Vill ni verkligen veta vad nyheten gäller så finns den bästa förklaringen på svenska som jag hittat på bloggen Populär Astronomi, där Andrej Kuutmann, doktorand i astrobiologi med bas i Berlin, gästbloggat i ämnet.
Apropå eventuellt utomjordiskt liv så hade tidningen Dagen en intressant reflektion om detta på sin kulturblogg igår. Så här skriver man:
Läste igår i DN att nästan hälften av britterna tror på utomjordingar. En tredjedel av de tillfrågade i Royal Academies stora utfrågning tyckte också att det har hög prioritet att jaga rätt på våra grannar i universum.Jag vet inte jag. Är verkligen tron på att det eventuellt skulle kunna finnas utomjordlingar jämförbar med tron på andeväsen? Den första tron är föremål för en intensiv vetenskaplig jakt - det går ju att få ett verkligt jakande svar på frågan. Den andra tron är mest föremål för överseende leenden - här finns inte ens någon idé om vad som skulle vara ett godtagbart tecken på andars existens. Däremot är jag helt med på att tron på "vättar och andar" är jämförbar med kristen tro. Hittepå som hittepå.
Jag mindes då också att bland islänningarna är det många som tror på andeväsen. Till och med en av kyrkans män trodde att det fanns vättar och andar, om jag inte missminner mig.
Ann Heberlein skrev fint om vår "postsekulära" tid i DN i helgen, och när man hör om britterna och islänningarna inser man att den nya tidens tro tar alla möjliga riktningar. Ann skrev förstås om kristen tro, och om att våga bli berörd i kyrkan. Det behöver sägas.
För övrigt är begreppet "postsekulär tid" rent önsketänkande. Men önsketänkande går väl av gammal vana om man är religiös.
Inlägg
39 kommentarer:
"Inga marsgubbar käkar arsenik till frukost"
http://www.apg29.se/index.php?artid=4472
Skönt med klara besked.
Intressant ämne i sig, som du ändå måste kombinera med otherizing. Trist.
Men faktiskt en riktigt bra kommentar av PZ Myers (direktlänk till själva ploggposten).
Fast sätta ut lite gröt till gårdstomten och dekorera med små grå vättar till jul tycker jag ändå är mer sympatiskt ;) Det är en viss skillnad på gammal folktro och kristendom ändå, även om båda är "hittepå". Det ena är småskaligt och privat, det andra påbud från makten. Fast det är alltid samma kön på tomten, vad man än kallar honom...
Kim
Det är bättre att tro på en riktig episkopal tomte (St Nikolaus), än att inte ha alla tomtetrollen på loftet (hedendom)!
Ha ha, det var riktigt roligt Annorzzz!
Själv tyckte jag också det var intressant att kolla upp igen vad DNA är för något, kemiskt sett. Wikipedia är en bra start iaf, spec. figuren. Notera alla "P" på kanterna. P står för fosfor. Det är DÄR som den här bakterien använder arsenikatomer (As) istället, vilket är möjligt eftersom As och P tillhör samma grupp i det periodiska systemet, och alltså har liknande kemiska egenskaper.
Denna likhet är också det som gör arsenik giftigt.
Som PZ Myers skriver på sin blogg:
"Some amino acids, serine, tyrosine, and threonine, can be modified by phosphates, and arsenate was substituted there, too. What this tells us is that the machinery of these cells is tolerant enough of the differences between phosphate and arsenate that it can keep on working to some degree no matter which one is present."
Phosphorylation
Här är varför arsenik (eller rättare sagt arsenat, AsO4) är giftigt för oss andra livsformer än GFAJ-1.
"Arsenate can replace inorganic phosphate in the step of glycolysis that produces 1,3-bisphosphoglycerate, yielding 1-arseno-3-phosphoglycerate instead. This molecule is unstable and quickly hydrolyzes, forming the next intermediate in the pathway, 3-phosphoglycerate. Therefore glycolysis proceeds, but the ATP molecule that would be generated from 1,3-bisphosphoglycerate is lost - arsenate is an uncoupler of glycolysis, explaining its toxicity."
Arsenat
För att tillägga så är det inte bara arsenat-formen som är giftig för oss, även andra arsenikoxider är det.
"The high affinity of arsenic(III) oxides for thiols is usually assigned as the cause of the high toxicity. Thiols in the form of cysteine residues, are situated at the active sites of many important enzymes." Länk
Om det där lät som rena grekiskan så kanske den här förklaringen är bättre: Tiol är alltså svavel-gruppen som cystein har och finns i det aktiva centra hos många viktiga enzymer. Arsenikoxider binder starkt till denna tiol-grupp och inhiberar (gör verkningslöst) enzymet eftersom ingenting annat kan binda där.
Bladerunner. Man kan säga så här också: I cellerna finns en speciell sorts strukturer som kallas för receptorer. En receptor är som ett lås som låses upp när rätt molekyl ("nyckel") binder till den. Arsenikoxider blockerar låset så att nyckeln inte kommer åt, och därför kan inte cellen låsa upp funktioner som den behöver för att fungera.
Benzocaine
Fint sagt!
Så har jag jobbat på apotek också och förklarat för lekmän vad betablockerare mm är för något.
Man kan säga att en receptorblockare är som att stoppa fel nyckel i låset. Du blockerar låset från de rätta nycklarna men du kan inte vrida om.
Personligen har jag funderat på om det inte borde kunna finnas liv som använder svavel på samma sätt som vi använder syre. Denna form av liv skulle kunna existera på planeter som vi idag betraktar som obeboeliga.
Benzocaine
Jag kände igen beskrivningen från skolboken i kemi från högstadiet. Då pratar man om nycklar och lås, med bilder på något som liknar färgade lerklumpar som passar ihop. Jag pluggar kemi, men har bara gått en introduktionskurs i biokemi, så det är inte min starka sida.
Kanske att svavel skulle kunna fungera. I sci-fi så stöter man ibland på kiselbaserade livsformer som då har kisel istället för kol. Men jag har svårt att se varför utomjordiskt liv skulle vara så pass olikt vårt. Vatten tror jag är ett måste för liv. Ingen annan molekyl uppvisar såna egenskaper som den och eftersom väte och syre är bland de vanligaste atomerna så finns det ganska gott om det. Kol med sina otroliga möjligheter att skapa nästintill ett oändligt antal olika molekyler, speciellt tillsammans med väte, kväve och syre.
Bladerunner, svavelväte i flytande form borde ha samma egenskaper som vatten, alltså skulle det funka i en miljö med högt tryck eller låg temp där det fanns rikligt med svavel. Har för mig att en av Saturnus eller Jupiters månar har en sådan miljö.
Syre och svavel hör ju till samma grupp i periodiska systemet.
Kiselbaserat liv istället för kol har jag också haft funderingar på. Kisel och kol ingår ju i samma grupp.
En möjlighet i Sci-fi är robotar som har tagit över, robotar baserade på kisel som våra datorer. (Se slutscenerna i AI). Fast den typen av liv skulle ju vara nästa steg i evolutionen, så att säga, och härstamma från utdött kolbaserat liv.
Visst, de grundämnen du radar upp är vanliga på vår planet (och kanske i universum - jag är inte tillräckligt insatt i den frågan), men det finns ju massvis med planeter och månar med helt andra miljöer. På venus lär det finnas stora sjöar med tenn, t.ex.
Om man ser på vad som krävs för liv tycker jag att det borde finnas många fler möjligheter än de grundämneskombinationer som ingår i livet på vår planet. Allt som behövs är ju i princip självreplikerande molekyler och de borde kunna finnas i många fler varianter.
Kol "binder" mycket bättre till andra atomer och sig själv, än vad kisel gör. Kisel är ju också tyngre än kol. Vilket gör organismer tyngre.
Vatten har ju en del unika egenskaper och en del ganska unika. "Tyngst" vid 4 plus, fast form har lägre densitet än flytande. Bra som ni vet för att slippa bottenfrusna hav. Vatten löser ju inte fett heller, vilket svavelväte gör (tror jag)
Men vi vet ju så ofantligt lite så det kan ju fungera att bygga liv på många sätt, men hos vår planet kring vår sol så är ju kol och vatten enklast att bygga liv av. Men på andra ställen så kanske gud har enklare sätt att bygga liv. (skoja bara)
Titan är en intressant måne/planet för liv. Tror det finns metansjöar där. (orkar inte google det nu :))
Ostronmannen: Frågan är om kol, vatten osv är nödvändiga komponenter för liv. Jag tänker mig att det mycket väl borde kunna finnas miljöer där kol, kväve och syre är ovanliga, och där livet består av andra grundämnen.
Kisel har fyra bindningsriktningar som kol och skulle kunna ingå som "skelettatom" i biologiska kiselbaserade molekyler. Kisel, svavel osv har inte exakt samma egenskaper som kol, syre mm, men är det verkligen nödvändigt?
Vad som behövs är i grunden en molekyl som kan replikera sig själv och som kan utföra red-ox-reaktioner för energiöverföring. Det måste kunna finnas fler varianter än kol/syre/kväve/väte.
Nej, det är säkert inte nödvändigt. Under våra förhållande är ju kol syre de bästa.
Jag tyckte själv förut att det borde vara självklart att andra ämnen, molekyler och atomer lika bra kunde bilda liv. Tyckte att forskare var lite väl fixerade på vatten och kol, eftersom det var vad har här. Efter att ha läst på lite så ser man de stora fördelar med kol och vatten. Ville bara skriva av mig för att visa mitt oerhörda kunnande (host host).
Kisel är ok tydligen, men har ändå mycket mycket mindre möjligheter än kol (som vi vet nu)
Det som däremot retar mig är att ända sen jag var 12 så har frågan om universum fascinerat mig och nu vid 46 så börjar man inse.... fan jag hinner inte uppleva den eviga frågans svar... Shit...
Benzocaine och Ostronmannen
Den som lever får se. Men det är nog en ytterst liten sannolikhet att vi får vara med om upptäckten av utomjordiskt liv under vår livstid.
Jag håller med er om det ni säger, vi vet inte vad som krävs för att liv ska uppstå. Så enkelt är det. Men det finns en del intressanta teorier om hur livet uppstod här på jorden. Se gärna dessa videor som ger en trolig förklaring. Jag tror ni kommer finna dom intressanta och få er att tänka på vad som egentligen krävs för att få en självreplikerande molekyl. Eller läs om 2009 års Nobelpristagare i medicin Jack Szostak som bedriver den här forskningen.
Jag läste i Nature, tror jag, att det finns polynukleotider i intergalaktiska moln. Vet inte hur säker den teorin är, men stämmer den föreställer jag mig att liv redan finns där ute på många ställen i universum.
Däremot föreställer jag mig att steget till cellmembran är stort och till civilisation är ännu större.
Jag är skeptisk till chanserna att stöta på intelligent liv. Finns det borde vi ha fått kontakt med det. Tänk en civilisation som bara är 1000 år före vår. Vilka tekniska framsteg som vi inte ens kan föreställa oss borde inte de ha utvecklat? Tänk då en civilisation som ligger flera miljarder år före.
P.S. Rent statistiskt borde ju civilisationerna vara relativt normalfördelade i utveckling, och vi borde befinna oss någonstans nära medelpunkten. Om civilisationer är vanliga borde det allstå finnas massor med civilisationer som är långt mer utvecklade än vår.
Förutsatt att inte civilisationer är förutbestämda att gå under.
Liv kontra "intelligent" liv. Har ofta undrat över varför intelligent utvecklades så sent; självklart är det ingen fördels tills nu att vara intelligent. Det kostar ju för mycket. Men dinosaurierna, som borde kunnat utveckla mer intelligent tänkande, och var på gång 220-60 milj år sen lyckades inte.
Liv i unviersum?....stor sannolikhet. Finns det på fler ställen så kryllar det av det.
Men intelligent liv... kanske är sannolikheten mindre att intlleigent liv ska uppstå ur liv än att liv ska uppstå. skulle inte frövåna mig om man hittar liv på Jupiter, Europa samt Titan.
Ett motsatt perspektiv till era spekulationer ges av Alan Guth (han som kom på inflationsteorin).
Kolla "Youngness paradox"
http://arxiv.org/PS_cache/hep-th/pdf/0702/0702178v1.pdf
Vill du bli lyssnad på, säg det med dina egna ord. Tror ingen orkar följa en massa länkar för att förstå vad du menar. Sändaren är den som får göra en ansträngning i ett sådant här medium.
I alla fall om man vill bli läst. Man kan ju droppa länkar för sitt eget höga nöjes skull också, eller för att sätta punkt i debatten då ingen läser länken och därför inte har något att tillägga.
Ostronmannen, ibland undrar man om det över huvud taget finns intelligent liv i universum, ens på jorden.
Min hypotes är att dinosaurer var väldigt intelligenta men inte hade några bra fingrar att använda som verktyg. Några av de mest intelligenta varelser vi känner till är ju fåglar, och fåglarna är troligtvis dinosaurernas direkta ättlingar.
Man bör enligt mitt sätt att se det skilja mellan intelligens och kultur.
Som parentes finns det iofs kultur även inom många djurarter, där kunskap lärs ut av föräldrarna till sina ungar. Det gör det svårt att återsätta hotade arter.
Bra sagt om en massa menlösa länkar hit och dit. :)
Det fanns säkert dinosar med fina möjligheter till fingrar, men det fanns inget tryck mot högre medvetandehet ändå.
Det är ju en stor fråga egentligen...varför blev vi så satans medvetna, vad fick det att accelerarea. Antagligen många många lyckosamma tillfälligheter: tummar, uppträtt gång, fördelen med samarbete osv osv. Till slut så sammanföll alla lyckliga delar för att höja medvetandet hos en djurart. Hm, det slog mig nu... kan det vara så att det är något ämne, någon molekyl som är mer lätttinglig nu som gör att vi kan höja medvetandet. Dvs förutsättningarna för intelligent liv är som bäst nu och inte att vi utvecklades dit. Tex att frigörandet av mer fosfor eller annat gör att vi kan skapa det ämne som möjligör ett högre medvetande. Vi vet ju ännu inte vad som gör oss medvetna. Vad det är som skapar "jag".
Dvs nu (100 000 år) sedan så var det de rätta miljöbetingelserna, inte förr.
I seriösa debatter ger man referenser, t.ex. länkar. Självklart, spec. om man hyllar forskning och vetenskap där artiklarnar är nedlusade med referenser. Är man seriöst intresserad kollar man också upp referenserna.
Allt annat är gymnasialt. Jag skiter väl i vad t.ex. Benzo bara tror eller tycker..
Eller rättare sagt, jag respekterar hans tro eller what ever, men jag vill inte öda tid på det om det saknar substans.
Hej
Jo självklart ger man länkar, men när man bara klistrar in en länk som innehåller hur mycket info som helst och på engelska, eller som film på 30 min, så blir det inte intressant att läsa.
Jag tycker det är oerhört intressant att lyssna på andras mä'nniskor teorier om A och B. En del har tyngd i sitt kunnade andra bara tänker fritt.
Här kommer en egen teori.
Vår upprätta gång är ju intressant, men hur reste vi oss upp?
Om männsikan levde i vattenbrynet, där det finns mycket föda, vid tex floder. Så kan vår upprätta gång förklaras med att vi gick i vattnet vid flodkanten och med hjälp av vattnets lyftkraft kunde vi lättare resa oss upp, tex genom att hålla i trädgrenar vid flodkanten. Långsamt förbättrasdes ryggmuskler, eftersom vattnet gav oss "stöd".
Egen teori, inte läst någonstans, emn ändå intressant eller hur?
Lennart W, det är inte seriös debatt att droppa länkar. I en seriös debatt använder man länkar för att bekräfta det man skriver, inte för att man är för lat för att skriva egna argument. DET om något är gymnasialt.
Ostronmannen, teorin om upprätt gång och vatten är redan en seriös teori. :-) Som PS kan nämnas att det finns gorillor som går upprätt i träskmarker i, om det var Kongo. Det gick en film om det på TV för något år sedan.
Vi har ju en reflex att vi stänger luftstrupen när vi hamnar i vatten. Somliga tror att den reflexen, vår upprätta gång och hårlösheten har med liv nära vattnet att göra. Ett annat indisium är att vår kropp är beroende av fettsyror som är vanliga i fisk och skaldjur. Det antyder att tidiga människor levde av en föda rik på sådan mat.
Angående fingrarna misstänker jag att en förutsättning var apornas händer, och när miljön i Afrika blev torrare tvingades aporna ned på marken och den upprätta gången uppstod. Kanske var förmågan att göra verktyg en nödvändig egenskap för att arten skulle överleva.
Fåglar har iofs gripklor som skulle kunna omvandlas till fingrar, men de använder mest näbben, inte klorna, när de ska göra saker. En hominoid måste använda händerna.
Alltid kul när man lisar ut saker själv som redan finns.
Här är en annan.
Man blir ju alltid förkyld på vintern. Inte för det är kallt...utan...
Kyla gör att näsan snorar. Folk torkar näsan med handen. Folk öppnar dörrar med handen.
Kvinnas i mitt livs teori... som jag anser vara utmärkt. Finns säkert också. Men poängen är att man kan använda sin egen kunskap och upptäcka saker. Förtsätter ju att man har införskaffat kunskap.
Nja.. Ganska ofta faktiskt har ju saker och ting retts ut på ett väldigt bra sätt på annat håll, med grundliga data, ordentliga och genomtänkta analyser och kanske dessutom presenterat på ett tydligt och pedagogiskt sätt. T.ex. i en bok eller film eller på någon sajt. Uppfinn inte hjulet igen.
Men OK för att man i så fall kan skriva något lite grann iaf om vad som är så bra (eller mindre bra) med en sajt man kastar fram. Vilket jag nog tycker jag själv brukar göra.
Som sagt, vill man bli läst så skriver man med sina egna ord. Vill man inte bli läst droppar man en länk som ingen har tid eller ork att följa. Valet är fritt!
Det var mest ett tips om hur man kan göra för att föra fram sitt budskap. Vill man skicka länkar för sitt eget höga nöjes skull kan man ju göra det. Valet är fritt!
Med tanke på den positiva respons jag har fått för min kommentar är det tydligen fler än jag som inte orkar läsa alla länkar som folk postar utan att ens orka sammanfatta dem.
Apropå förkylning.
Jag fick som ung höra en gammal historia om att man i England trodde att förkylning kom ifrån apelsiner.
Första båten med apelsiner och höstens förkylningar sammanföll i tiden.
Säkert en påhittad historia, men lite tankeväckande samtidigt.
Och kul.
Benzo, din länkpolicy är helt obegriplig. Det är ju bloggposterna där det verkligen är viktigt att det framgår vad som menas. Där om någonstans krävs det en förklaring till varför man kastar fram en länk. I en kommentar däremot kan iaf tänka sig att bara länka till någon sajt med något relevant om bloggpostens ämne, t.ex. för att den presenterar fakta som talar emot bloggpostens teser.
Vill jag vinna? Ja det vill jag nog. Mea culpa. Ge dig..
Trots allt snack om länkar så tänkte jag ändå slänga med en.
Tydligen har den här nyheten fått ganska mycket kritik från andra forskare. Dom kritiserar bland annat att det i rapporten inte beskriver hur cellen lyckas inkorporera arsenik i DNA. Här är en länk till en video på ca 11 min som analyserar forskningen, kommenterar mediahysterin kring nyheten samt vad han skulle vilja se för vidare forskning på detta område.
Vad gäller länkar så tycker jag att de ska användas dels för att visa var man har fått informationen ifrån så att andra kan göra en källkontroll. Det tycker jag är det viktigaste samt att det visar öppenhet (till exempel att man inte håller på med "quote mining"). Dels för att ge dom som är intresserade en väg till att läsa på mer om det område man pratar om. Om man läser kommentarerna på en bloggpost så antar jag att man är intresserad av ämnet som den behandlar. Då tycker jag det är snällt att länka vidare till mer information istället för att sitta inne på den själv. Ingen tvingar ju någon att läsa eller titta på länken. Jag tycker dock inte man bara ska posta en länk med 30 sid text utan att förklara mer vad det handlar om. Men jag håller med Lennart W om att man inte behöver uppfinna hjulet varje gång.
Hur tycker ni att mitt användande av länkar fungerar, är det bra eller dåligt?
Slutligen en sista länk för den som verkligen är intresserad av den här nyheten. En forskare som verkligen sågar rapporten vid fotknölarna finns här (egentligen är det en länk till en länk, men det skadar aldrig att läsa något av PZ Myers)
Skicka en kommentar