19 sep. 2017

Håller religionen på att försvinna i Storbritannien?

En nyligen genomförd undersökning visar att 53% av britterna identifierar sig som icke-religiösa. Och andelen icke-religiösa har ökat. Denna utveckling diskuteras av en panel bestående av fem representanter från olika religioner och en icke-religiös, Andrew Copson från Humanist UK.
Det är ofrånkomligt att religiösa kommer minska och andelen icke-religiösa kommer öka. Icke-religiösa människor är kapabla att leva fullständigt tillfredsställda, etiska och meningsfulla liv. Lika bra och ibland bättre och på ett mer liberalt sätt. - Andrew Copson

18 sep. 2017

Atheist Republic

Atheist Republic är den största sidan på Facebook som uteslutande fokuserar på ateism. Sidan startades av en ung ateist från Iran, Armin Navabi.

Jesus & Mo om religiösa friskolor

17 sep. 2017

En oanständig återfödelse

Christer Sturmark pratar med Babu Gogineni. Babu Gogineni är en indisk humanist, rationalist och aktivist som har tjänstgjort som VD för International Humanist and Ethical Union (IHEU).

De pratar om rationalitet, humanism och ateism, och om hur det gick till när Babu drog självaste Dalai Lama inför rätta, och vann.

16 sep. 2017

Senfärdig Eko-rättelse om kyrkotrend

I veckan berättade Ekot felaktigt om antalet medlemmar i Svenska kyrkan. SR:s program Medierna tar i dag upp detta i ett reportage där Christer Sturmark intervjuas.

15 sep. 2017

Den sekulära högtidsstunden 2017

Den sekulära högtidsstunden inför riksmötets öppnande genomfördes på Konstakademien den 12 september 2017. Bland de drygt 100 deltagarna återfanns två ministrar och ett tjugotal riksdagsledamöter. Se ett reportage från ceremonin och hör vad några av deltagarna säger om riksmötets öppnande, demokrati, det sekulära samhället, tolerans, tillit och kunskap.

11 sep. 2017

Trendbrott inför kyrkovalet?

"Trendbrott inför kyrkovalet  antalet medlemmar ökar" rapporterade Sverige radio apropå Svenska kyrkans medlemsutveckling. Det visade sig inte stämma - inte alls. Efter protester ändrade man till "Trendbrott inför kyrkovalet – antalet nya medlemmar ökar" vilket förvisso är numeriskt korrekt, men lite som att rapportera "Trendbrott -kall sommar!" när man diskuterar klimatförändringar. Medlemsutvecklingen ser ut så här.


Här kan du få hjälp att gå ur kyrkan. 2000 år av fake news räcker väl?

Hasse Alfredson 1931-2017

Det är med stor sorg vi tagit emot beskedet att 2003 års Hedeniuspristagare Hasse Alfredson är död. Han lämnar efter sig ett stort tomrum i svenskt kulturliv. Hans Alfredson visade på ett oförglömligt sätt att det går att förena humor och samhällskritik med ett humanistiskt patos. En stor humanist har lämnat oss.

Här nedan en berömd sketch från revyn Gröna Hund 1962: Ringaren, högaktuell så här i kyrkovalstider. DN:s Lars Linder beskriver den så här:
”Varför kommer ni aldrig när jag ringer?” Hans Alfredsons monolog ”Ringaren” på bred västgötska ur revyn ”Gröna hund” 1962 var en fulländad satir över den svenska mellanmjölkskyrkans mjäkighet inför tidens sekularisering. Bilden av den hycklande pastor Jansson med sina platta metaforer var pinsamt välbekant: ”Livet kan vara som en påse, tomt och innehållslöst om man inte fyller det med nåt.” Det kan inte ha varit lätt för svenska präster att hålla en predikan de följande femton åren, risken för hörbara fniss i församlingen måste ha varit överhängande. Och orden ”han är en värdig representant för den svenska statskyrkan, han har inga bestämda åsikter om nånting” har ju visst bett än i dag.

10 sep. 2017

Fighting for Secular America

Rasismens politiska kraft

SR:s Konflikt sände ett väldigt bra program om rasism.
Om Charlottesville, den omedvetna rasismen och frågan ifall rasistiska idéer – anno 2017 – kan vara en framgångsrik politisk strategi?

7 sep. 2017

Lammreklam

Einsteins vittnen

5 sep. 2017

Stackars Piers Morgan

Modellen Munroe Bergdorf har rört upp himmel och helvete med en text på Facebook om rasism. Bakgrunden, vad det handlar om och vad som blev resultatet beskrivs utförligt i denna artikel i the Guardian:
Unsurprisingly, Bergdorf made some people uncomfortable, made some people cheer and pissed off many others, including her mother, who is white and reads the Daily Mail. “That was an awful conversation. I’m half-white. My mum thought I was lumping her in with everyone, but this isn’t about individuals. To understand my point, you have to take yourself out of the conversation – it’s not about you – and truly think about society, structurally, economically, as a whole.”
Någon som inte kunde lämna sig själv utanför konversationen var Piers Mogan. Han blev allvarligt kränkt eftersom han är en vit heterosexuell man. Inte alla vita heterosexuella män reagerar så.



Här förklarar Bergdrof i ett annat tv-program vad hon menar. Det blir mycket bättre när någon lyssnar och inte är självupptagen som Morgan.

4 sep. 2017

Samtidigt i Göteborg...

...pratar man om existentiell risk. "Alla civilisationer som klarar sig liknar varandra, varje misslyckad civilisation är misslyckad på sitt eget vis" skulle man kunna sammanfatta det som. Eller i alla fall på tolv vis.

Det är Olle Häggström som dragit igång ett tvåmånaders gästforskarprogram som invigs idag med ett föredrag av Anders Sandberg. Detta följs av ett två-dagars symposium på torsdag och fredag, som låter hur intressant som helst. Men nej, jag måste jobba i Stockholm...

Om ni undrar vad det hela handlar om hade DN en stort uppslagen artikel på söndagen: Vi vet för lite om det som hotar vår existens. Ni kan också titta på nedanstående filmsnutt med Max Tegmark, om ett av de tänkbara hoten mot mänsklighetens existens. Filmsnutten har gjorts med sponsring av the Future of Humanity Institute at University of Oxford, där tidigare nämnde Sandberg forskar. Slutligen har Olle Häggström skrivit vad som förmodligen är det nuvarande standardverket inom fältet - köp, läs och lär.

30 aug. 2017

"Jo, barn kan lära sig simma utan burkini"

Ihop med Amineh Kakabaveh kommenterar jag i en debattartikel att flickor, i samband med skolans simundervisning, har fått låna burkini av Hässleholms kommun. I medierapporteringen av detta missas jämställdhetsperspektivet och skolans uppdrag.
Det är de normer och värderingar som gör att behovet av burkini finns som borde diskuteras och det är detta kommunen och skolan borde få frågor om.
Skolan har ett uppdrag att verka för jämställdhet som grundläggande demokratiskt värde. Detta ska både förmedlas teoretiskt och visas praktiskt.
När flickor och pojkar anses vara olika, till den grad att de tvunget måste behandlas olika, råder inte jämställdhet.När flickor ska skyla sina kroppar, men det inte ställs motsvarande krav på pojkar, råder patriarkala könsnormer. Just sådana traditionella könsnormer som skolan har i uppgift att motverka.
När det uppstår behov av burkini för att barn ska kunna delta i simundervisningen borde alla varningsklockor ringa hos dem som arbetar för jämställdhet. Hur sköter skolan sitt uppdrag för att verka för jämställdhet? Vilka extrainsatser görs nu? Hur mycket extra resurser skjuter kommunen till för att arbeta med jämställdhet i skolan?
Skolan ska vara en fri arena och plats där barn, inte minst flickor, kan frigöra sig och få lära sig sina mänskliga fri- och rättigheter.
Läs debattartikel i Aftonbladet.

26 aug. 2017

How boredom can lead to your most brilliant ideas

Vad gör teknologin med oss?

I april hade Sam Harris Googles före detta designetiker Tristan Harris som gäst på sin podcast. De pratade om hur dagens teknologi är designad för att dra till sig vår uppmärksamhet på ett sätt som vi inte alltid har personlig kontroll över. Det är ett fantastiskt pod-avsnitt som jag varmt rekommenderar - det blev viralt under sommaren. Tristan Harris har även gjort ett TED-talk som ni kan se här nedanför. Det kan vara värt att fundera lite över (jag vet att jag gör det) - spenderar du verkligen din tid på det sätt du skulle välja att spendera din tid, om du tänkte efter? Ni kan läsa mer om Tristans nuvarande arbete på hemsidan www.timewellspent.io.

25 aug. 2017

"Hijab-hysteri" mot NRK

En ny tv-serie i norska NRK har resulterat i starka reaktioner. I serien ska 22-åriga Faten Mahdi al-Hussaini intervjua politiker inför det norska valet i september. De tusentals klagomålen bottnar i att hon bär muslimsk hijab i programmet.

Den norska nyheten tas nu upp i svenska medier. SR:s Kulturnytt har gjort ett reportage och tidningen Dagen vinklar det felaktigt som att hijab är okej i rutan, men inte kors.

En som har en rimligare uppfattning i frågan är Jens Brun-Pedersen, presschef i Human-Etisk Forbund. Han stödjer i en debattartikel det beslut NRK fattat och betecknar istället "hijab-hysterin" som en "front mot islam", vilken flera norska politiker med sina uttalande i frågan ger stöd till.

Det är rimligt att policyn för religiös klädsel beror på programmets innehåll. För nyhetsuppläsare finns särskilda neutralitetskrav och varken hijab eller kors är tillåtet. Men på övriga programtid kan religiös mångfald synas. Det är en annan sak.
Faten Mahdi Al-Hussaini, foto: Bernt Sønvisen, Arbeiderpartiet
En politiker från Fremskrittspartiet riktar kritik mot NRK eftersom inte Faten Mahdi Al-Hussaini inte står för "norska värderingar". NRK försvarar beslutet och skriver att trots att hon har en konservativ religiös bakgrund, så arbetar hon mot extremism. Denna kontrovers är det senaste uttrycket i den pågående kulturdebatten i Norge om "norska värderingar", vilken pågått under sommaren.

24 aug. 2017

Vad gör IHEU?

Andrew Copson, president för International Humanist and Ethical Union (IHEU), intervjuas av Kaja Bryx, vicepresident för European Humanist Federation.

23 aug. 2017

Hädelse och hatspråk

Teckning från Jesus and Mo.

Den perfekta etiken


22 aug. 2017

Per Anders Fogelström 100 år

I dag är det 100 år sedan Per Anders Fogelström föddes. Förutom att han är en Sveriges stora författare och var en betydelsefull fredskämpe, var Fogelström en av dem som med kraft drev frågan om religionsfrihet och icke-religiösa rättigheter under andra halvan av 1900-talet.

I Humanisternas ungdom var han en av medlemmarna. Förbundet bildades 1979, då med namnet Human-Etiskt Förbund (HEF), och två år senare intervjuades Fogelström (PAF) i medlemstidningen HEF-NYTT.



VÅR MEDLEM, FÖRFATTAREN P. A. FOGELSTRÖM, INTERVJUAS AV HEF:

HEF: Din åsikt om Human-Etiska Förbundet i Sverige?

P.A.F.: Naturligtvis behövs ett human-etiskt förbund, det är alltid viktigt att människor uppmanas till att tänka själva och att fundera över hur de ställer sig till livsåskådningsfrågorna. Däremot tror jag inte att man vågar hoppas på någon “massrörelse”. Vi har inte något påtagligt kyrkligt eller religiöst förtryck i Sverige i dag, den ljumma och mjuksega smeten av tradition och konvention tvingar inte på samma sätt till motstånd och kamp.

HEF: Vad anser du skiljer Religionsfrihetens rörelse från HEF idag?

P.A.F.: Skillnaden mellan Förbundet för religionsfrihet (som jag var med om att bilda och där jag under flera år var ordförande) och Human-Etiska Förbundet är väl att FFR (som namnet anger) hade som uppgift att verka för religionsfri medan HEF är mer av ett ateistiskt förbund. När FFR bildades hade man ännu inte rätt att utträda ur statskyrkan (utan att ingå i annat samfund), skolornas morgonböner var obligatoriska etc. FFR:s främsta uppgift var att arbeta för att de “kyrkfria” fick samma rättigheter och samma service som de som tillhörde något samfund. Mycket har skett sedan dess och även om det fortfarande finns mycket att göra är uppgifterna i viss mån andra.

HEF: Tror du att svenska folket i gemen är medvetet om det religiösa inflytandets styrka idag?

P.A.F.: Det religiösa inflytandet är fortfarande stort, inte minst statskyrkans ställning och ekonomiska situation ger makt och möjligheter, f.ö. förvånansvärt ofta mycket dåligt utnyttjade. Som jag ser det är det traditionerna och konventionerna som betyder mest i dag, d.v.s. något egentligen ganska ytligt och vagt. Om inte något särskilt händer tror jag att upplösningen fortsätter, att allt fler människor väljer “borgerlig” vigsel och begravning och avstår från att döpa och konfirmera sina barn.

HEF: Vad skulle du vilja säga till ateistisk ungdom?

P.A.F.: Jag kan bara uppmana varje människa att tänka själv, att inte alltför okritiskt anamma någon tro eller övertygelse. Det man satsar på ska man först ha utsatt för ganska omild behandling, klämt på, vänt ut och in. Och vad man än tror eller inte tror måste man respektera andras rätt att tro eller inte tro något helt annat.

HEF: Tack, Per Anders Fogelström och välkommen till vårt Förbund.
Ur HEF-NYTT nummer 11, maj 1981



SVT Öppet arkiv har mycket material om Fogelström att titta på.

18 aug. 2017

"Min turban är inte religiös"

Första helgen hade internationella humanisterna, IHEU, generalförsamling i London. IHEU samlar organiserade humanister, sekulära, rationalister, ateister och fritänkare, och har 130 medlemsorganisationer i över 50 länder.

I en stor och bred organisation som denna är en mångfasetterad mötesplats för humanister med lite olika uppfattning om vad sekulär humanism är, hur våra idéer bäst sprids och vad som ska prioriteras. Men också en mötesplats för människor med väldigt olika kulturell bakgrund.

I London deltog några personer från Indien som bar traditionell turban. Inte ett attribut man förväntar sig när humanister möts i Sverige.

Professor Balwinder Singh Barnala från Federation of Indian Rationalist Associations, förklarade i ett samtal med Babu Gogineni, att den turban han bär inte är religiös:
"It is cultural. It is a habit. It is something many people in Punjab wear. Do not confuse my dress for religion. You can dress like an Arab and still be a Humanist. I have no religion. I just wear a turban and sport a beard that I trim. I am not a Sikh.
To be a Sikh you need 5 things: the Turban, the Kanga (Comb), the Kada (the bracelet), the Kashaira (underwear for the warriors) and the Kirpan (sword).
You need to believe in the Holiness of the Guru Granth Sahib book. And the miracles of the Gurus.
I hold some of the things said by many religious leaders as significant to us as a society, but I do not believe in the Holiness of Books or in Miracles. I am not a Sikh. I am a Humanist".
Balwinder Singh Barnala och Babu Gogineni Foto: Babu Gogineni
Citat och bild är hämtat från Goginenis facebooksida.

16 aug. 2017

H: vetenskap i romanform

Recension: H av Åsa Nilsonne.

Nutida forskningslitteratur beskriver hur hjärnan fungerar enligt någon slags majoritetsbeslut. Hjärnans olika delar signalerar vid olika tillstånd/händelser och den del som "skriker högst" (med allt vad det innebär) får "bestämma" (med allt vad det innebär). Impulser bubblar upp från det "undermedvetna" (lite slitet uttryck) som undertrycks, eller inte, av kortex, vars sena mognad är förklaringen till att tonåringar har så svårt med sin impulskontroll. Signaler om rädsla och ilska kan i starka doser helt slå ut andra funktioner. Hormoner och neurotransmittorer dränker hjärnan i känslor. Det hela är komplicerat på ett sätt som gör det lätt att förstå varje enskild påverkansväg, men svårt att memorera allt som händer för att på så sätt kunna få en sammansatt helhetsbild. 

Välkommet, därför, med en bok som i romanform (!) skildrar några av processerna. I boken är det hippocampus synvinkel som gäller: H, som hen kallas i romanen (svårt att sätta kön på en hjärndel, även om bäraren av hjärnan i romanen är en han). Det är ett unikt grepp som skulle kunna falla pladask i överpedagogisk nitiskhet, men författaren - Åsa Nilssonne - hanterar författarhantverket till fulländning. (Fast det krävs nog en grundläggande acceptans för fantasivärldar för att kunna acceptera berättargreppet.)

Boken smyger igång försiktigt, med grundläggande funktioner skildrade igenom mer vardagliga situationer, för att sluta i ett crescendo av känslor, skildrade genom en stormande förälskelse (det står på baksidan av boken, så jag spoilar inte).

Eftersom jag har så dåligt lokalsinne har jag ett lite personligt förhållande till min hippocampus - som är den delen av hjärnan som bestämmer vad vi bör komma ihåg och glömma, samt sköter stora delar av långtidsminnet i övrigt. På något sätt hoppas jag att de delar som hanterar lokalsinnet fått någon annan viktig funktion. Hur det än är med den saken tror jag min hippocampus kommer att sortera in bokens budskap i mitt långtidsminne på grund av dess unika blandning av att vara faktabok och känslodriven roman. Ett bok som ger en unik insikt i hjärnans funktioner och som dessutom är rolig att läsa - vad mer kan man begära?

15 aug. 2017

Darwin's Bark Spider

9 aug. 2017

Myndigheterna i Malaysia "jagar" ateister

Myndigheterna i Malaysia har gått ut med att de ska söka upp före detta muslimer som deltagit i en ateistgrupp - för att ge dem "rådgivning" eller åtala dem som förespråkat ateism. Detta skedde efter att gruppen Atheist Republic, i sociala medier, postat en bild på sig själva när de träffades i Kuala Lumpur, Malaysia.

En minister i Malaysias regering säger i ett uttalande: "The (Federal Constitution) does not mention atheists. It goes against the Constitution and human rights… I suggest that we hunt them down vehemently and we ask for help to identify these groups."

International Humanist and Ethical Union uppmärksammar detta och organisationens president Andrew Copson, säger bland annat:
We deplore this senseless police investigation. And we condemn in the strongest terms the extremely dangerous, provocative language coming from government officials.
Reaktionerna från myndigheterna i Malaysia har gått hand i hand med hets och dödshot i sociala medier mot ateister och ex-muslimer i allmänhet och mot gruppen Atheist Republic i synnerhet.

Förföljelsen av ex-muslimer är en att vår tids allvarligaste människorättsbrott. Länder som inte respekterar och skyddar människors rätt att ändra sin religiösa övertygelser och öppet deklarera att de är ateister ska fördömas kraftfullt.

8 aug. 2017

Icke-religiös ska aldrig förväxlas med att vara utan värderingar

I Norge har det pågått en diskussion om "norska värderingar" under sommaren. Agnieszka Bryn, kommunikationschef Human-Etisk Forbund, skrev häromdagen ett debattinlägg om ämnet i Dagbladet.
Vi må huske at mange har flyttet til Norge fra samfunn der religiøse argumenter brukes for å kontrollere deres privatliv og integritet, enten i spørsmål om likestilling, tilgang på prevensjon og lovlig abort, barneoppdragelse, rett til skilsmisse, arv eller homofiles rettigheter. Mange kommer fra land hvor det å være humanist, ateist eller ikke-troende kan koste dem statsborgerskapet, jobben, mulighet til utdanning og et anstendig familieliv. I verste fall kan de miste livet.
Det å ikke være religiøs og avvise religiøse verdensbilder bør aldri forveksles med fravær av verdier. Å snakke om verdinøytralitet (hva det nå er) som motsetning til det religiøse er en hersketeknikk som ikke bidrar til bedre verdidebatter. 
Humanister tror på mennesket, på samhold og fellesskap. Vi tror på at vi sammen kan skape gode samfunn hvis vi velger å se det beste i hverandre og bidrar når vi kan. Vi står opp for grunnleggende verdier som menneskerettigheter, ytringsfrihet, demokrati og rettstat. De er så grunnleggende at vi bør kunne stå sammen om dem, uavhengig av religion eller livssyn.
Vi står opp for menneskeverd og likestilling, og likebehandling uavhengig av kjønn, nasjonalitet eller seksuell orientering. Disse er hardt tilkjempede verdier, og vi vet at kampen ofte har stått mot verdikonservative, religiøse miljøer.
 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se