Rudolf Steiner om biodynamik – ett referat. Föreläsning 1

Här nedan följer del ett i en serie av åtta gästbloggarinlägg av Anders Öhman på Öhmans Mat & Vin samt Gustibus Wine & Spirit Academy. Anders har gjort sig omaket att läsa Rudolf Steiners åtta föreläsningar om jordbruk som senare kom att ligga till grund för biodynamiskt jordbruk. Han tweetade sin läsupplevelse och satte sen ihop en text av sina tweets. Det är fascinerande läsning. Håll till godo!

Rudolf

Rudolf Steiner ombads att sommaren 1924 föreläsa om jordbruk på slottet Keyserlingk. Rudolfs åtta föreläsningar kommer sedan att ligga till grund för den biodynamiska rörelsen. Rudolfs erfarenhet av jordbruk var…noll. Trots det kommer Rudlofs åtta föreläsningar kommer sedan att ligga till grund för den biodynamiska rörelsen.

Många följer biodynamikens principer och ännu fler köper gärna produkter från exempelvis Saltå Kvarn. Men vad sa egentligen Rudolf?

Att jag är minst sagt kritisk till biodynamiken är ingen hemlighet. Jag har läst mycket i ämnet men aldrig själva grundtexten. Under ungefär en vecka tog mig därför an att läsa dem samtidigt som jag twittrade om vad jag hittade samt mina synpunkter under hashtaggen #rudolfomBD (du hittar dem som tweetdoc här samt fortsättningen här). Referatet blev ganska populärt, speciellt i ljuset av röda hund-utbrottet i Järna, och jag fick flera förfrågningar om jag inte kunde göra en bloggpost av de korta tweetarna.

Sagt och gjort. Här föreligger nu en lätt redigerad version av twitterreferatet. Även om texten är tendentiös så återger jag vad som faktiskt uttrycks i originaltexten. Texten bitvis hackig, osammanhängande och lite märklig ur språklig synvinkel. Betänk att den är baserad på hundratals meddelanden om max 140 tecken som skrivits i stunden då jag läste texten. Men det kan vara väl värt att ta sig igenom den då man får en intressant inblick i en annorlunda verklighetsuppfattning.

OBS: Om du är särskilt intresserad av de där kohornen med gödsel som grävs ned så kan du scrolla ner till föreläsning nummer 4. Fast då missar du en del ännu värre tokigheter.

Föreläsning nr 1
Rudolf börjar med att tacka för att få hålla föreläsningarna hos baron Keyserlingk i polska Kobierzyce där ”andarna och själarna skapar rätt atmosfär”

Steiner inleder starkt med att slå fast att ”man kan inte teoretisera om jordbruk” . Sedan fortsätter han att göra just det. Han konstaterar sedan att kosmos påverkar rödbetan och att människan kunde känna hunger innan vetenskapengjorde entré. Han påpekar att bondepraktikan är full av visdom och att människor med ”rena instinkter” kan bortse från vidskepelse. Se där. Men som antroposof vill han lämna det ”jordliga” och dessa instinkter och söka det spirituella och kosmos.

Baserat på en historia om två professorskors tvättvatten konstaterar Rudolf att även om vetenskapen har rätt så vill vi inte alltid tro på den. Det han själv sedan säger om jordbruk kommer att baseras på ”antroposofisk vetenskap”.

Nu berättar han att människan och till viss del även djuren börjar frigöra sig från yttre Universum. Som bevis för detta anför han menstruationscykeln som imiterar månfaserna utan att de sammanfaller med dem. Ok? Det finns tydligen många fler men inte lika tydliga ”bevis” för denna tes men Rudolf tycker inte att de är viktiga att redovisa. Det får man förstå.

Solfläckarna styr vårt sociala liv men det förstår vi inte eftersom de periodiskt inte sammanfaller på grund av vår frigörelse från yttre Universum. Växterna styrs däremot helt av kosmos medan vi enbart påverkas i vår inre rytm. Som menstruationscykeln. Som som ju inte inte är i synk med Kosmos. Capice?

Nu blir det spännande för nu ska Rudolf förklara hur planeterna styr oss. Eller inte. Fast först går han igenom hur viktigt kisel och kalk är för oss och särskilt för den antroposofiska medicinen. Alla onormala yttringar av våra sinnen, även de inre, kan nämligen på underliga vis kopplas till kisel. Jodå. I en värld med hälften så mycket kisel skulle exempelvis växterna få pyramidform eller se ut som kaktusar. Säger Rudolf. Med mindre kalk däremot så skulle växterna bli tunna och slingriga men få stora blommor. Genom kisel styrs livet, inte av jordiska krafter, men av de ”fjärran” planeterna Mars, Jupiter och Saturnus. Genom kalk däremot så strömmar kraften från de närmre himlakropparna månen, Merkurius och Venus.

Steiner berättar sedan att alla växter har förmågan till reproduktion samt ingår i näringskedjan. Se där. Åhörarna häpnar. Växternas ätlighet styrs av de fjärran planeterna medan reproduktionen styrs av Månen, Merkurius och Venus.

Mellan den matnyttiga information jag refererar finns förstås en massa osammanhängande fluff som jag besparar er.

Nu tror Rudolf att vi kanske tycker att detta han berättar är självklarheter. Men, säger han, med denna information borde vi kunna styra kosmos krafter. Fysiker ser exempelvis bara vatten som ett abstrakt (!) ämne av syre och väte men bortser från dess förmåga att kanalisera månens kraft. Rudolf tänker att månens inverkan på vatten är så stor att om vi synkar såning, regn och månens faser kan vi maximera skördeutfallet.

Under Saturnus 30-åriga omloppsbanna kan dess energi stråla uppifrån eller GENOM jorden…men bara om luften är varm. Så här enligt Rudolfs teckning:

Saturnus och Jupiter med sina långa omloppsbanor är beroende av värme och kyla och påverkar, förstås, bara perenna växter. Ska du exempelvis plantera ek ska du göra det i en Mars-period men en julgransodling när Saturnus är i stigande. Bra att veta. Planterar vi träd omedvetna om kosmos så ger veden inte samma hälsosamma värme när den brinner som om vi planterat intelligent.

Som avslutning på den första föreläsningen sörjer Rudolf att potatisar inte smakade som när han var liten.Potatisen som Steiner säger påverkar ”nedre huvudet” där det kritiska tänkandet sitter, tänk på det LCHFare. Som bevis för detta anför han att vi inte hade journalister innan potatisen kom till Europa. Nej, jag hittar inte på.

Bara så att ni är med på noterna: Detta det som återges är vad biodynamikens fader Rudolf Steiner stod och fabulerarade om i ett slott i Polen 1924. ”Fabulerade” är kanske fel ord. Rudolf kallade det för ”andliga observationer”. Joråseruatt.