9 mar 2012
Söker du en moralisk kompass?
Om man av religiösa skäl, eller andra skäl med för den delen, ogillar eller hatar människor som är annorlunda mot vad man själv är så kan man vända sig till närmaste hund för att hitta etisk vägledning.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
13 kommentarer:
Hundar är dock tveksamma som modeller för etik och kärlek. Hitler hade två, som nog älskade honom besinningslöst.
Det är inte rimligt att älska alla människor. En del människor är inte goda människor. Det som avgör är dock inte färg, religion eller sexuell läggning, utan individen.
Det är dessutom inte ovanligt att hundar avskyr män, skägg, glasögon eller annat enkelt identifierbart de kan associera till obehagliga upplevelser.
Mycket dåligt inlägg!
Svansviftning är i varje fall inte i min smak!
Jag är inte orienterad i vad humanisterna själva egentligen tycker, men menar man här att det är bättre att hata människor än att älska dem?
Var Hitler således ett föredöme som hatade judarna. Eller, ifall jag förstått Isidor här ovan så ska man hata, men endast pga individuella drag.. När känner man någon bra nog för att veta ifall denna är hatbar eller inte? Är det legitimt att hata Reinfeldt eller KG Hammar eller Ranelid? Är jag då en "bättre" eller mer rationell människa än ifall jag älskat dem? Jag har ju aldrig träffat någon av dem, jag kan ju bara utgå från vad media rapporterar eller vad jag ser på TV.
När jag sedan börjat hata dessa människor, på vilket sätt gör detta mig själv eller världen till en bättre plats? Jag vet ju att humanisterna oftast baserar sig på rationalitet så jag är nyfiken på att bli upplyst i dessa frågorna.
Min egen reflektion till bilden blir att man inte ska hata människor med anledning av deras etnicitet, sexualitet, kön, utseende eller religion. Om man tycker att det är svårt att intuitivt tänka så så kan man ta en hund som etisk kompass. Hundar hatar inte människor beroende på etnicitet, sexualitet, kön, utseende eller religion.
Blir således hunden ett moraliskt föredöme för humanister?
Jag gillar inte karaktären hos hundar. De flesta representativa individer är opportunister, svansviftande och fjäskande för sin herre, lätt att indoktrinera (dressera)och hukar sig inför hot.
Alldeles osökt kommer jag att tänka på vår religiösa del av mänskligheten! De verkar ha anammat delar av den kompassen...
Nåväl, är kanske dumt att gräva allt för djupt i det där. Kan bara säga att jag samtycker med följande: " att man inte ska hata människor med anledning av deras etnicitet, sexualitet, kön, utseende eller religion" :)
"Blir således hunden ett moraliskt föredöme för humanister?"
De humanister jag känner har en väl utvecklad etik. Hunden som moralisk kompass är nog mer för de som har svårt att själva lista ut att det är fel att hata människor beroende på etnicitet, sexualitet, kön, utseende eller religion.
"Alldeles osökt kommer jag att tänka på vår religiösa del av mänskligheten! De verkar ha anammat delar av den kompassen..."
Själv kommer jag att tänka på alla oreflekterande människor som är rädda för muslimer.
Kanske de två grupperna vi kommer att tänka på har mycket gemensamt?
Patrik N 2012-03-09 20:04
"Själv kommer jag att tänka på alla oreflekterande människor som är rädda för muslimer."
Nog fel. Oreflekterande människor ser inga hot från muslimer.
Fredagslogik:
Och eftersom inte heller reflekterade människor ser något hot från muslimer, så ser inga människor något hot från muslimer.
Alltså de som ser hot från muslimer är inte människor.
Ulf G 2012-03-09 21:01
Fredagslogik, Mark 2:
"Reflekterande" människor som inte ser några muslimska hot är inte reflekterande. Men människor. I bästa fall naiva, näst bäst dumma och värst blinda.
Jag förstår inte riktig finessen med denna bloggpost. Det skulle inte alls genomgående vara bra om vi tog till oss hundars etik. Hundar och människors beteenden går inte riktigt att applicera på varandra.
Däremot så är det självklart att man inte ska främja hat, även om nog vi alla hatar ibland (och ibland med goda skäl). Men man måste se till att hatet inte leder till att man begår onda handlingar.
Självklart ska man inte tycka illa om någon för dess etnicitet, kön, läggning, religion eller utseende. Religion är dock lite komplicerat. I princip kan man ju välja religion, även om i praktiken många inte haft något val. Ofta är det så att det finns mycket med religionen att vara starkt kritisk mot, och många religiösa att vara kritiska mot, men man kan inte säga att de som har religionen X är genomgående onda.
Inte det mest fyndiga sidospåret in i ämnet detta med hunden.
Skicka en kommentar