Är det bara jag som tycker det bli lite lustigt att säga att Jesus dog 30 e.kr?
Jag försökte uppdatera artiklar på Svenska Wikipedia (Be bold...) enligt detta mer neutrala synsätt, men det blev raskt återställt och jag blev tillrättavisad.
Jag måste säga att jag håller med Richard Carrier på denna punkt, bland annat att det är rätt motsägelsefullt att vilja ta bort Kristus ur kalendern samtidigt som man behåller månadsnamn som Mars (döpt efter en gammal romersk gud) och veckodagar som Torsdag (efter en fornnordisk dito).
Jesus förlorar mark? Det är väl bara att fortsätta på vattnet ;-)
Tycker också det är överambitiöst att ta bort Kristus ur kalendern. "Före vår tideräknings början" väcker ju ändå en fråga: Varför just den startpunkten. Och då är ju Jesus återuppstånden. Igen!
Hurra! Såklart ska Jesus bort från kalendern. Det betyder ju inte att man inte får tillbe och hylla honom hur mycket som helst, privat. Gatunamn som Torsgatan och Odengatan är ju inget problem, det handlar ju om vår historia! För mig får det gärna bli en liten Jesusgränd - som minne från den tid då vi fortfarande var vidskepliga.
Jag säger ”före vår tideräkning” och ”enligt vår tideräkning” ("fvt" och "evt") :)
Om kristendomen var lika marginaliserad som asatron så skulle jag nog tänka likadant om en Odensgatan som Jesusgatan, Lokatt var lite inne på det också. Omvänt; om asatron var lika genomträngande som kristendomen idag så skulle jag nog kunnat bli lika störd av asatron som jag är av kristendomen idag.
Kanske en aning OT; Jag säger bara "dop" om det är frågan om att verkligen döpa in någon i kristendomen. När det gäller namngivning av människor, djur, platser och föremål så säger använder jag inte någon form av ordet för "dop".
I akademisk engelskspråkig litteratur är det standard att ange årtal bce (before common era) istället för bc.
Jag tror det är likadant i svensk akademisk litteratur.
I t.ex. det stora standardverket Encyclopedia of Religion (redaktör: Mircea Eliade) så minns jag att det stod BCE om förkristna årtal. Den kom ut för åtminstone 25 år sedan.
Jag förstår inte varför vi skulle gå tillbaka till det äldre skrivsättet - nostalgi?
Efter Kristus är en oxymoron, eftersom man inte vet vilket år Jesus föddes (om han nu föddes). De årtal man beräknar utifrån evangelierna blir motsägelsefulla, och nativitetsberättelserna i evangelierna är ändå uppenbart fiktion.
Om vi haft förkristna roms kalender tror jag få kristna hade opponerat sig mot att man sade "enligt vår tideräkning" istället för "Efter Platon" eller vad man nu sade på romartiden. ("Efter Caesar"? Eller refererade man alltid relativt, typ "under Tiberius 30:e regeringsår"?
Jag tycker vi ska börja om på noll med Darwins födelse. Det datumet kan fastställas exakt! ;-)
Fast tid blir svårt i ett kosmiskt perspektiv pga relativiteten. Undras hur man kommer att räkna tiden på Mars när vi kolonialiserar planeten? "Efter människans ankomst"? Att utgå från jordisk tid blir knasigt.
Vad gäller Darwin och tideräkning så har det varit idéer både om att ha från Darwins födelse och från datumet då Origin… gavs ut. 12/2-1809 respektive 24/11-1859. Darwin och Abraham Lincoln föddes för övrigt samma dag.
Om människor koloniserar Mars så har jag tidigare tänkt mig att man kan ha en tideräkning där som börjar med den tidpunkt då ett människotillverkat föremål för första gången kom i kontakt med Mars. Jag tror att det var år 1971. Sen är det en annan fråga om man ska räkna Jord-år eller Mars-år.
I Asimovs SF-böcker om stiftelsen är mänskligheten spridd över hela Vintergatan. Där har varje planet sitt lokala sätt att mäta tiden, men det finns ett allmänt generellt sätt att räkna som utgår från de jordiska måtten för årets och dagarnas längd.
Jag tycker att vi ändå behåller den gamla vanliga tideräkningen.
11 kommentarer:
Är det bara jag som tycker det bli lite lustigt att säga att Jesus dog 30 e.kr?
Jag försökte uppdatera artiklar på Svenska Wikipedia (Be bold...) enligt detta mer neutrala synsätt, men det blev raskt återställt och jag blev tillrättavisad.
Jag måste säga att jag håller med Richard Carrier på denna punkt, bland annat att det är rätt motsägelsefullt att vilja ta bort Kristus ur kalendern samtidigt som man behåller månadsnamn som Mars (döpt efter en gammal romersk gud) och veckodagar som Torsdag (efter en fornnordisk dito).
http://freethoughtblogs.com/carrier/archives/166/
Jesus förlorar mark? Det är väl bara att fortsätta på vattnet ;-)
Tycker också det är överambitiöst att ta bort Kristus ur kalendern. "Före vår tideräknings början" väcker ju ändå en fråga: Varför just den startpunkten. Och då är ju Jesus återuppstånden. Igen!
Hurra! Såklart ska Jesus bort från kalendern. Det betyder ju inte att man inte får tillbe och hylla honom hur mycket som helst, privat. Gatunamn som Torsgatan och Odengatan är ju inget problem, det handlar ju om vår historia! För mig får det gärna bli en liten Jesusgränd - som minne från den tid då vi fortfarande var vidskepliga.
Jag säger ”före vår tideräkning” och ”enligt vår tideräkning” ("fvt" och "evt") :)
Om kristendomen var lika marginaliserad som asatron så skulle jag nog tänka likadant om en Odensgatan som Jesusgatan, Lokatt var lite inne på det också. Omvänt; om asatron var lika genomträngande som kristendomen idag så skulle jag nog kunnat bli lika störd av asatron som jag är av kristendomen idag.
Kanske en aning OT; Jag säger bara "dop" om det är frågan om att verkligen döpa in någon i kristendomen. När det gäller namngivning av människor, djur, platser och föremål så säger använder jag inte någon form av ordet för "dop".
I akademisk engelskspråkig litteratur är det standard att ange årtal bce (before common era) istället för bc.
Jag tror det är likadant i svensk akademisk litteratur.
I t.ex. det stora standardverket Encyclopedia of Religion (redaktör: Mircea Eliade) så minns jag att det stod BCE om förkristna årtal. Den kom ut för åtminstone 25 år sedan.
Jag förstår inte varför vi skulle gå tillbaka till det äldre skrivsättet - nostalgi?
Är det bara jag som tycker det är lustigt med "efter vår tideräkning" när man menar den tideräknings som används nu?
"Efter vår tideräkning" kan väl ses som en förkortad (mindre omständlig) version av "efter vår tideräknings början"
ungefär som "efter Kristus" kan ses som en förkortad version av "efter Kristi födelse" ("Post Christum Natum")
Efter Kristus är en oxymoron, eftersom man inte vet vilket år Jesus föddes (om han nu föddes). De årtal man beräknar utifrån evangelierna blir motsägelsefulla, och nativitetsberättelserna i evangelierna är ändå uppenbart fiktion.
Om vi haft förkristna roms kalender tror jag få kristna hade opponerat sig mot att man sade "enligt vår tideräkning" istället för "Efter Platon" eller vad man nu sade på romartiden. ("Efter Caesar"? Eller refererade man alltid relativt, typ "under Tiberius 30:e regeringsår"?
Jag tycker vi ska börja om på noll med Darwins födelse. Det datumet kan fastställas exakt! ;-)
Fast tid blir svårt i ett kosmiskt perspektiv pga relativiteten. Undras hur man kommer att räkna tiden på Mars när vi kolonialiserar planeten? "Efter människans ankomst"? Att utgå från jordisk tid blir knasigt.
Benzo;
Vad gäller Darwin och tideräkning så har det varit idéer både om att ha från Darwins födelse och från datumet då Origin… gavs ut. 12/2-1809 respektive 24/11-1859. Darwin och Abraham Lincoln föddes för övrigt samma dag.
Om människor koloniserar Mars så har jag tidigare tänkt mig att man kan ha en tideräkning där som börjar med den tidpunkt då ett människotillverkat föremål för första gången kom i kontakt med Mars. Jag tror att det var år 1971. Sen är det en annan fråga om man ska räkna Jord-år eller Mars-år.
I Asimovs SF-böcker om stiftelsen är mänskligheten spridd över hela Vintergatan. Där har varje planet sitt lokala sätt att mäta tiden, men det finns ett allmänt generellt sätt att räkna som utgår från de jordiska måtten för årets och dagarnas längd.
Jag tycker att vi ändå behåller den gamla vanliga tideräkningen.
Självklart borde vi välja sjätte augusti 1991 som den nya startpunkten för vår tideräkning - nyårsdagen år noll.
Det var ju då internet i sin allmänt tillgängliga form föddes.
Om vi bara bortser från Birgit Friggebo och några till så tror jag att vi skulle kunna vinna en allmän acceptans för detta.
Skicka en kommentar