9 dec. 2016

Experimentella fabler

Många vetenskapsintresserade har sett dem – filmer på kråkfåglar som släpper stenar i provrör för att få en matbit på ytan att flyta upp. Det ser ut som fåglarna betraktar situationen, tänker efter hur de ska lösa problemet och sedan implementerar sin lösning. Experimenten har tagits som intäkt för att kråkfåglar kan lösa problem på ungefär samma nivå som primater – de har till och jämförts med 5- till 7-åriga barn. Men nu gör nya analyser från Stockholms universitet att resultaten från experimenten måste omvärderas i grunden.


Ett av de famösa experimenten.

Experimenten kallas ”Aisopos fabel-experiment” efter den grekiske fabeldiktaren Aisopos berättelse om en törstig kråka som hittar en kanna vatten. Genom att släppa ner småsten i tillbringaren lyckas kråkan till slut höja vattennivån tillräckligt för att dricka. Sensmoralen i fabeln har omväxlande tolkats som att handla om uppfinningsrikedom och uthållighet.

Uppfinningsrika och uthålliga har även de forskare som kom på att använda den här typen av problem för att testa kråkors kognitiva förmågor tvingats vara. Problemet de har ställts inför är att om man släpper in en kråkfågel (man har gjort experimentet på råkor, Nya Kaledonienkråkor och nötskrikor) i en bur med ett provrör fyllt med vatten så kommer fåglarna normalt inte på tanken att släppa i stenar för att höja vattennivån, inte ens om det flyter en smaskig godbit på vattenytan, precis utom räckhåll.

Gav man inte fågeln några ledtrådar vad den skulle göra skulle den förmodligen törsta eller svälta ihjäl utan att komma på lösningen. Beteendet att höja vattenytan med hjälp av småstenar är helt enkelt inte del av det naturliga explorativa beteendet hos kråkfåglar. För att kunna testa om fåglarna kan lösa den här typen av problem måste man därför först lära dem att det finns en lösning inom räckhåll. Därför är man tvungen att träna fåglarna först.

Fast med träning kan man lära alla möjliga djur lite vad som helst. Ett nyligt exempel är att man har lärt humlor att dra i ett snöre för att få mat. Först fick humlorna lära sig att hitta mat i artificiella blommor. Efter att de hade lärt sig detta puttade man de artificiella blommorna längre och längre in under en plexiglasskiva. En del humlor lärde sig efter lång träning att dra ut blomman för att komma åt maten i mitten. Till slut hade det gått så långt att vissa humlor (men inte alla) lyckats lära sig att dra ut blomman med hjälp av ett snöre.

På samma sätt går man tillväga för att lära kråkfåglar släppa stenar i provrör. Först belönar man ett naturligt beteende – Nya Kaledonienkråkor pillar till exempel gärna i hål med hjälp av pinnar. Sen övergår man till att bara tillhandahålla stenar, varpå fåglarna använder dessa istället och på så sätt lärs att släppa ner stenar i rör. Till slut fördröjer man belöningen så att kråkorna bara får en belöning efter att ha släppt ner till exempel 4 stenar röret.

När fåglarna kommer in till experimentuppställningen vet de således redan vad de ska göra: släpp ner stenar i röret så kommer det nog en belöning till slut. Därför brukar experimentet inte gå ut på att det är detta som fåglarna ska upptäcka, utan de testas istället på om de till exempel kan skilja effekten av att släppa ner stora stenar jämfört med små, ihåliga respektive solida föremål, vad som händer om rören är fyllda med sand eller med vatten, eller om rören är breda eller smala. Kan fåglarna förstå skillnaden mellan dessa försöksuppställningar?

Den gängse slutsatsen har länge varit att fåglarna förstår den här typen av skillnader. Ett resultat kan exempelvis vara av typen att efter 20 försök använder fåglarna rätt lösning i mer än 70 % av fallen. De har förstått problemet och löst det.

Men det är två problem med den slutsatsen. För det första – om fåglarna verkligen förstått skillnaden, varför gör de då inte rätt hela tiden, i 100 % av fallen? För det andra – varför behövs 20 försök för att komma upp i den höga frekvensen rätta svar? Om fåglarna – som experimentledarna påstår – kontemplerar situationen och tänker sig fram till rätt resultat, då borde de göra rätt på första försöket. Det är här de nya analyserna kommer in, för Stockholmsforskarna – Stefano Ghirlanda och Johan Lind – visar att om man bara ser på vad fåglarna gör i första försöket är resultaten oftast slumpmässiga. Analyser visar istället att fåglarna lär sig genom trial-and-error under experimentets gång.

Vad alla dessa ”Aisopos fabel-experiment” visar är därför inget annat än att man kan träna kråkfåglar att utföra väldigt komplicerade beteendesekvenser och att de inte slutar att lära sig bara för att ett experiment har börjat (hur skulle de kunna veta det?). Motsvarande experiment visar att barn som är sex eller äldre klarar de här experimenten på en gång och sen löser problemen konsekvent rätt, 100 % hela tiden – jämförelsen med 5- till 7-åringar är betydligt överdriven.

Betyder det då att kråkfåglar inte är lika intelligenta som apor? Nja, det vi vet är att kråkfåglar är generalister och som alla andra generalister har en väldigt rik beteenderepertoar. Dessutom kan de – liksom alla andra djur – lära sig saker. Eftersom de i sin roll som generalister provar väldigt många saker så kommer de också att råka på och lära sig beteenden som blir belönade oftare än djur som är specialister. Så om vi med ”intelligens” menar ”provar många saker och därför hittar många lösningar” så visst är de utifrån den definitionen ”intelligentare” än många andra fåglar. Kanske till och med lika intelligenta som apor, i det hänseendet.

Men vad gäller själva grundfrågan – om de kan tänka sig fram till en lösning på ett problem – så verkar svaret vara nej. Medan en människa som får betrakta ett problem en stund innan hen får försöka lösa det kommer att lösa problemet snabbare än någon som inte får tid att tänka efter, så finns fortfarande ingen liknande observation på djur – inte på något djur. Eller så har man bara inte konstruerat ett experiment som är listigt nog för att verkligen undersöka problemet. Aesops-fabelexperimenten ger i alla fall ingen ledtråd.

Originalartikel: Ghirlanda S and Lind J 2017 ‘Aesop's fable’ experiments demonstrate trial-and-error learning in birds, but no causal understanding. Animal Behaviour 123: 239–247.

Lucka 9: Resurscenter

Finska Resurscenter för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan har en julkalender för de vetgiriga. Där kan man till exempel se hur en grupp elever åskådliggör vattenmolekylernas rörelse vid olika temperaturer.

Denna kalender återfinns i lucka 9 på Humanistbloggen.

8 dec. 2016

"Låt fakta överrösta åsikter"

Väderpresentatören på The Weather Channal bemöter på ett bra sätt vilseledande uppgifter om klimatförändringarna som förmedlats av Breitbart. Uppgifter som spreds vidare av någon som inte bryr sig om fakta på amerikanska House Committee on Science, Space and Technology. Det senare monumentala klavertrampet bemöttes av Scientific American - genom att publicera ett antal tweet. Ett lamt bemötande av ett vetenskapsmagasin.

Lucka 8: Geologins dag

Geologins dag har en kalender med "kul fakta och roliga länkar om vulkaner, fossil, grundvatten och mycket mer". Den återfinns i lucka 8 i Humanistbloggens julkalender.

7 dec. 2016

År 12016

År 12 016 i den mänskliga eran närmar sig slutet. Kan det vara dags att införa en ny kalender?

Lucka 7: Nämnaren

Nationellt Centrum för Matematikutbildning på Göteborgs universitet har en kalender med matematikproblem.
I tomtefars renstall finns det både vanliga renar och en ovanlig sort som bara har ett horn mitt på huvudet. I renstallet finns det 68 ben och 27 horn. Hur många av den ovanliga sorten finns det?
Det är klurigt värre under lucka 7 i Humanistbloggens julkalender.

6 dec. 2016

Poddtips: The Usual Suspects

Poddsändningen The Usual Suspects startade i oktober och de har redan hunnit med elva avsnitt. Podden är ett samtal om olika frågor ur ett liberalt perspektiv. Den innehåller cirka 20% (ofta underhållande) trams och 80% allvar. Deras egen beskrivning är:
Johan Norberg, Fredrik Segerfeldt och Mattias Svensson skapar ett separatistiskt rum för äkta liberaler.
Det här med "äkta liberaler" är dock lika sant som en True Scotsman.

Det som gör podden väl värd att lyssna på är deras förhållningssätt: Frågor tas på allvar, det diskuteras på djupet, rationellt och oftast utifrån evidens och de avfärdar nästan aldrig andra med förenklande epitet eller utifrån deras politiska hemvist.

Ämnen det hittills tagit upp är bland annat penningpolitik, snus och i senaste avsnittet "invandringen". Om man inte är libertarian är det många av deras slutsatser man inte håller med om, men man lär sig alltid något, framför allt att det finns god argument för slutsatser man själv inte drar.

Podden kan hittas bland annat på iTunes eller acast.

Lucka 6: Forskning & Framsteg

Forskning & Framstegs julkalender har sjutton år på nacken. I den gäller det att tänka till och följa ledtrådarna under varje lucka. Förflyttning lika gammal som 1300-talets Westmannalag, vad kan det vara? F&F:s julkalender tittar fram i lucka 6 i Humanistbloggens julkalender.

5 dec. 2016

Lucka 5: Lunds Tekniska Högskola

I LTH's julkalender göms en lite faktafilm bakom varje lucka. Vem vill inte veta om choklad kan mögla? Denna informativa kalender dök upp bakom lucka 5 i Humanistbloggens julkalender.

4 dec. 2016

Lucka 4: Internetmuseet

Virala succéer bjuder Internetmuseets julkalender på. Den hittades i lucka 4 i Humanistbloggens julkalender.

3 dec. 2016

Lucka 3: Forskningsrådet Formas

Forskningsrådet Formas fokuserar på en hållbar framtid. Uppdraget från regeringen är att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

Detta uppdrag avspeglas i deras julkalender, lucka 3 i Humanistbloggens julkalender.

2 dec. 2016

Den enda mur som behövs... är mellan stat och kyrkan

Hur kan vi förstå populism?

Den amerikanska socialpsykologen Jonathan Haidt och den brittiska politikern Nick Clegg samtalar om populism, utifrån Brexitomröstningen och det amerikanska presidentvalet: Vad är populism, hur uppstår den och hur kan den bekämpas.

Lucka 2: Svenska kyrkan Umeå

Svenska kyrkan i Umeå har i år en alternativ julkalender. En viral succé, sägs det vara, så den måste vara med i Humanistbloggens julkalender.

1 dec. 2016

Lucka 1: Naturhistoriska riksmuseet

I år har Humanistbloggen en julkalender om julkalendrar. I lucka 1 finns Naturhistoriska riksmuseets julkalender.

"Svenska normer är moderna och progressiva"



Min kollega, Pontus Strimling, pratar värderingsforskning med Fjärde Uppgiften.
Varje människa har en egen moraluppfattning. Det kan handla om synen på abort, på arbete eller på brott. Men dessa normer skiljer sig mellan olika länder och även över tiden. Pontus Strimling och hans forskningsgrupp använder matematiska formler för att förstå hur normer förändras och framför allt, vilka drivkrafter som får oss att ändra vår moraluppfattning. Han ger de politiker som pratar om svenska värderingar rätt – det finns sådana och de präglas av ett extremt progressivt synsätt. Men de har inte alltid funnits och därför är det fel att kalla dem typiskt svenska. 
I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar han också vad sociala medier gör med våra normer. Det kan öppna upp för annorlunda verklighetsuppfattningar och även ett snävare synsätt på världen när människor bara behöver konfronteras med sådant de vill se.
Intervjuare: Pontus Herin Längd: 13:13

What if Santa is Gay? (Öppen tråd december)

En öppen tråd för att diskutera det som inte passar in i andra aktuella inlägg, men ändå hör hemma på Humanistbloggen. Det kan också handla om tips från läsare om intressanta artiklar och händelser, samt förslag på förbättringar eller klagomål på bloggen.

Detta inlägg är publicerat som första inlägg i månaden, så det är lätt att hitta tillbaka till genom att söka i Bloggarkivet i högerspalten.

30 nov. 2016

Världens mest noggranna termometer

Tre personer, sex år och 10 miljoner kronor behövdes för att bygga en termometer med en noggrannhet på en tusendels grad.

29 nov. 2016

"Därför hjälper du någon du inte har träffat tidigare"


Idag finns en intervju med mig på DN Insidan; Därför hjälper vi varandra. Artikeln är den första i en artikelserie om samarbete. Jag är med på grund av att jag skrivit en bok i ämnet - Samarbete - som handlar just om den biologiska och kulturella evolutionen av mänskligt samarbete. Den kan du köpa här. Boken kommer snart i uppdaterad form i engelsk översättning på Springer, då med titeln For Whose Benefit?

Författaren George Orwell

28 nov. 2016

"En kamp som måste fortgå hela tiden"

Stockholm Prides ordförande Christian Valtersson talar om hotet mot mänskliga rättigheter i allmänhet och hbtq-personers rättigheter i synnerhet. Talet hölls i samband med att Hedeniuspriset 2016 utdelades till RFSL Newcomers.

27 nov. 2016

Nytt poddavsnitt: #186 – Radio Houdi står upp för Standing Rock


Nytt avsnitt där John och Anders står upp för Standing Rock
Diktator Fidel Castro död. Kanye West försöker ta död på sin karriär. USA inser att homeopati inte fungerar.
Siouxindianerna får sitt land våldfört i Standing Rock och media är tyst.
Politiker kallar annan politiker för hora. När kom Roger Waters suveräna skiva Amused To Death ut?
Engelsk humor där The Goodies korsbefruktas med Monty Python.
Konstiga översätningar i Modern Family.
Veckans Klappträ och Radio Houdi rekommenderar allt från julmusik till bra artiklar.
John och Anders avslutar med ett improviserat julevangelium.


Är medierapporteringen av livsåskådningar bristfällig?

Samtal på S:ta Katharinastiftelsen. Panelen: Ute Steyer (rabbin, Judiska församlingen), Dominik Terstriep (jesuit, kyrkoherde, S:ta Eugenia församling) och Ulf Gustafsson (Förbundssekreterare Humanisterna).

26 nov. 2016

"Ett mörker, på många sätt"

Vid Humanisternas höstkonferens i november höll Christer Sturmark ett kort inledningstal. Han tar upp hotet mot demokratin från nationalistisk populism, framför allt med fokus på att antivetenskapliga budskap som sprids.

Detta är en stor utmaning för Humanisterna och alla andra som gillar förnuft, rationellt tänkande och vetenskaplighet. Ovetenskap, pseudovetenskap och konspirationsteorier måste bekämpas även, eller kanske framför allt annat, när de sprids av politiska ledare.

25 nov. 2016

Klyftan i det amerikanska samhället.

Många försöker förklara resultatet i amerikanska presidentvalet. Några kör med sina standard förklaringar. Exempelvis Göran Greider, som lyfter fram växande ekonomiska klyftor på grund av marknadsliberalismen. Detta är en felaktig analys eftersom han inte har koll på statistiken.

I generella termer röstade låginkomsttagare på Clinton och höginkomsttagare på Trump. Istället är det utbildningsnivån som delar upp väljarna, generellt sätt. Clinton förlorade kraftigt i valdistrikten där det är många lågutbildade.

Men kanske finns det en bakomliggande faktor som förklarar mer. I videon nedan lyfts ålder fram som den stor faktorn för klyftan i det amerikanska samhället. Äldre har generellt sätt lägre utbildning och många andra förklaringar korrelerar också med ålder.

Det är intressant att med det resonemanget, så har Greider delvis rätt. Den globaliserade marknadsekonomin innebär snabba förändringar av samhället, vilka yngre lättare anpassar sig till och ser möjligheterna i. Medans äldre i större utsträckning uppfattar det som ett hot. För dem blir protektionism, murar och traditionella vita kristna värderingar en lösningen.

Att sedan både Republikanska partiet och socialismen förknippas med rött - är förmodligen bara en historisk slump.

Nordiskt humanistmanifest 2016

I samband med att norska Human-Etisk Forbond i år fyller 60 år passar vi i de nordiska humanistförbunden på att släppa ett Nordiskt Humanistmanifest. Vi har varit en samarbetsgrupp från Sverige, Norge, Island, Danmark och Finland som hjälpts åt att sätta ihop manifestet. När vi var klara anslöt sig även det nybildade humanistförbundet från Färöarna. Alla förbund har ställt sig bakom manifestet. Men kom ihåg - det här är ingen helig skrift utan en text tänkt som bruksvara och inspiration, att förhålla sig kritiskt till. Det är förmodligen den enda dogm vi håller oss med: det finns inga dogmer. Håll till godo.


Nordiskt humanistmanifest 2016

  1. Humanism är en sekulär livsåskådning. Den utgår ifrån att människan är en del av naturen, född fri och lika i värdighet och rättigheter, utrustad med förnuft och samvete.
  2. Humanister menar att det inte finns någon förutbestämd mening med livet. Vi är alla fria att finna mening och meningsfullhet i våra egna liv; genom individuell reflektion, sociala interaktioner och den rika kultur som mänskligheten har skapat genom vetenskap, filosofi och konstarterna.
  3. Humanister förespråkar rationellt tänkande. Kritiskt ifrågasättande, informerade resonemang och vetenskapliga metoder är våra bästa verktyg för att nå pålitlig kunskap om världen.
  4. Humanismen uppmanar till kritiskt ifrågasättande av alla idéer och åsikter, inklusive våra egna. Vi bör söka efter de bästa argumenten och sträva efter att ändra oss när vi visas ha fel. Yttrandefrihet har avgörande betydelse för att åsikter ska kunna prövas i öppen debatt.
  5. Humanister anser att demokratin, rättssamhället och de mänskliga rättigheterna är viktiga, rationellt försvarbara värden. Vi är del av ett samhälle och har ansvar för våra medmänniskor och miljön, både lokalt och globalt. Vi måste säkerställa att vår planet är beboelig för framtida generationer.
  6. Humanism förespråkar jämlikhet för alla. Humanister försvarar religionsfriheten och rätten för alla människor att välja sin egen livsåskådning. Staten bör vara sekulär och inte ge någon livsåskådning några speciella privilegier.

22 nov. 2016

Vila i frid, Fakta

Tips inför julpyntningen: Hipster-julkrubba


Endast $129.99, komplett med en Maria med duck-face och Starbuckskaffe, en Josef som tar selfie, de tre vise männen på Segways och djur som äter gluten-fritt foder. Ett måste för varje hem som är i takt med sin tid. Kan beställas här.

21 nov. 2016

Utdelningen av Hedeniuspriset 2016

I söndags delades Hedeniuspriset ut för sjuttonde året. 2016 års pris tilldelades RFSL Newcomers – ett nätverk inom RFSL för och med asylsökande som fungerar som en social mötesplats, men också hjälper människor som flytt förföljelse i sitt hemland på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

Priset delades ut av Humanisternas 1:a vice ordförande Emilia Ericson och mottogs av Jasminé Mehho, nationell samordnare på RFSL Newcomers, och Andrés Esteche, ordförande RFSL Stockholm och aktiv i RFSL Newcomers.

20 nov. 2016

Hedersförtryck bortförklaras inte av regeringen

I veckan som gick presenterade regeringen den jämställdhetspolitiska skrivelsen Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid. I skrivelsen tas problemen med hederskultur ut på ett tydligt sätt:
- Kompetensen kring hedersrelaterat våld och förtryck ska stärkas
- Omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck ska igen kartläggas
- Lagstiftningen om tvångs- och barnäktenskap från 2014 ska utvärderas
- Det ska ses över om hedersmotiv ska ges en särskild straffskärpning.

Hedersrelaterade brott är oacceptabla. Fler brott måste upptäckas och mer måste göras för att lagföra gärningsmännen. Det måste vara tydligt att samhället ser mycket allvarligt på dessa brott. Vi tillsätter därför en utredning som ska se över möjligheterna att införa hedersmotiv som en särskild straffskärpningsgrund, säger justitieminister Morgan Johansson.
Jag tror aldrig en socialdemokratisk regering varit tydlig och gett hedersfrågor en sådan vikt i jämställdhetsarbetet. Det är hoppfullt och äntligen verkar det blivit ett tydligt genomslag för dessa frågor i rikspolitiken. De som fortfarande hymlar och inte vill tala speciellt om dessa problem är förhoppningsvis numera marginaliserade.

Något som ytterligare förstärker detta intryck är den debattartikel som publiceras på regerings hemsida, författad av kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke och Nils Karlsson, kommunalråd i Malmö. De skriver:
Regeringen har föreslagit att en oberoende institution till skydd för de mänskliga rättigheterna ska inrättas under riksdagen. Vi är övertygade om att en sådan institution kan bli en viktig del i att främja de mänskliga rättigheterna på ett systematiskt och samordnat sätt. 
Vi måste samtidigt se att det finns områden där samhället har misslyckats.Frågan om hedersförtryck är något som vi behöver diskutera under MR-dagarna i Malmö. 
Kunskapen om hedersförtryck och starka kollektiva normer har under det senaste decenniet vuxit betydligt. Flickor och kvinnor i Sverige kontrolleras av sina familjer och får inte själva välja hur deras liv ska se ut eller levas. De förväntas acceptera familjens eller släktens val av partner eller sätt att utöva religion eller kultur. Deras bröder görs ofta till förövare, men kan själva vara utsatta för påtryckningar att bära vissa traditioner och sedvänjor. Även hbtq-personer, oavsett kön, möter denna kontroll. De unga människor som utsätts för hedersförtyck lämnas ofta ensamma i en fruktansvärd livssituation. 
Hedersförtrycket går inte att bortförklara eller likställa med den ojämställdhet som fortfarande präglar till exempel lönesättningen inom vården eller bristen på kvinnor i börsbolagens styrelser. 
Hedersförtryck är en ytterst specifik form av kränkning och kräver egna åtgärder och ett eget förebyggande arbete. Allt annat är en tydlig signal om att alla människors rättigheter inte värderas lika.
 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se