Föreläsning nr 2
Föreläsningen inleds med att Rudolf säger att det han hittat på måste omsättas i praktiken för att riktigt förstås.
Agrikulturen är ett med Kosmos men ett jordbruk ska vi se som en sluten enhet. Okej? En farm ska kunna producera allt den behöver och inte ta in något utifrån. Utom den kosmiska energin då förstås. Vill man göra saker rätt och naturligt ska man inte hämta kodynga hos grannen. Är inte grannens kossa en del av Kosmos? Kosmos är kanske inte granne med grannen?
Jorden består inte enbart av mineraler och humus, den har även ett “astralt element” och dess inre liv varierar med årstiderna. Jordytan är som kroppens diafragma. Säger Steiner, men tillägger för säkerhets skull att de inte är exakt samma sak. Om jorden liknas vid en kropp så är huvudet under diafragman och vi lever så att säga i magen. Aha. Agrikulturen står på huvudet.
Nu är det inte så enkelt att kosmisk energi verkar direkt. Den strålar in i jorden, där den också lagras, och sedan tillbaka in i växter och djur. Kosmisk strålning som en slags återutsändning alltså. Kiselrika men näringsfattiga jordar samlar ”livs-eteriska” krafter från de mest avlägsna planeterna. Fast vad tusan Steiner med ”sättet på vilket jorden levande växer in i sig själv och skapar sina egna kemiska processer” har jag ingen aning om.
Lera fungerar som transportör av energi från det underjordiska ”huvudet” till ”magen” ovan jord. Innehåller inte leran kisel? Men Rudolf differentierar nu mellan lera (som ofta mest består av kisel) och kiselrika jordar.
Sen har vi en annan kraft – ”matsmältningen” – som sker i ”magen”, alltså i luften och som är markbunden (?) och dras nedåt. Uhumm? Denna matsmältning är tydligen ett samspel mellan krafter och de homeopatiska substanser som är alstrade av luften och vattnet. Där introducerades alltså homeopatin in i agrikulturen. Tydligen skapas alltså homeopatiska preparat spontant i naturen. Intressant.
Det finns två typer av värme. Den under jord är ”död” och den ovan är ”levande”. När den ”levande” värmen av kalken dras ner under jord transformeras den till en annan typ av skör vitalitet.Luften under gjord är mer rik på kolsyra och anledningen är att luften genomströmmas av denna vitalitet när den dras ned.
En dag, säger Rudolf, kommer det att finnas riktig vetenskap kring detta som förklara skillnaderna i yttre och inre värme. Som jag tolkar texten så menar Steiner alltså att att antroposofisk ”vetenskap” endast är jargong. Bevis på att antroposofi är pseudovetenskap direkt ”from the horses mouth”?
Notera i kalendern att mellan 15 januari och 15 februari kan jordens mineraler frigöra sig bäst och kristalliseras. Detta kommer snart vetenskapen att redovisa i detalj. Det känns som vetenskapen får skärpa sig. 88 år senare och ännu inga framsteg på denna front. Vad kan det bero på?
Ju djupare mineralerna ligger desto större är deras önskan att kristalliseras. De passerar tydligen olika kristallstadier också. Om inte energierna transporteras upp vid rätt tid så bör lera tillsättas. Rudolf lovar återkomma med korrekta doser (vilket han inte gör).
Så här långt är det tydligt att Rudolf upprepar sig en del och är inte helt klar i sitt resonemang. Fast det kan vara jag som inte hänger med.
Jorden under ytan är en organism vars livskraft är starkast på vintern men dör på sätt och vis på sommaren. Låter tokigt på något vis.
Nu handlar det om frön. Frön är är enkla…fast komplicerade. Kaos, kosmiskt damm och i varje frö ser vi en avbild av universum. Jodå Det är tack vare moderplantans samhörighet med kosmos som maskrosens frö inte ger upphov till berberis. Detta är Steiners ord, inte mina. Då varje organism skapas ur kosmos måste vi bevara denna kosmiska process tillräcklig länge för fröet att formas. Ha koll på kosmosprocesserna. Vi vill ju verkligen inte ha berberisproducerande maskrosor. Hur tusan har naturen klarat sig?
Rosen styrs av Mars från vlken den får sin röda färg. Solrosen får sin gula färg från Jupiter. Min fråga: de gula rosorna då? Styrs de av Jupiter?
Potatis är inte en rotfrukt utan en tillbakahållen stamformation. Därför måste potatis odlas i sand. Säg det till skåningarna.
Frukternas smak kommer också från kosmos. Äpple smakar Jupiter och plommon Saturnus. Nu är det tyvärr så att mänskligheten inte är i stånd till fruktförädling då vi befinner oss i Kali Yuga. För att mänskligheten ska kunna gå vidare måste vi förstå hur ljuset fungerar i jordens inre. Sådeså.
Om du har rätt antal djur på gården så äter de rätt mängd och bajsar rätt mängd. Frågan är: vad är rätt antal. En biodynamisk gård måste alltså vara ett slutet kretslopp. Vilka sorters djur och hur många gården behöver kommer att utredas av vetenskapen med tiden. Rudolf hittar på så hoppas vi att vetenskapen fyller i luckorna.
Steiner förklarar att bara vi förstår Naturens inre väsen så löser sig allt av sig självså småningom. Fick han verkligen betalt för det här föredraget?
På tal om djuren så styr Venus, Merkurius och månen över deras svansar. Kom nu inte och säg att Rudolf bara hittar på. Lejon och hästar ser förresten olika ut för de solar på olika sätt. Det hade man ju inte trott. Månljuset påverkar framförallt hur djurens röv och svans ser ut. Nej, det är inte JAG som röker på. Det här kan man konstatera om man går till vilket museum som helst och med öppet sinne studerar djurskelett. Och det gjorde tydligen Rudolf.
Den 2:a föreläsningen avslutas med att man ska köra ner ett djurs huvud i jorden så det står med ändan uppåt. Jag förstår inte.
Jag lovar att jag läst allt minst två gånger så att jag återger det rätt. Jag har gnuggat ögonen ibland också.
Är det några oklarhet kanske Rudolf Steiners teckning här reder ut det hela.
Inlägg
7 kommentarer:
Hahaha åh gud, skona mig... Rudolf hade iaf bra fantasi.
På insändarsidan i DN igår kunde man läsa en text skriven av en förälder som försvarade Waldorfpedagogik, som ju bygger på ungefär samma resonemang om kosmisk strålning och astralkroppar.
Det var på många sätt en mycket intressant läsning, då författaren menade sig bevisa och logiskt framhålla att Waldorfpedagogik visst det är jättebra, utan att ha någon som helst koll på vad logik är. För den som inte är skolad i kritiskt tänkande kan nog texten vara lätt att ta till sig.
Isidor: Den helt vanliga, (enligt egen utsago) icke-antroposofiska waldorfföräldern som skrev den insändaren i DN härom dagen är för övrigt bevandrad i biodynamik. Han har skrivit om biodynamisk odling i Brasilien för det Antroposofiska Sällskapets tidskrift... Om du vill insupa mer oöverträffbar logik är kanske den artikeln värd att kolla upp. (Har inte läst den själv, så jag kan inte garantera något ;-))
Jobbade några terminer på ett gymnasium och hade då några elever från Waldorfskolor. Märkligt nog var de allihop bland de duktigaste, 4-5 på 5-gradig betygsskala. Man kan undra varför.
För det första finns det naturligtvis en stark bias i min observation. Det var ju bara såna som trots allt var intresserade av att läsa fy, ke, bi och ma på naturvetarnivå som jag hade som elever. Kan ju tänkas att just mina elever var riktiga maskrosbarn. Men samma bias gäller ju från alla skolor så det förklarar inte något.
Det jag istället misstänker är den viktigaste förklaringen är att bara engagerade föräldarar (om än något missledda?) föräldrar sätter sina barn på Waldorfskolor. Och i huvudsak engagerade lärare söker sig dit. Ett äkta engagemang från föräldrar och lärare kanske trumfar över en pedagogik med milt sagt skum grund?
Lennart W: ja, det tror jag. Engagerade föräldrar som aktivt väljer skola. Och så, till det, de mest ambitiösa eleverna som sedan bytte till något annat.
Det sägs att begåvade överlever den mest uslaste lärare.
Skicka en kommentar