Det finns ett uppenbart behov i det offentliga samtalet att trycka till ateister, för vad de säger och inte säger. De som grundar sin världsbild i orimligheter möter däremot ingen liknande reaktion från de ljumt icketroende intellektuella, trots att intellektuella bör ha sanningssökande och mänsklighetens framåtskridande för ögonen.
11 jun 2009
Om ateism i DN
Lena Andersson skriver i dagens DN om hur "Ateismen provocerar".
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
14 kommentarer:
Den officiella svenska hållningen, som jag ser den, är att religionen är en privatsak och att allt kan kritiseras och förlöjligas, särskilt om det uttalas tvärsäkert och vonoben.
Jag tror att ateisterna utsätts för ett hån de (till skillnad från de kristna) inte är vana vid, just för att de vill släpa in religionen i offentligheten, en plats där de flesta svenskar inte vill ha den. Döden och religionen är inte saker man talar om vid middagsbordet.
En agnostiker håller ryggen fri. De flesta svenska kristna är idag väldigt ödmjuka och undfallande. En del ateister är däremot väldigt aggressiva. Richard Dawkins ger tex intrycket att han med svårighet håller tillbaka sin ilska. "Den spik som sticker upp slås ner". Det är en ganska tråkig svensk inställning, men jag tror det är därför som en del ateister trycks till. Ge inte upp - att folk tyst accepterar allt man säger är inget att eftersträva. När man retar upp någon har man gjort något rätt!
Mattias (kristen)
"Ateist" är ju det samma som att inte vara teist, dvs berättar att någon inte tillhör en specifik minoritet. Vissa grupper har ett behov av att angripa den som inte är medlem, och då är etiketter som "ateist", "hedning", "apostat", "kättare" etc saker man kan kalla dem som inte vill vara medlemmar.
Värre är det för de grupper som en eller annan anledning diskrimineras direkt genom tilltal, hot, våld och kränkningar, och indirekt genom de skrifter som gärna sprids (koranen, bibeln etc).
I dessa ingår alltså automatiskt den som inte är medlem, den som inte underkastat sig religionens makt, men definierar samtidigt ett evigt omyndigförklarande av kvinnor, ett evigt budskap om homosexuella som kriminella, en attityd om att man står över demokratiska beslut och en folkligt tillsatt stat etc.
En sådan extrem grupp bör man naturligtvis alltid ifrågasätta. Själv ser jag inget behov av någon etikett för att jag inte tillhör minoriteten "teister", och det rör mig lika lite att bli kallad "ateist" som att bli kallad "svartskallelover". Jag känner en stolthet för att jag tillhör ett land som definierar demokrati, frihet och rättvisa för dig oavsett vad du föddes till och det är en stolthet jag gärna försvarar.
Anonym, jag håller inte med. Mitt problem med religion är att den blivit för mycket en del av offentligheten. Vi har ett kristet fundamentalistiskt parti som sitter i riksdagen där en av dess EU-kandidater offentligt uttalat att jorden är 6000 år gammal.
Vi har religiösa påtryckningar mot kvinnors aborträtt och predikningar om att homosexualitet är samma som pedofili.
Vi har fler och fler kristna fanatiker som börjar göra sig hörda som Göran Skytte, Siewert Öholm och Lars Adaktusson. För att inte tala om muhammedhundar och krav på rätt till religiöst djurplågeri i slakten.
Om religionen inte var en del av offentligheten skulle det inte vara ett problem.
Hej Hampus!
Men är det inte just när religionen gör sig de uttryck som du nämner som folk i allmänhet irriterar sig på den, och vill att den skall sluta föra oväsen och rätta in sig i ledet?
När jag skrev "offentligheten" menade jag inte medievärldens tidningar, bloggar och tv-program. Där är utrymmet obegränsat, och det vore svårt att hålla fritt från NÅGRA åsikter. Jag menade, vilket jag borde sagt tydligare, det allmänna samtalet enskilda människor emellan, det som det är acceptabelt att tala om vid ett middagsbord. När humanisterna går ut och säger "Ta Ställning", om än i hovsamma ordalag, så är det ungefär lika populärt som en pastor som erbjuder medlemskap i den egna församlingen eller en enkelbiljett till helvetet. Svenskar gillar inte att gå med politiska partier för att de inte vill köpa ett helt åsiktspaket.
And now for something completely different. Den offentlighet som utspelas inför öppen ridå, som du omnämnde. Jag är inte säker på att religionen tar mer plats i medievärlden, men media älskar att visa upp religion som en sorts freakshow. Predikningar hålls i oräkneliga antal. De enda media bryr sig om är de där det hetsas mot homosexualitet. Det är samma sorts mediebevakning som bestås rikspolitiker. Håll er i skinnet, för om grodorna börjar hoppa kommer vi att blåsa upp det och aldrig glömma bort det. Allt det du nämner är klart negativ uppmärksamhet. Den dag medierna börjar diskutera positiva aspekter av religionen bör ni humansiter börja oroa er.
För övrigt verkar det som om jag gjorde rätt som inte röstade på Ella Bohlin.
Mattias (kristen)
"Alla bovar äro ateister, och alla ateister äro bovar", som Strindberg formulerade saken.
Lena Andersson är tyvärr mycket säker på det hon känner till, och mycket okunnig om det hon inte känner till.
Ett citat ur sitt sammanhang och en svepande anklagelse utan uppbackning. Inte mycket att komma med.
Dessa s.k. ateister verkar få sin kraft ur sin övertygelses begränsningar. Ungefär som ett försmått barn som håller fast vid det mest näraliggande och påtagliga (sett från deras horisont) för att därmed kunna hävda åtminstone någon självständighet. Det är rörande.
Eh, Einar, men ursäkta. Vem är det som tar med sig sin låtsaskompis upp i vuxen ålder? DET är rörande.
Här klampar två stora troll...
Vyssjan lull.
Mattias (kristen)
Vad tänker jag med?
Oajajajaj Buff heter det ju.
Trollmor hoppas att alla Internettroll skall sova gott.
Mattias (kristen)
Einar, ateist blir du kallad efter du svarat att "det där låter inte som det stämmer" på ett påstående.
Någon övertygelse finns inte. Fast många som bundit upp hela sin värld på påståendet blir upprörda när någon nonchalant tar avstånd från det de värderar så mycket. Då vill man gärna hitta på saker om den som sagt nej. Såkallade halmgubbar.
"ateist blir du kallad efter du svarat att "det där låter inte som det stämmer" på ett påstående".
Jaha.
I så fall är jag ateist när jag svarar att ateismen inte stämmer. Dessutom: Är inte också det i så fall en "övertygelse" om någon? - Det är synd att så många yttrar sig över ting som de uppenbarligen inte har anlag för att förstå; inte alla är födda till filosofer, vilket är svårt att acceptera i dessa självtillräcklighetens ("demokratiska") tider.
Påståendet jag pratade om är ett specifikt påstående. I många länder finns det människor som funderat på vad som finns bortom det inte vi kan uppfatta. Teister är sådana som tycker att det finns en intelligens där som de kallar Gud. Denna intelligens har intressen i olika saker t.ex. vad du gör.
Ateist är alltså den som antingen aldrig fått höra det påståendet, eller ansett att det påståendet inte verkar stämma.
Deist är sådana som inte håller med om sista meningen. De tror på en gud, men inte att guden har intressen.
I andra delar av världen finns andra idéer om vad som finns bakom det vi kan uppfatta, som panteister, tron på själarnas kretslopp m.m.
Patrik skickade en länk till en sajt med texter om Darwin, jag hittade boken men endast en dansk översättning. Patrik hävdar att boken inte är trovärdig för den är på danska(sic!)
Patrik länkar till "Internettroll" på Wikipedia. Från sidan klipper jag ut följande:
"Användare kan exempelvis anklagas för att vara "troll" antingen som ett uppsåtligt retoriskt knep"...
Patrik, jag är definitivt inte ensam om att fundera över religionens betydelse för vetenskapens utveckling, det står även i senaste numret av en populärvetenskaplig tidning. Du sätter en ofta en otrevlig ton i debatterna, men tål inte samma ton tillbaka när dina argument tryter.
Snälla Patrik, spärra mig! Det är så svårt att inte bemöta tramset på den här sidan, nu när jag väl tyvärr har hittat hit.
-Augusto
Skicka en kommentar