16 sep 2014

"Ingen tar problemet på allvar"

Nalin Pekgul (S) ger sin syn på varför SD går framåt: Politiker som förespråkar ett mångkulturellt samhälle tar inte de problem som finns på allvar.

Religionsfrihet, en film från Human-Etisk Forbund

En fluga kommer fram ur sin puppa



Den här fascinerande filmen som jag hittade på bloggen "Why Evolution is True" har ingenting med valresultatet att göra. Sätt den på "full screen" och låt dig förundras.

15 sep 2014

Bruna fläckar på den svenska fanan

Trist valresultat, för att sammanfatta det milt. Bara inte de andra partierna börjar kohandla med SD - vi är faktiskt i majoritet fortfarande (87%). Men vi bör nog börja debattera integrationsfrågor på allvar. Ni vet, med argument - utan vuvuzelor. Som man gör med frågor när man tar dem på allvar. Här får ni ett kraftfullt slag i luften att sprida vidare om ni vill.

14 sep 2014

Nytt avsnitt ute: #97 – Radio Houdi går till val


Nytt avsnitt av Radio Houdi. Denna gång går John och Anders till val!

Många val:
Vilket parti ska man välja?
Vilken iPhone ska man köpa?
Ska man köpa AppleWatch och med vilket armband då?
Ska man ladda ner U2:s nya?
Ska man se nakenbilder på kändisar?
Är det val eller käbbel, käbbel?
Och hur hyllas Derek Jeter? Vem, frågar ni? Jo, en av USA:s största idrottsmän som nu lägger av. Hyllningar i stil med Börje Salming 1976.

Radio Houdis val är vårt psychic medium Karsten Torebjer. Han levererar ett härligt meddelande!

Detta och MYCKET mer får du höra när du i ditt aktiva val väljer Radio Houdi som podcastkamrat.

Valanalyser

Hoppas alla har röstat, eller är på gång. Om några timmar, 20:00, stänger vallokalerna och så fort vallokalsundersökningen presenteras kommer experterna leverera sina spekulationer, mer eller mindre välgrundade valanalyser.

För er som vill följa en vetenskaplig prognoser, så bidrar matematikinstitutionen på KTH med detta. Sammanräkningen av rösterna kan även följas direkt hos Valmyndigheten.

För dem som inte kan vänta på TV:s extrainsatta valprogram, så finns ett program från Monty Python's Flying Circus nedan.

Valdag


Konst av Pawel Kuczynski

13 sep 2014

Vad utmärker en ateist?

Neil Carter är en skeptiker som lever mitt i det amerikanska bibelbältet. Carter har en historik som kyrklig och kristen, och bloggar idag om utmaningen att vara ex-kristen och ateist i en kristen subkultur. I början på augusti kommenterade Carter hur ateister framställs i den amerikanska filmen "God's not dead", vilket är särskilt relevant för honom vars familj och vänner är evangelister. I vårt sekulära land går det inte att legitimera spridandet av stereotyper om ateister, men Carter lever i en miljö där hans familj och hans vänner betraktar honom genom den lins som även används i filmen.


Evangelisten Willie Robertson (bilden ovan) har en biroll i filmen, och dyker upp i filmens klimax med en uppmaning att skicka budskapet om Guds goda hälsa till alla dina vänner, och Robertson är redan igång att marknadsföra nästa kristna storfilm, "Left Behind" med Nicolas Cage, och jag ser fram emot att se hur den förhåller sig till ateister.

Så vad har "God's not dead" lärt oss? Carter tar upp tio punkter, som jag har kortat ner från bloggposten i fråga.

1. Ateistiska professorer verkar för att alla ska bli ideologiska kloner av dem själva. Fritänkande och de fria konsterna är okända koncept för filmmakarna.

2. Ateister är självupptagna, och gör inget för någon annan.

3. Ateister är kaxiga och förälskade i sin egen överlägsenhet, och kan t.ex. håna sin flickvän utan betänkligheter.

4. Ateister levererar hot helt ogenerat. De tar sig stora ansträngningar att du ska få veta hur arg han din tro gör honom.

5. Ateister är inte kapabla att älska. Se punkt 2.

6. Ateister saknar etiska gränser. De kan t.ex. dejta studenter, men inte för att de älskar dem utan för att de är snygga. Se punkt 5.

7. Givetvis beror frånvaron av gudstro på ett personligt trauma, aldrig på ett intellektuellt ställningstagande.

8. Ateister är arga på Gud. Ateister kanske påstår att ateism är frånvaron av gudstro, men kristna vet bättre.

9. Ateister är bittra för deras liv saknar mening. Det är obegripligt att de ens går upp på morgonen.

10. En ateist har ingen moralisk grund. Filmens kristna hjälte avslöjar för tittaren i slutet av filmen att ateister saknar skäl att följa regler, vara ärlig eller göra gott.

Jag, precis som Carter, har svårt att se varför just ateister är en grupp man kan uttala sig generellt om i frågor som handlar om karaktär. Som jämförelse utgörs gruppen kristna av människor som har antagit en identitet, och som eventuellt på något sätt förhåller sig positivt till något eller några antaganden, och är således något som mer liknar en grupp, vilket inte kan sägas om ateister. Kristna är alltså en grupp på ungefär samma sätt som religionskritiker, naturalister, humanister eller muslimer. Men jag hoppas att vi kan vara överens om att gruppen innehåller alldeles för mycket mångfald för att över vi över huvudet taget ska kunna säga något om medlemmarnas karaktärsdrag. När vi pratar om ateister, är detta problem om möjligt ännu större. Ateister kanske gillar Johnnie Walker Black, men eventuell kausalitet kommer inte från frånvaron av kristendom eller gudstro, utan möjligtvis av något annats närvaro. Inflytande från vänner, från religionskritiker generellt, eller från Christopher Hitchens specifikt.



Se gärna trailern ovan, och för all del, köp gärna filmen! Jag själv klarade 10 minuter, vilket förmodligen gör mig till en av Internets mer förlåtande ateister.

Människans existens - spelar den någon roll?

"Militant" ateism

12 sep 2014

Familjen och nationen är inte viktigare än andra gemenskaper

Ett av flera skäl att att inte rösta på Sverigedemokraterna är att de företräder en människoovänlig syn på nationen och familjens betydelse. Denna osunda värdering kan även, men i mindre omfattning, återfinnas hos andra partier, t.ex. i Kristdemokraternas familjesyn. I Sverigedemokraterna Principprogrammet (2014, avsnitt 4 om nationalism) står det:
En av konservatismens mest centrala uppgifter är att slå vakt om välfungerande och djupt rotade gemenskaper. Nationen är enligt vår mening, vid sidan av familjen, det främsta exemplet på en sådan gemenskap.
Familjer och nationen är förmodligen de två gemenskaper där individen i störst utsträckning fått underkasta sig och offra sin frihet och ibland sitt liv för ett "högre gott". (Kanske religioner kan konkurrera i detta hänseende.)

Nationalstaten var länge i Europa en gemenskap där människor var en resurs för konungens godtycke. En gemenskap där människoliv kunde offras för att insamla rikedom, bekräfta makt eller avgöra en gränsstrid. Även i dag lever människor delvis ofria och utlämnade till inkompetenta, maktgalna eller korrupta härskare. Nationsgränser är dessa människors bojor.

Familjen har historiskt haft och har ofta även idag liknande förtryckande effekt, framför allt på kvinnor och barn. När samhället utanför familjen inte ger trygghet och livsmöjligheter, då stängs individen lätt in i osunda familjeförhållanden, präglade av ofrihet och i värst fall våld. Familjen och släktens beteende inom hederskulturer är det värsta exemplet på detta.

För att upprätthålla nationen och familjen skapas det falska berättelser om dessa gemenskapers extra stora värde. Extra stort värde har familjen och nationen endast för dem som sitter på makten i dessa gemenskaper.

Självklart finns det nationer och familjer som fungerar bra. Där trygghet och gemenskap uppnås, utan förtryck. En förutsättning för detta är dock att en viss nivå av frivillighet att ingå i och möjlighet att lämna gemenskapen finns.

En humanistisk alternativ, till SD:s konservativa värdering, är att inse att individen kan ingå i massa olika gemenskaper t.ex.: en parrelation, en familj, en släkt, ett kamratskap, ett kamratgäng, en idrottsförening, ett trossamfund, en livsåskådningsorganisation, ett partipolitisk, en hembygdsförening, en arbetsplats, en stad, en nation, en etnisk grupp, en kulturgemenskap, ett världsmedborgarskap, en mänsklighet.

Att inse att varje person har en egen uppfattning om vilka av dessa gemenskaper som är mest betydelsefulla för hen. Samhället skall inte skapa normer kring detta. Staten skall inte gynna vissa grupptillhörigheter framför andra.

Historiskt har nationalstaten haft stor makt och använt denna till att bibehålla makten över människorna. Men för att frigöra människorna måste makt och beslutsfattade fördelas rättfärdigt mellan olika nivåer: Individen, familjen, kommunen, regionen, staten och överstatliga gemenskaper som EU och FN. Därför måste nationalstaten släppa ifrån sig makt, att göra sina gränser öppnare är en del av detta.

I ett samhälle där människan har stor möjlighet att välja vilka gemenskaper den kan ingå i, möjlighet att bryta med osunda grupperingar, där trivs en humanist. Det är en människovänlig syn på gemenskaper, vilken ger en person största möjlighet att leva ett gott liv.

Låt barnen komma hit till mig...


Får man verkligen göra på detta viset? Jesus sade i och för sig "Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte" (Mark 10:14; Luk 18:16) men han menade förmodligen något annat. I vilket fall så riskerar denna skämtglada 14-åring att dömas till två år i fängelse i Pennsylvania (nej, inte Transylvania) för "Desecration": "defacing, damaging, polluting or otherwise, physically mistreating in a way that the actor knows will outrage the sensibilities of persons likely to observe or discover the action."

Jaja. "Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen" (Joh 8:7; något Jesus aldrig sa - det är ett medeltida tillägg till Bibeln). Vem gjorde inte dumma saker som 14-åring? Att döma till fängelse för detta skämt vore bara fånigt.

Som förtydligande kan det vara värt att påpeka att tonåringens tilltag inte är ett exempel på Humanistisk verksamhet. Däremot är fängelsehotet ett solklart fall av religiös överkänslighet varför det är värt att uppmärksamma. Gjorde någon ett liknande tilltag mot Happy Human skulle vår första impuls vara att förlåta (när vi skrattat färdigt).

Medvetandets magi

11 sep 2014

Ett vetenskapligt misslyckande

Tipstack till Bitte Assarmo.

Demokratin och rättsstaten

Föredrag av Hans Corell, ambassadör och tidigare bland annat FN:s undergeneralsekreterare för rättsliga frågor. Demokratin och rättsstaten är två nödvändiga förutsättningar för internationell fred och säkerhet. Utöver allmänna resonemang så kommenterar Corell den senaste tidens händelser i Syrien, Ukraina, Irak och Israel-Palestina med FN-stadgan som utgångspunkt.

Hans Corells hemsida
Rättsstaten en handledning för politiker (pdf)

10 sep 2014

Nytt avsnitt: #96 - Radio Houdi Slösar Skattepengar


Nytt avsnitt av Radio Houdi och denna gång slösar John och Anders skattepengar.

Ännu en komiker – Joan Rivers – har dött och hon hyllas av alla och en var.
Detta får John och Andres att prata om döden och medelålderskriser.

En pastor i USA erbjuder $100.000 för den som kan bevisa att Gud inte finns.

Ett annat sätt att slösa pengar är med våra skattepengar. Dokumentärfilmaren Martin Borgs film “Någon annan betalar | En film om slöseri med dina skattepengar” har nyss haft premiär på YouTube.

John sätter Anders på pottan när han läser valaffischers budskap och Anders ska gissa parti.

Vi låter även denna gång Karsten Torebjer – Psychic Medium komma till tals i Radio Houdi.

Följ med oss och lyssna när vi slösar dina skattepengar.

Vänster bak

Den här filmen verkar ju lovande...

9 sep 2014

Religionsfrihet i Oklahoma

Religion tar sig alla möjliga uttryck. I Oklahoma, USA, har en kvinna på sitt körkortfoto ett durkslag som religiöshuvudbonad. Från intervjun med henne framgår det dock att hon är ateist också, men det är oklart om hon är en ateist som behållit sin kulturella identitet som pastafarian eller en troende pastafarian som också är kulturell ateist.


Huffington Post

"This ancient civilisation has devolved into a slaughterhouse"

FN:s nya högste kommissarie för mänskliga rättigheter, Zeid Ra'ad Al Hussein, talade i måndags inför Rådet för mänskliga rättigheter. I talet tog han upp en rad pågående människorättsbrott, inklusive behandlingen av migranter, men han inledde med konflikten i Syrien/Irak:
[M]y first address to this Council takes place at a time when conflicts in the Middle East and North Africa regions, in particular, are escalating dramatically. In Syria, more than 190,000 identified persons were killed between March 2011 and April this year, according to an analysis released by OHCHR last month. According to UNHCR, more than 3 million Syrians have fled their country and 6.5 million more are internally displaced: in other words, almost half the people in Syria have fled their homes. Those wounded, orphaned, missing, detained, "disappeared", displaced, malnourished, deprived of healthcare and denied other critical services add to the incalculable human cost of this conflict. 
The latest report by the Independent International Commission of Inquiry on the Syrian Arab Republic brings fresh evidence that this ancient civilisation has devolved into a slaughterhouse, where children are tortured in front of their parents or executed in public, amid wanton killing and destruction. That report will be fully explored in the course of an interactive dialogue during this session. 
Spreading outwards from its initial anchorage in the chaos of the Syrian conflict, the Takfiri or so-called ISIL group that currently in effect controls large swathes of northern Iraq has demonstrated absolute and deliberate disregard for human rights. The scale of its use of brute violence against ethnic and religious groups is unprecedented in recent times, as the Special Session of this Council made clear last week. 
I solemnly remind this Council that widespread or systematic attacks on segments of the civilian population because of their ethnic background or religious beliefs constitute a crime against humanity, for which those responsible must be held accountable. I would also like to stress that international law requires that both the State and armed groups take all measures to minimise the impact of violence on civilians, respect the principles of distinction and proportionality when carrying out military operations, and ensure that civilians can leave areas affected by violence in safety and dignity. 
From a human rights perspective, it is clear that the immediate and urgent priority of the international community should be to halt the increasingly conjoined conflicts in Iraq and Syria. In particular, dedicated efforts are urgently needed to protect religious and ethnic groups, children – who are at risk of forcible recruitment and sexual violence – and women, who have been the targets of severe restrictions.

"Take a stand by sitting down"

American Humanist Association driver en kampanj mot att "under God" ingår i Pledge of Allegiance, vilken bland annat läses gemensamt i USA:s skolor.

8 sep 2014

Varma gratulationer till Christer Sturmark på 50-årsdagen!

Den person som mer än någon annan jobbar för förbundet Humanisterna och de frågor vi alla brinner för fyllde igår ett halvt sekel: Humanisternas ordförande Christer Sturmark. Vi önskar honom en glad födelsedag och hoppas han får ett riktigt gott andra halvsekel så att han orkar hålla samma tempo länge till!

Vi är förbundna till förnuft, tills vi tillgriper våld

Varför filosofer inte bör styra länder


Från Existential Comics.

7 sep 2014

Det mörka hotet ... av militant ateism?!?

Nick Cohen skriver bra i the Guardian:
My family went into central London last week. After they'd gone, I found myself checking the web for reports of bomb blasts. Absurd and paranoid of me, of course. Rationally, I know that a motorist is more likely to kill you than a terrorist. Ever since Iraq, I have also known that the intelligence services' "threats" can be imaginary. But I know this, too, and so does everyone else: if a bomb explodes, no one will think that a "militant atheist" has attacked his or her country. No one will mutter: "I wonder if someone has taken this god delusion argument too far." Or: "Atheists should have known that violent words lead to violent deeds." 
The police don't send undercover agents into sceptic societies and parliament doesn't pass emergency laws to combat atheist violence. Fanatics threaten European Muslims if they abandon their faith but no atheist will attack them if they keep it. No one thinks that atheists threaten the lives of their fellow citizens anywhere in the west.
Hans artikel avsluts:
Since 9/11, western intellectuals have had a choice. They could have taken on militant religion, exposed its texts, decried its doctrines and found arguments to persuade young British men not to go to Syria and slaughter "heretics". But religious fanatics might have retaliated. Instead, they chose the safe option of attacking the phantom menace of militant atheists, who would never harm them. Leaving all philosophical and moral objections aside, they have been the most awful cowards.
Läs resten av The phantom menace of militant atheism.

Söndagspredikan: Fuck



Den indiska gurun Osho (han som Ted Gärdestad råkade i klorna på) mediterar över ordet "Fuck".

6 sep 2014

Hundratusen dollar om Gud inte finns?

Den 25 augusti utfärdade pastor Joshua Feuerstein en utmaning:

"Jag är här för att utfärda ateistutmaningen - 100 000 dollar till vem som helst som kan tillhandahålla bevis eller evidens att Gud inte finns. Det är löjligt att det länge funnits personer som säger att Gud inte finns, de är orustade eftersom de har noll evidens och noll bevis. Hur skulle detta någonsin kunna hålla för en rättslig prövning [använt som liknelse, min anm.]?

Roligt nog så pratade jag med en ateist häromdagen som sa att han inte tror på några absoluta sanningar. Jag frågade om han verkligen tror så, varpå han svarade 'absolut ja', och därför håller han absoluta sanningar. Om du absolut tror att det inte finns någon absolut sanning... det är precis vad det är. Du lever i en dikotomi, ett paradigm, ett problem och ett paradox. Du förstår, om vi skulle titta på absoluta sanningar, om vi skulle titta på den totala kunskapen, alla vetenskapliga fakta, allt, och om vi kunde rita en cirkel som representerade den, skulle det se ut ungefär så här:


Bred, expansiv och stor. Och vidare, om du skulle rita en cirkel som representerade allt som du själv vet, varje erfarenhet, varje vetenskapliga faktum som som du någonsin lärt dig, oavsett om det är i skolan eller genom studier, skulle den förmodligen se ut ungefär så här:


Tycker du inte att det är ironiskt att det finns människor som har levt i den där lilla cirkeln i hela sina liv, som försöker påstå att det inte finns någon Gud bortom deras kunskap? Därför, för att de aldrig erfarit Honom, så finns han inte.

Problemet med sanning, absolut sanning, tror jag är att nuvarande generation inte gillar konceptet, eftersom det skulle innebära närvaron av moraliska lagar, det skulle innebära att det finns något som de i framtiden kommer ställas till svars inför. Faktum är, att om du skulle fråga en ateist, så tror inte jag att han är förmögen att fördöma förintelsen och avrättandet av miljoner och åter miljoner oskyldiga människor. Varför inte? För han tror att de utgör en olycka, de är blott någon molekylär struktur, att de är del av något vetenskapligt som kallas 'evolution' - överlevnaden av de bäst anpassade.

I så fall, hur var inte Hitler den bäst anpassade? Hur kan du någonsin fördöma något sådant? Faktum är att du ska få följande utmaning: Om du skulle se dig om runt om i världen, i vilket samhälle som helst, i nästan vilket land som helst med vilken uppsättning av lagar som helst, så är mord något olagligt. Varför är mord universellt olagligt? För att människan vet att det är fel att mörda någon annan! Om vi blott vore något biologiskt koncept i egenskap av människa, hur skulle vi kunna veta detta, om det inte vore för att Gud, enligt Bibeln, har skrivit dessa föreskrifter i våra hjärtan.

Hur kommer det sig att alla samhällen är överens om att mord är fel? Faktum är att jag kan garantera att om det inte finns några lagar, eller någon regering, så skulle det ändå kännas fel på insidan att döda någon. Varför? För att Gud har skrivit det i våra hjärtan. Det är därför Jesus är den absoluta sanningen. Han är vägen, sanningen och livet, och jag utmanar dig idag att ha en ärlig konversation med honom. Kanske har du inte tänkt på Jesus på länge, för att tanken på att en Jesus finns, kan innebära att det finns en himmel och ett helvete. Det kanske finns någon Bibel, någon lag, någon bok eller något regelverk som du förväntas leva upp till.

Men jag utmanar dig idag, om din evighet står på spel, att undersöka frågan. Att ha en ärlig konversation med Gud, och be honom uppriktigt att visa sig om han finns. Att han låter dig känna honom. Jag lovar dig att med min ringa erfarenhet [i hänvisning till den lilla cirkeln] har jag upplevt den kärleken, nåden och välviljan, och jag unnar dig detsamma. Så Gud välsigne dig!"

Feuerstein är inte övertydlig med sina krav på evidensen, men skylten med beloppet hundratusen dollar, hålls synlig genom hela presentationen. För att toppa detta låter DeadState hälsa att det finns 1018 dollar - alltså mycket mer - att hämta från dem, för den som kan styrka att Ganesha inte finns.

The Thinking Atheist, Seth Andrews, påpekar att man inte kan utgå från sådant som inte kan motbevisas. Då har man en för låg standard - en så pass låg standard att inte bara gudar utan också älvor måste accepteras. Personligen gillade jag att Andrews påpekande att denna låga standard även öppnar för att Universum befolkas av tidsresande nallebjörnar, men en mer relevant kommentar förhåller sig till metaforen om "rättslig prövning": Ut ett vetenskapligt perspektiv förhåller man sig till positiva anspråk, och deras evidens. Vi förhåller oss hellre till nollhypotesen än en påstådd ilska mot Gud.

Signaturen Wasted McSpacian antar utmaningen, och börjar med att anspela på ondskans problem. HIV! Cancer! Därefter avkräver han evidens genom bön! Va? Är detta postulat som vi kan förhålla oss objektivt till? Wasted McSpacian förtjänar inte några hundratusen dollar.

Även Nathan Hovey antar utmaningen, och påpekar att den lilla cirkeln lika gärna kan representera den kunskap som finns att hämta från Bibeln, medan den stora cirkeln representerar en bildad persons växande kunskap. Hovey bemöter påståendet att ateister saknar moralisk grund, och bekräftar att det finns ateister som är helt befriade från empati. Jag gillar att påminner om detta, eftersom en allsmäktig Gud borde vara förmögen att skriva ner moraliska lagar även i ateisters hjärtan, vilket Feuerstein säger i sitt anförande. Jag vill ge ett extra plus i kanten för hur Hovey förklarar relativ moral genom en berättelse om två apor. Otroligt tydligt i sin enkelhet.

Hoveys svar är seriöst, men vinner han prissumman på hundratusen dollar? Nej! Inte en chans! Joshua Feuerstein nämner avslutningsvis att han omvänt tusentals ateister, vilket enligt all rimlighet inte bara innebär att utmaningen inte bemästrats, utan även att hans anförande varit betydelsefullt för många människor. Tusentals. Förmodligen är dessa tusentals människor mer intresserade av vad som känns bra, än vad som är korrekt. Åtminstone hoppas jag det, då Feuerstein trots allt inte är speciellt övertygande med sin negativa evidensbörda. Jag själv skulle inte heller klara Feuersteins utmaning, eftersom jag skulle vilja se hans evidens för att över huvudet taget kunna producera någon motevidens.

Varför finns något istället för inget?

5 sep 2014

Hur religiös får man vara i politiken?

Frågan diskuterades i radioprogrammet Människor och tro av Marie Demker, professor i statsvetenskap, Susanna Birgersson, ledarskribent, Mehmet Kaplan, riksdagsman för Miljöpartiet och Anna Ardin från Socialdemokrater för tro och solidaritet.

Programmets fråga är dock otillräcklig, eftersom det är inte bara är religiositetens omfång som är avgörande. Viktigare är religiositetens innehåll. Vilka religiöst motiverade åsikter och praktiker kan accepteras i politiken?

Diskussionen tar avstamp i debatterna som varit om Omar Mustafa och Elisabeth Svantesson. Men som tidigare blir samtalet väldigt grunt. De gör liten skillnad mellan olika religiösa. Ett aktivt medlemskap i Svenska kyrkan har väl aldrig varit ett problem, men det är inte samma sak som ett aktivt deltagande i Livets ord eller Islamiska Förbundet i Sverige. Det är också skillnad på att vara vanlig medlem och att vara ordförande i en religiös organisation. Den senare måste antas vara positiv till det mesta av organisationens värderingar.

Problem uppstår för en politiker om man representerar (står för) vissa åsikter i sitt religiösa engagemang och andra i sitt politiska. Det kan jämföras med att en kristdemokratisk politiker som är medlem i Republikanska föreningen. Det är högst naturligt att väljarna vill veta om politikern ifråga står för KD:s positiva syn på monarkin eller inte. Förmodligen gör den det inte, eller så har den missuppfattat vad ett medlemskap i RepF innebär. Det senare är problematiskt i sig.

I programmet försöker Marie Demker förklara varför religiositet uppfattas som problematiskt hos politiker:
"Det är en rädsla för fundamentalism. Jag tror att vi uppfattar ... termen religion den signalerar ofta någon form av värdesystem som ligger utanför det rationella samtalet, bortanför en dialog, bortanför en förhandling, där man vet precis hur det är och att det skall vara på ett visst sätt. Det uppfattar de flesta medborgare som väldigt problematiskt." [Min fetning]
Här har Demker en poäng. All religion innehåller något som ligger utan för det rationella samtalet, per definition, kristna och muslimer kommer inte komma överens om vem som har mest rätt genom ett rationellt samtal, men detta gäller inte för enskilda religiösa (även politiker). De kan genom ett rationellt samtal ändra sig, överge tidigare religiöst motiverade åsikter.

Dock finns det något mer att utreda i citatet. Vanligtvis är det inte självklart att det är negativt att en politiker inte vill föra dialog om vissa frågor. Att en fråga inte är förhandlingsbar för en politiker kan till och med uppfattas som något positivt. Det borde inte heller spela roll om denna dogmatiska inställning beror på religion eller ideologi. Det kan vara så att vissa medborgare uppskattar en dogmatisk hållning i en viss fråga. Andra väljare ser detta som ett problem, men de gör ingen åtskillnad om detta är religiöst eller ideologiskt grundat. Om detta är fallet då finns det inget speciellt problem för religiösa politiker.

Det verkliga problemet är om religiösa politiker drabbas av fördomar och inte bedöms utifrån sina egna åsikter, men detta gäller alla politiker. Mustafa och Svantesson var dock inte speciellt tydliga om vad de hade för åsikter när de ifrågasattes. De verkade mest irriterade av att tillfrågas om sina åsikter,

Lyssna på programmet via denna länk eller nedan.

Debatt mellan Humanisterna och Kristna värdepartiet

Humanisternas ordförande Christer Sturmark debatterar mot Per Kronlid, partiledare för Kristna Värdepartiet.
Temat för debatten var: Kristen ett sekulärhumanistisk värdegrund - vilket samhälle vill vi ha?

Tillsammans är vi starka



Något dessa myror illustrerar väldigt väl.
 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se