåldern för snart 2000 år sedan.

Men är inte tanken på att vi kanske bor i en datorsimulering djupt oroande? Är det inte fasansfullt att tänka sig att hela det som vi uppfattar som vår värld och vår tillvaro bara är på låtsas? Njae, inte så farligt, har jag varit böjd att svara på dessa frågor, och ansluta mig till den uppfattning som David Chalmers försvarar i sin utomordentligt läsvärda uppsats The Matrix as metaphysics, att även om det skulle existera en högre verklighet relativt vilken vår tillvaro och vår värld spelar rollen av en datorsimulering, så ändrar inte den saken på det faktum att våra liv och vår värld är verkliga.

Emellertid. När jag i förra månaden tog del av filosofen Eric Schwitzgebels aktuella bloggpost If you/I/we live in a sim, it might well be a short-lived one så kändes tanken på att vi bor i en datorsimulering betydligt läskigare:
    We need to ask what proportion of the conscious AIs (at least the ones relevantly epistemically indistinguishable from us) live in large, stable sims, and what proportion live in small or unstable sims?

    I see no reason here for high levels of optimism. Maybe the best way for the beings at the base level of reality to create a sim is to evolve up billions or quadrillions of conscious entities in giant stable universes. But maybe it's just as easy, just as scientifically useful or fun, to cut and paste, splice and spawn, to run tiny sims of people in little offices reading and writing philosophy for thirty minutes, to run little sims of individual cities for a couple of hours before surprising everyone with Godzilla. It's highly speculative either way, of course! That speculativeness should undermine our confidence about which way it might be.

    If we're in a sim, we probably can't know a whole lot about the motivations and computational constraints of the gods at the base level of reality. (Yes, "gods".) Maybe we should guess 50/50 large vs. small? 90/10? 99/1? (One reason to skew toward 99/1 is that if there are very large simulated universes, it will only take a few of them to have the sims inside them vastly outnumber the ones in billions of small universes. On the other hand, they might be very much more expensive to run!)

    If you/I/we are in a small sim, then some version of radical skepticism seems to be warranted. The world might be only ten minutes old. The world might end in ten minutes. Only you and your city might exist, or only you in your room.

Detta snuddar vid den mardröm som benämns Boltzmannhjärnor, och som vore väldigt skön att kunna avfärda som overklig. Scott Aaronson, som i sin underbart infallsrika uppsats The ghost in the quantum Turing machine tar upp Bolzmannhjärneproblemet (som en bland en rad andra frågor av jämförbart bråddjup) utifrån ett perspektiv som påminner om Bostroms simuleringsargument, och föreslår en väg ut ur mardrömmen - en väg som jag dessvärre finner en smula långsökt och lam. Eller döm själva!

Elon Musk säger sig vara nästan bombsäker på att vi bor i en datorsimulering. Få andra uttrycker denna ståndpunkt så tvärsäkert, men frågan finns idag på den filosofiska och vetenskapliga agendan på ett helt annat sätt än för 15 år sedan. Dess ökade legitimitet manifesterades tidigare i år i hur den togs som tema för 2016 års upplaga av den så kallade Isaac Asimov Memorial Debate - en paneldiskussion på American Museum of Natural History i New York. Panelens samlade vetenskapliga kompetens var blytung, eller vad sägs om följande namn: David Chalmers, Zohreh Davoudi, James Gates, Lisa Randall, Max Tegmark och Neil deGrasse Tyson (moderator). Och diskussionen blev klart sevärd!

Mer än hälften av trossamfunden mot samkönade äktenskap

Dagens ETC har frågan de trossamfund som får statsbidrag: 1) Kommer ni delta i någon Prideparad under 2016? 2) Stödjer ni homosexuella äktenskap? Resultaten visar på ett stort motstånd eller lågt intresse för hbtq-personers rättigheter. Bara 1 av 10 trossamfund deltar i någon Prideparad och en majoritet är mot att homosexuella ska få gifta sig. Läs alla svar och se resultatet i ETC.
Eftersom kraven för bidrag till trossamfund nu ska ses över och Regeringen lyft fram krav på demokratiska värderingar och människors lika värde är dessa resultat intressanta. Det kan ifrågasättas om flera av de tillfråga trossamfunden utifrån detta ska få statliga bidrag.

Dagens ETC har bett Christer Sturmark, ordförande för Humanisterna, kommentera:
– Regeringen ska se över faktumet att en massa organisationer inte lever upp till de grundläggande värderingar som finns för att få bidrag och det låter som att de du har talat med inte gör det. Min spontana reaktion är att om en majoritet av de här samfunden inte stödjer samkönade äktenskap så diskriminerar de på grund av sexuell orientering, säger han. 
Spelar det någon roll för samhället vad trossamfunden tycker? 
– Absolut spelar det roll vad de tycker i frågan. De har så klart ett inflytande när det gäller normbildning. Allt ifrån abortlagstiftning till synen på homosexualitet och jämställdhet mellan män och kvinnor. Det blir ju ett negativt inflytande då, men de som ställer upp på jämställdheten ska ha en eloge. 
Varför diskuteras inte religiösa värderingar kontra det sekulära samhället mer? 
– Jag tycker faktiskt att de har kommit på agendan allt mer, ta handskakningsdebatten med Yasri Khan till exempel. Men det finns en påtaglig ängslighet när det gäller att kritisera religiösa organisationer, man är jävligt rädd att trampa någon på tårna. Den rädslan tror jag i grund och botten handlar om att religion historiskt sett har haft en sådan särställning och status i samhället.

Legal status för homosexuella i världens länder


Tidskriften ETC har gått igenom de samfund som får statsbidrag i Sverige. Det visar sig att över hälften av dem är uttalat emot äktenskap för homosexuella.
21 samfund tar öppet avstånd från gayäktenskap, medan elva tvekar, inte vill svara eller säger att det är upp till individerna själva även om deras samfund inte utför vigslarna.
Svenska alliansmissionen svarar på frågan så här:
– Vi viger kvinna och man, så då kan man väl säga att äktenskapet är för kvinna och man.
Läs hela ETC:s granskning här.

24 juli 2016

Vad ska vi göra med alla tomma kyrkor?

"Medlemmarna blir färre och fastigheterna dyrare. Hur ska svenska kyrkan få ekvationen att gå ihop?" Det undrade radio-programmet Människor och tro i fredags och öppnade telefonsluss om frågan vad vi ska göra med alla tomma kyrkor.

Ge dem tillbaka till folket, säger jag. De är finfina samlingslokaler att ha exempelvis skolavslutningar i. Vad säger ni?

Är det offentliga rummet neutralt beträffande olika livsåskådningar?

Seminarium under Almedalen arrangerat av Jesu Kristi Kyrka Sista Dagars Heliga. Panelen bestod av: Karin Kittelmann Flensner (forskare), Christer Sturmark (Humanisterna), Anna Lindman (programledare) och Louis Herrey (utbildningsansvarig Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga)

"Samhället är mångkulturellt som aldrig förr, och det tar sig många uttryck. Frågan är om alla bemöts med samma öppenhet och strävan till ökad förståelse. Karin Kittelmann Flensner har i sin avhandling om religionsundervisningen i svenska gymnasieskolan kommit fram till att det är ateism som är norm, att den dominerande livsåskådningen numera är sekulär humanism. Genom detta panelsamtal belyses utmaningen och svårigheten att vara neutral. Är det så att vissa livsåskådningar ges tolkningsföreträde?"

Är akademisk filosofi en säker zon för kvinnor?

Filosofen Christina Hoff Sommers, idag på the American Enterprise Institute, tar sig an frågan om akademisk filosofi är en "säker zon" för kvinnor. I youtubevideon nedan bemöter hon dock i huvudsak påståendet att kvinnor är strukturellt diskriminerade.

Läs en transkription på Jonathan Haidts Heterodox Academy och detta uppmärksammas även av filosofen Brian Leiter, som på sin blogg skriver:
As longtime readers know, I'm skeptical that the underrepresentation of women in philosophy is due to the "argumentative" nature of the subject, lack of female authors in the canon or on syllabi, and the like. The evidence of stereotype threat based on gender is also very weak, though implicit and explicit bias is more real. What Dr. Sommers ignores, I fear, is the role of a previously permissive culture of sexual harassment, but that, fortunately, is changing (at last).
Det är många som kritiserar feminism som gått över styr på amerikanska universitet. Hoff Sommer gör det dock på ett ovanligt faktabaserat och rationellt sätt.

23 juli 2016

Sara Mohammed sommarpratare

Igår sommarpratade Sara Mohammad, ordförande i Glöm Aldrig Pela och Fadime (GAPF), tidigare ledamot i Humanisternas förbundsstyrelse och mottagare av Hedeniuspriset 2013. Hon talade "om erfarenheterna som format henne, om uppväxten i irakiska Kurdistan, om föräldrakärlek och föräldratvång".

"Den rationella revolutionären"

En timme med Richard Dawkins, Daniel Dennett, Steven Pinker, Susan Blackmore, Derren Brown och Michael Frayn om evolutionsteorin, Dawkins författarskap, rationalism och ateism.

21 juli 2016

Laïcité - fransk sekularism

Kyrkan gillar Pokémon Go

Att succéspelet Pokémon Go fått en stillasittande ungdom att plötsligt gå ut och röra på sig är bra i sig.
Ingen har tidigare lyckats knäcka koden hur man i dag kan få barn och ungdomar att sätta klockan på ringning tidigt och i sol som regn och rusk varje dag gå flera mil utomhus i friska luften och samla Pokémons.

Då spelet hämtar sin information från Google Maps visar det sig att de flesta kyrkor (som trots allt finns på fasta ställen över klotet) är sk "pokegym" - där spelarna kan strida mot andra spelares pokémons för att ta över gymet. Detta innebär att när ett lag "tagit över pokegymet" måste de andra lagen ge sig ut för att "ta tillbaka" gymet igen.

Ibland är kyrkor bara "pokestops" där spelare kan inhämta diverse priser som pokebollar etc.

Men kyrkan jublar över den nya strömmen av barm ungdomar och vuxna. I tidningen Dagen berättas det om strategier man har för att kunna få Pokémon Go-spelarna att intressera sig för kyrkan också.

En del kyrkor uppmanar spelare att komma in genom skyltar utanför.

Som t ex Mariakyrkan i Växjö


19 juli 2016

Påven löser terrorismen


Skönt att han äntligen utnyttjar sina magiska krafter som den kristna kyrkans överstepräst. Alternativt har hans önsketänkande ingen som helst inverkan på verkligheten. Den som överlever får se.

#TogetherToEndMaleGuardianship

Även när de misshandlar sina fruar, män i Saudiarabien är de deras förmyndare. Detta orättfärdiga system måste upphöra.

18 juli 2016

17 juli 2016

John Searle - Vad är fri vilja?

Hur många offer för hedersbrott tål identitetspolitiken?

Onsdagen den 6 juli arrangerade Riksorganisationen GAPF ett seminarium i Almedalen om hur många offer för hedersbrott identitetspolitiken tål.

Medverkande: Hanif Bali, riksdagsledamot (M), Amineh Kakebaveh, riksdagsledamot (V) och Linnea Bruno (F!). Samtalsledare: Alice Teoderesco, chefredaktör för GP och GAPF:s goodwill-ambassadör.

16 juli 2016

Fem minuter om yttrandefrihet

Det är dock skillnad på vad man har rätt att säga och vad man vågar eller bör säga. Rätten att uttrycka sig är inte detsamma som rätten att slippa kritik. Kritik är nämligen den andres yttrandefrihet. Gott omdöme är en tillgång men de som saknar den förmågan bör inte fråntas rätten att utrycka dumheter. Inskränkningar i yttrandefrihet ska alltid noga övervägas. - Dilsa Demirbag-Sten
Sveriges Radio sänder en sommarserie där åtta författare, samhällsdebattörer och konstnärer delar med sig av sina tankar om yttrandefriheten. I dag var det Dilsa Demirbag-Stens tur.

Limits of Logic: The Gödel Legacy

Föredrag av Douglas Hofstadter vid PI-symposium i Stockholm i juni.

15 juli 2016

Hot och våld i hederns namn

SVT Forum spelade in ett seminarium om hederskultur som arrenderades av Varken Hora eller Kuvad, Sveriges Kvinnolobby, Elektra och Fryshuset under Almedalsveckan.

På seminariet redovisades en kartläggning av hedersproblem i utsatta områden kring Stockholm. Därefter diskuterade seminariedeltagarna frågor som kartläggningen väcker om livssituationen för en del flickor och kvinnor, men också unga killar och män. Medverkande: Amineh Kakabaveh, ordf Varken hora eller kuvad, Alán Ali, verksamhetsansvarig, Elektra, Fryshuset, Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby, och Carin Götblad, regionpolischef, Polisregion Mitt.

Se seminariet på SVT Forum.

14 juli 2016

Svenska värderingar extremast i världen

Idag har jag en artikel på DN Debatt om forskningen kring värderingar och om under vilka förutsättningar man kan tala om "svenska värderingar" - det är lite nationalchauvinistiskt att hävda att de värderingar som råder i Sverige är de som är universella. Den titel jag hade satt var "Svenska värderingar extremast i världen" men DN tyckte den mer provocerande titeln "Önsketänkande att svenska värderingar är universella" var bättre. Och det är de som bestämmer.
Det har pratats mycket om svenska värderingar på sista tiden, men få har specificerat vilka värderingar det skulle vara och varför dessa skulle vara just svenska. När i princip alla partier längs hela den politiska skalan säger sig vilja värna ”svenska värderingar” väcks misstanken att uttrycket fungerar mer som ett retoriskt grepp, som en projektionsyta för egna fördomar och önskemål. Det är beklagligt, för det finns faktiskt högkvalitativ forskning om värderingar som visar vilka de är, var man får dem ifrån och varför vissa av dem kan anses värda att värna.
I artikeln gör jag en del faktapåståenden som en del av er kan tänkas vilja ha källhänvisningar till. De kommer här.
  1. Informationen i stycket som börjar med "Med detta sagt så finns det viktiga lärdomar att hämta från värderingsforskningen..." kommer från en av Forskning och Framstegs eminenta artiklar om värderingsforskning (Vad kan siffror lära oss om integration? av Henrik Höjer, FoF 19/1-2016). Jag har kollat att informationen stämmer men fann inget skäl att byta ut exemplen mot andra, utan tog istället tillfället att kunna rekommendera er att klicka er vidare till FoF för att läsa även den artikeln.
  2. Den senaste versionen (2015) av World Values Surveys globala kulturkarta kan ni hitta här.
  3. Antje Röder och Peter Mühlaus forskning kan ni läsa om i artikeln Röder A and Mühlau P 2014 Are They Acculturating? Europe's Immigrants and Gender Egalitarianism. Social Forces 92: 899-928.
  4. Veronica Kostenkos forskning kan ni läsa om i artikeln Kostenko V 2014 Gender attitudes of muslim migrants in Western and northern Europe. SGEM2014 Conference Proceedings 1: 155-164. (Artikeln är bakom en betalvägg, så vill ni läsa hela, skicka ett mail.)
  5. De fyra kanadensarnas forskning kan ni läsa om i artikeln Olson JM, Vernon PA, Harris JA and Jang KL 2001 The heritability of attitudes: a study of twins. Journal of Personality and Social Psychology 80: 845-860. Läser ni den upptäcker ni att en stor del av våra värderingar har en genetisk förklaringskomponent, men utrymmet på DN Debatt är inte tillräckligt för att föra in även den aspekten.
Läs hela min debattartikel här. Läs sen även Marie Demkers artikel på GP Debatt, Partiledarna bör akta sig för att leka med elden, om faran med nationalistisk retorik kring värderingar.

Wole Soyinka om Boko Haram

13 juli 2016

Black Lives Matter i kontext

"Var inte rövhålet"

12 juli 2016

11 juli 2016

Tro och religion i världens mest sekulariserade land

Sverige anses vara världens mest sekulariserade land, där tro är något privat och lite pinsamt. Men vi gifter oss i kyrkan, firar kristna högtider och när livet är tungt ber vi utan att tveka till den Gud vi inte tror på. Hur går det ihop? Och vad händer nu, när Sverige blir alltmer mångreligiöst?

Medverkande: David Thurfjell (professor i religionsvetenskap), Karin Kittelmann Flensner (universitetslektor i utbildningsvetenskap) och Anna Lindman (journalist, programledare).

10 juli 2016

Religionens återkomst – en utmaning för demokratin?

Mycket bra sägs under detta seminarium i Almedalen. En reflektion från det är att det börjar bli vanligare att politiker säger "Religionsutövning ska vara något privat". Det är bra. Det visar på att de försvarar en sekulär stat.

Vid seminariet diskuteras de utmaningar som religionens nya närvaro innebär för olika samhällsområden, bland annat rättsväsendet och media.

Medverkande: Mia Lövheim (professor i religionssociologi), Anna-Sara Lind (docent i offentlig rätt), Erik Ullenhag (riksdagsledamot L), Björn von Sydow (vice ordförande i konstitutionsutskottet S) och Alice Teodorescu (ledarskribent).

Mer om religiösa friskolor

Gymnasieminister Aida Hadzialics (S) talade om religiösa friskolor vid fler tillfällen under Almedalsveckan:



9 juli 2016

The Better Angels of Our Nature

I tidskriften Kvartal har börjat publicera sammanfattningar av böcker som en genväg för de som inte läst böckerna i fråga eller vill friska upp minnet efter en tid.

Först ut är Steven Pinkers bok The Better Angels of Our Nature - Why Violence Has Declined:
Vår forntid var inte så fredlig som vi gärna föreställer oss. Även om människor mördas, våldtas och plågas också i vår tid, menar Pinker att vi lever i den fredligaste epoken i världshistorien. Men detta är något som vi har svårt att tro. Vi vill helt enkelt inte tro det. Steven Pinkers bok analyserar varför våldet har avtagit trots att den mänskliga naturen förblir densamma.
Läs i Kvartal.
 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se