En sak jag gör i mitt yrke är att gå igenom olika databaser och undersökningar för att se om de lämpar sig för kulturevolutionära analyser. Ibland snubblar jag över godbitar. Här är en graf från
ett arbete publicerat 1992; det är en forskare vid namn Gascoigne som gått igenom biografisk information och kompendier för att försöka katalogisera personer verksamma i forskarsamhället (han kallar sin egen databas HCS). Han har dessutom använt sig av en redan existerande databas som jämförelse (DSB), och de två visar ungefär samma sak. Här nedan kan man se forskarsamhällets tillväxt sedan sen medeltid, räknat som antalet forskare.
Notera den närmast totala bristen på tillväxt under medeltiden. Notera den vetenskapliga revolutionen som tar sin abrupta början i mitten på 1400-talet (nästan enbart i Italien, visar det sig om man ser närmare på datat). Explosionen i antalet forskare sammanfaller med starten på
renässansen och
boktryckarkonsten. Allt det här är saker som historiker redan vet, men med en sådan här metod får man också kvantitativa belägg för saken.
Inlägg
26 kommentarer:
Det är alldeles tydligt att vi har förlorat över tusen år i utveckling i västerlandet på grund av kristendomen. Vad hade inte tusen år av längre forskning kunnat föra oss? Till självförstörelse eller kontakt med andra världar? Vi behöver troligen inte vänta ytterligare tusen år på svaret. Vår kunskap expanderar snabbare än universum...
Om jag nu ska spela djävulens advikat här - hur ser det ut om man jämför antalet forskare med antalet människor?
Wiki.
År Folkmängd (miljoner)
0 300
1000 310
1250 400
1500 501
1750 790
1800 980
1850 1 260
1900 1 650
1910 1 750
1920 1 860
1930 2 070
1940 2 300
1950 2 520
1960 3 020
1970 3 700
1980 4 440
1990 5 270
1999 5 980
2000 6 060
2010 6 790
geocachinginorr,
Om du har rätt (vilket jag tror) har du spårat den bakomliggande orsaken till grafens utseende. Det innebär i så fall att vi inte kan skylla vetenskapens tröghet under medeltiden på kyrkan (sorry Björn) utan på demografi. Och vad det verkar ligger demografi bakom många sådana här fenomen, så jag tror, som sagt, att du har helt rätt. (Kyrkan är dum ändå, på andra meriter.)
Märkligt nog hände också allt det där i samma världsdel där kristendomen först fick fäste. Kanske inte ett kausalt samband däremellan, men iaf ett besvärande faktum för t.ex. Björns teori.
Vill f.ö. reka ännu en bok: The shortest history of Europe av Hirst, som (likt Diamond..) undrar vad det var som gjorde att just Europa erövrade världen. Åtminstone Kina hade kunnat komma före. Han verkar INTE vara en kristendomskramare på något sätt. Han identifierar dock tre viktiga grundförutsättningar:
1. Antikens Grekland och Rom
2. Kristendomen och Kyrkan
3. Tyska krigare (som invaderade Romarriket)
Alltså, han gör sig nog bäst med sina egna ord, så den som är intresserad får helt enkelt läsa själv.
Patrik L 2012-08-14 10:06
Bullsh-t! Kyrkan är skyldig även i detta avseende!
Det fanns c:a 10 gånger fler forskare år 1700 än år 1400. Folkmängden under samma tid dubblades bara. Tror inte kyrkan kan ta kred för forskareantalet. Men väl för folkökningen. Uppfyll världen...
Naturligtvis håller jag i vanlig ordning med Björn. Och det intressanta i sammanhanget tycker jag att man griper efter halmstrån för att bortförklara saker, man inte behöver bortförklara.
“Åtminstone Kina hade kunnat komma före.”
I sin bok Vete, vapen och virus har jag för mig att Jared Diamond berör detta, och att Kineserna hamnade på efterkälken för att de inte ”vågade” sig på att segla över haven.
Jo, det var den jag tänkte på av Diamond. Som ffa talar om naturliga förutsättningar.
Ungefär samtidigt med Columbus beslöt sig Kinas kejsare för att de inte längre behövde ha en flotta. De gjorde ett aktivt val åt andra hållet. I Europa fanns det istället flera konkurrerande maktcentra. Europa drog fördel av den civilisation man fått från Greklands tidiga vetenskap och demokratiidéer, Roms lagar och organisation, uppsplittringen av centralmakten tack vare de germanska invasionerna och den resulterande konkurrensen mellan maktcentra i olika länder och på olika nivåer i samhället där t.ex. kungen sällan hade oinskränkt makt, och att civilisation och bildning ändå kunde bevaras i detta kaos tack vare Kyrkans organisation och mödosamma bevarande av antika texter genom seklerna.
Detta en ungefärlig antydan av hur jag uppfattar Hirst, med de fel och brister som jag förstås har. Bättre att läsa den själv.
Hirst avslutar med att spekulera om att Europas utveckling faktiskt kan ha varit en freak pga en en unik kombination av påverkande faktorer. Det är möjligt att ingen annan del av världen skulle ha gått en liknande väg om inte européerna hade kommit före. Eurocentrism, men det kan ju ändå ligga något i det.
“Åtminstone Kina hade kunnat komma före.”
Kineserna har varit de sanna humanisterna genom tiderna. Byggde världens häftigaste byggnadsverk för försvar mot barbarer. Rädda för okända havet? Naturligtsvis. Samma anda som gav frånvaron av imperialism. Inga hänsynslösa vikingar vars gener andra har fått i arv ;-)
Björn
De uippfann också krutet, utan att använda sig av det i väpnad kamp..
Orsak vill jag inte spekulera om. Teorier finns ett femtital.
Kristian G 2012-08-14 12:54
"Teorier finns ett femtital."
Den bästa: De hade OS fyrverkerierna i åtanke.
Ang. folkmängd: Kring 1350 drabbades som bekant Europa av digerdöden med en minskning av folkmängden som inte återhämtade sig förrän 100 år eller mer senare.
Sålunda är den växande befolkningen som förklaringsgrund inte trolig.
En teori som jag sett om varför vetenskapen tog fart i mitten på 1400-talet förklaras just av befolkningsminskningen - dvs. bristen på manuell arbetskraft pressade fram utvecklingen. Det finns andra mer trovärdiga förklaringar, den enklaste är dock att de lugnare politiska förhållandena medgav att fler människor kunde ägna sig åt konst och vetenskap åt intresserade och statuskonkurrerande mecenater. Först i de småfurstestyrda italienska statsstaterna, därefter mellan de växande nationalstaterna.
Kalle,
Demografi är en nödvändig men inte tillräcklig förklaring på många sådana här fenomen. Men för att förstå det specifika fenomen man tittar på så räcker det oftast inte hela vägen.
Vad gäller befolkningsminskning som förklaring av den vetenskaliga revolutionen så skulle det kräva att den vetenskap man bedrev faktiskt ledde till något användbart. Det händer dock inte förrän på 1800-talet, så den förklaringen är omöjlig. Då tror jag mycket mer på teorin om "konkurrerande mecenater". Det är den typen av svar historiker brukar kunna hitta. Jag är ute efter andra saker...
Patrik L 2012-08-15 01:39
Bra svar!
"Nöden är uppfinningarnas moder" stämmer nog bara när värsta "nöden" redan är avhjälpt och något redan har tagit fart. Men kan du antyda vilka "andra saker" du är ute efter?
Björn,
Historiker är ofta riktiga fenor på att hitta de specifika orsakerna till varför något händer. Varför rennesans just i Italien just då och just på det sättet? Verkligen något som man behöver skolade historiker till. Det vi är ute efter är istället stora svepande mönster av typen "blir det alltid kreativa explosioner när många människor samlas tillsammans" (demografi), eller under vilka omständigheter händer motsatsen? Kan kultur utvecklas hur som helst (musik verkar till exempel kunna låta lite hur som helst) eller finns det bestämda gränser som inte kan överträdas (odlingssätt har sina naturliga begränsningar). Som du ser på exemplen så vet vi redan att det gäller olika regler för olika egenheter - hur ska man dela upp kulturella fenomen för att kunna förstå dem? Lite oklart, men du kanske förstår ändå? (Det är oklart inte bara för att jag är dålig på att förklara, utan också för att vi faktiskt inte vet vad vi pratar om ännu.)
Får bara tillägga att det finns historiker som sysslar med de stora svepande frågorna också. Det vi gör är att studera inneboende fenomen i själva förändringsprocesserna, det är det som är annorlunda. Inte sällan genom att beskriva dessa matematiskt (inte min avdelning) eller som del i en selektionsprocess.
Själv skulle jag vilja veta hur det ser ut före 1200-talet, främst om det blev en dipp efter Västroms kollaps. Finns data äldre än så?
Tror dock att det finns en hel del selection bias i en sådan här studie. Många vetenskapliga upptäckter och upptäckare kan ju varit okända för omvärlden (jag tänker mig t.ex vad enskilda munkar kan ha kommit fram till utan att meddela omvärlden).
Angående asiater så hade de kunnat kolonialisera Europa under medeltiden (mongoliska invasionen). Jag tror dock att vare sig Kina eller Japan ville ha med utklänningar att göra. Främlingsfientligheten och slutenheten blev deras fall.
Krut användes för övrigt i strid när europeerna kom över det. Från Wikipedia: "The Chinese wasted little time in applying gunpowder to the development of weapons, and in the centuries that followed, they produced a variety of gunpowder weapons, including flamethrowers, rockets, bombs, and land mines, before inventing guns as a projectile weapon... Several sources mention Chinese firearms and gunpowder weapons being deployed by the Mongols against European forces at the Battle of Mohi in 1241. Professor Kenneth Warren Chase credits the Mongols for introducing into Europe gunpowder and its associated weaponry."
Så att kineserna använde krut enbart till fredliga syften är en myt.
Apropå att kolonialisera så tycks ett folk besläktat med afrikaner och australiensiska aboriginer ha kolonialiserat Amerika innan indianerna anlände till kontinenten. Det finns vissa lämningar som är före den istid som gjorde att indianernas förfäder kunde passera över Berings Sund.
En annan intressant tanke är vad som hade hänt om Aztekerna hade upptäckt Europa istället för tvärt om. Deras vetenskap var ju under lång tid mer utvecklad än den europeiska. Att bygga pyramider kräver t.ex kunskap i matematik, och att kunna passa ihop stenblock med stenåldersverktyg som indianer gjorde är en bedrift i sig.
Vad gäller musik tror jag att det som till synes är en kaotisk utveckling där "allt är musik" har vissa gemensamma och återkommande egenskaper. Hårdrock och Bach har mycket gemensamt, bara för att ta ett exempel.
Ackord är ju matematiskt precisa. Somliga toner låter bra tillsammans, andra inte. Den dissonans som förekommer i musik är ju trots allt avsiktlig, och vilka dissonanser som helst går inte. Även musik som av utomstående låter som buller är organiserad enligt samma harmoniska principer som annan musik.
"En annan intressant tanke är vad som hade hänt om Aztekerna hade upptäckt Europa istället för tvärt om."
På gamla dar har jag kommit till insikten att vi lever i den bästa av världar. Hade världen kunnat vara annorlunda, då hade den varit det.
Att aztekerna skulle ha upptäckt Europa kunde inte ha hänt. De hade inte hjulet - det var inte särskilt användbart i den geografi de bodde - och majsen var för klen gröda för att frigöra tillräckliga resurser för globala krigsföretag.
De tycks också varit för beroende och upptagna med att blidka sina gudar och saknade självtilliten för ett sånt företag som att upptäcka en annan kontinent – tror jag.
Tja det finns många historiker (och andra) som skrivit denna typ av metahistoriska översiktsverk som ni verkar efterlysa, dvs. som med varierande framgång försöker finna de "stora" historiska linjerna.
Jared Diamond har nämnts, en klassiker är Arnold Toynbee (A Study of History), nyare är Neil Fergusson (Civilization: The West and the Rest) och Ian Morris (Why the West Rules--for Now: The Patterns of History, and What They Reveal About the Future), osv.
Samtliga har också kritiserats hårt av olika skäl, men i grunden för att de anses övertolka fakta för att passa in i allt för enkla modeller..
Kalle,
Det finns den relativt nya strömning inom historievetenskaperna som går under benämningen World History (http://en.wikipedia.org/wiki/World_history) där man gör precis det du beskriver. "Vanliga" historiker verkar ha väldigt svårt för det sättet att göra historia eftersom man så länge snöat in på det partikulära istället för det generella. Man har, så att säga, studerat träd men inte skog. När då någon kommer och säger saker om skogen ställer man sig och kramar sitt träd och säger "Men det här trädet är för annorlunda för att låta sig generaliseras!" Och visst har man rätt, varje träd är en individ. Men visst har man också fel, varje träd är ju ändock ett träd. Som nyinkommen i den här debatten - med enda uppgift att förstå skogar - är det svårt att förstå problemet. Fisst finns det både träd och skogar, både stora linjer i historien och detaljer.
Nils: "Hade världen kunnat vara annorlunda, då hade den varit det."
Vad menar du med det? Om det finns fler än ett möjligt utfall så blev det det det blev men kunde ha blivit annorlunda. Är du determinist?
Indianerna hade inte bara majs, utan även potatis. Potatis var ju det som höll Irlands befolkning vid liv fram till "The Great Famine". (Bakgrunden till potatisen på Irland är ganska intressant - när spanska armadan förliste utanför Irland flöt potatisen iland och folk utanför spanien fick kunskap om potatis. Spanjorerna själva hade använt potatis som färdkost på båtarna sedan de upptäckt den i Amerika).
Så färdkosten fanns. Aztekerna var dessutom imperialister. Snarare i så fall att sydamerikas kust inte är lika lämpad för sjäfartsevolution som t.ex medelhavet eller havet mellan Kina och Japan. För den som bodde vid medelhavets kust var det nödvändigt att navigera, men knappast för Aztekerna.
Patrik,
tack för länken, speciellt tack för att det påminde mig om en gammal favorit, Hendrik Willem van Loon, som jag läste för 30 år sedan i en Penguin pocket som min far köpte på fyrtitalet. Den ligger begravd nånstans bland mina böcker, ska göra ett allvarligt försök i helgen att gräva fram den.
Listan på "world historians" hade dock ett märkligt urval, t.ex. Hegel men inte Marx,Jared men varken Fergusson eller Morris. Spengler och Mumford hör dock definitivt hit.
Angående ditt resonemang om att inte se skogen för alla träd. Det var väl just detta som Toynbe i sitt berömda citat protesterade mot, dvs "..the dogma that History is just one damned thing after another.."
Å andra sidan vet vi att människor är duktiga på att hitta mönster även där det inte finns några.
Slutligen, skulle jag nog vilja framhålla Morris, som baserar sitt resonemang på ett kvantitativt "social development index", baserat på energiförbrukning, urbanisering, informationsförmåga och militär förmåga. Felkällorna är förstås legio, men det gör upplägget transparant och spårbart.
Det där med hur potatisen kom till Irland är en myt, visade det sig. Det var spanska handelsmän som tog potatisen till Irland. Man ska inte lita allt för blint på vetenskapsdokumentärer, ens om de visas på SVT och är producerade av BBC.
Skicka en kommentar