29 dec. 2016

"Democracy is coming to USA"

25 dec. 2016

Var är Santa Claus?

24 dec. 2016

Glad kristmäss och God jul!

Två judar förklarar julen eller kristmäss.

22 dec. 2016

Jul


19 dec. 2016

Sveriges Unga Muslimer blir av med sitt statliga miljonstöd

Jackpot i goda nyheter. Via Aftonbladet:
Sveriges Unga Muslimer blir av med sitt statliga miljonstöd. Organisationen påstås ha koppling till islamistiska Muslimska brödraskapet och bedriver inte en verksamhet som ”respekterar demokratins idéer”, enligt statliga MUCF som betalar ut stödet. Även Ung Vänster och Sverigedemokratisk ungdom får stödet indraget.
[...]
MUCF motiverar avslaget med att Ung Vänster ”inte har god ordning på sin ekonomiska hantering och därför inte kan beviljas organisationsbidrag”.
Sveriges Unga Muslimer får avslag för att de bedriver en verksamhet som inte respekterar demokratins idéer inklusive principerna om jämställdhet och förbud mot diskriminering.
”Det har handlat om individer som uttryckt sig på sätt som inte är förenligt med förordningens syfte men också om kopplingar till andra organisationer som kan betraktas som icke förenliga med demokratins idéer, exempelvis till Muslimska brödraskapet”, skriver MUCF i sin bedömning.
[...]
Ytterligare ett par organisationer får avslag på sökt stöd, däribland Sverigedemokratisk ungdom (SDU) som numera är ett fristående förbund utan koppling till Sverigedemokraterna. SDU skriver i ett pressmeddelande att MUCF motiverar avslaget med att SDU:s tolkning av svenskhet och nationalism inte är förenligt med respekten för demokratins idéer, jämställdhet och förbud mot diskriminering.
– Vi har som många andra myndigheter i uppdrag att motverka rasism, främlingsfientlighet och intolerans i samhället. Vi gör nu en striktare bedömning av vad det innebär att respektera demokratins idéer i enlighet med förordningen, säger Lotta Persson, avdelningschef MUCF.

18 dec. 2016

Årets sista Radio Houdi: #189 - Radio Houdi firar vikingajul



Årets sista avsnitt av Radio Houdi där John och Anders firar vikingajul

I sista avsnittet för i år pratar John och Anders om ryktesförstöring på internet, bandet KENT samt hur upphopvsrättstalibaner kan förändra internet som vi känner det.

Självklart lite om Rouge One (som varken John eller Ansders sett) och rekommendationer i vilken ordning man ska se Star Wars om man är nybörjare.

Vi gratulerar Årets Svensk och Bauhaus som inte säljer fyrverkerier.

Hur firar man jul på vikingatiden och hur mycket av vikingtraditionerna använder vi i dag i vårt julfirande?

Vem blir årets sista veckans klappträ?
Vilket blir årets sista Tokiga Bibelord?
Och vad är sista rekommendationen från Radio Houdi för i år?
Detta och mycket mer i årets sista Radio Houdi.

Radio Houdi återkommer 2017!

Vikingarnas Yulefirande - Är det verkligen en kristen högtid?

16 dec. 2016

Humanisternas styrelseledamot Amineh Kakabaveh utsedd till Årets Svensk

Tidningen Fokus har utsett Humanisternas styrelseledamot, tillika riksdagsledamot (V) Amineh Kakabaveh till Årets Svensk för hennes idoga arbete mot hedersförtryck. Motiveringen lyder ”Genom att uppmärksamma radikalisering, klan- och hedersförtryck blottlägger Amineh Kakabaveh i handling och tal och till en avsevärd personlig kostnad, den svenska oviljan att röra vid alltför känsliga ämnen. Hon gör det genom att ta fasta på värderingar som gäller alla, snarare än på särskiljande identiteter.”

 

”Det är en välförtjänt utnämning” kommenterar Humanisternas förbundssekreterare Ulf Gustafsson. ”Det är bra att kulturellt och religiöst motiverat förtyck av individer uppmärksammas och kraftfullare ifrågasätts i samhällsdebatten. Aminehs humanistiska röst och handling ger hopp till några av vårt samhälles mest utsatta. Att hon därtill verkar inom Humanisterna gör oss lite extra glada.”

I sin profil beskriver Fokus all kritik Kakabaveh tvingats utstå. ”Från den dag då hon blev riksdagsledamot har det stormat alltmer kring henne, för hennes vägran att vara tyst i frågor om hedersvåld, religiöst förtryck, slöjtvång för barn. Hon har blivit hårt attackerad för denna rättframhet, inte minst från höjdare inom det egna partiet, som hon anser är så rädda för att bli kallade rasister att de inte vågar stå för sina egna värderingar.”

Kakabaveh själv avfärdar angreppen. ”Jag har blivit anklagad för att vara rasist och islamofob och afrofob och allt möjligt. Attackerna har kommit från olika håll: några i mitt eget partis ledning, kulturrelativister, identitetspolitiska debattörer och diverse små statsbidragsdrivna lobbyorganisationer för islamism. Men det är sådant skitprat. Sanningen är att jag aldrig har fått det minsta stöd från det högerextrema hållet, helt enkelt för att min kamp och min kritik skiljer sig från deras. Rasistkortet är ett billigt argument som stärker SD i stället för att sänka verkliga rasister.”

För sitt arbete och sina ställningstaganden har Kakabaveh inte bara kritiserats utan även fått motta många hot. Men, som hon säger själv, ”har man fått sin politiska skolning samtidigt som man kämpat som peshmerga med kalasjnikov i handen i bergstrakterna mellan Iran och Irak ska det mycket till för att man ska bli rädd.”

Humanisternas förbundsstyrelse gratulerar Amineh Kakabaveh till den välförtjänta utnämningen.

Vad är en humanistisk ceremoni

Lucka 16: Jönköping University

I kalendern som Jönköping University * producerar berättas det om forskning. Bland annat om barns rättigheter och hur de upplevs av barnen.
* Kommer ni ihåg att det var en strid om skolan var an university eller en högskola?

Humanistbloggens julkalender

15 dec. 2016

Sky News om humanistiska vigslar

I England, såväl som i Sverige, ger staten inte vigselrätt till humanistiska officianter. Detta är en fråga där icke-religiösa livsåskådningar diskrimineras i båda länderna.

Lucka 15: Biotopia

Biotopia i Uppsala hade 2013 en experimentkalender. I den kan man till exempel läras sig att släcka ljus med osynlig gas.

Humanistbloggens jukalender

14 dec. 2016

Lucka 14: GVM

Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum har en icke-traditionell julkalender då den bara har 17 luckor. En lucka för var och en av de 17 globala mål för hållbar utveckling som ska uppnås till 2030. Målen antogs vid FN:s toppmöte den 25 september 2015. I den 14:e luckan handlar det om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt.
Humanistbloggens julkalender

13 dec. 2016

Julklappstips: Giving What We Can

Ett tips så här i jultider, från ordföranden i Humanisterna Syd.
Giving What We Can är en rörelse där alla deltagare sätter av 10% av sin inkomst till hjälporganisationer. Intressant är att man rankar hjälporganisationer efter vilka som är mest effektiva (räddar flest liv per krona).https://www.givingwhatwecan.org/
Glad Lucia!

Lucka 13: Historiepratarna

Historiepratarnas julkalender har två år på nacken, men är väl värd påminnas om. 24 hjältar som kämpat för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet.

Humanistbloggens julkalender

12 dec. 2016

George Klein är död

Författaren, cancerläkaren och Hedeniuspristagaren Georg Klein har avlidit 91 år gammal.

Prismotiveringen 2002 löd som följer:
Georg Klein tilldelas Ingemar Hedenius-priset år 2002, för att han rakryggat och konsekvent, under lång tid, har företrätt ett rationalistiskt och humanistiskt synsätt i livsåskådningsdebatten. Med sällsynt skärpa och djup har han förtjänstfullt bidragit till nyanserade analyser av frågor som gäller etik, filosofi och kultur. Genom en rad böcker har Klein förmedlat viktiga erfarenheter och insikter både från sitt eget liv och forskarvärlden, samtidigt som han har lyckats popularisera en vetenskaplig förståelse av den moderna biologin. Georg Klein förvaltar också på ett utmärkt sätt traditionen från Ingemar Hedenius genom att som orädd och självständig debattör kunna kritisera religiösa och dogmatiska idéer på ett konstruktivt sätt. Hans insats bidrar därmed till att stimulera en förutsättningslös diskussion om centrala humanistiska värden och principer.
Jag har två böcker av Klein i min bokhylla: Ateisten och den heliga staden (1987) och Skapelsens fullkomlighet och livets tragik (2005).

Det starkaste minnet jag har av honom är dock från det briljerande tal om vetenskap och tro han höll vid seminariet Hedningarnas förgård 2012. Formuleringarna i talet har mig gått förlorade (och kan tyvärr inte återfinnas på i vårt gemensamma minne, webben), kvar är endast minnet av den intellektuella skärpa Klein uppvisade 87 år gammal.

Lucka 12: Stockholms Universitet

I lucka 12 hittas #SUjulkalender - 24 vetenskapliga betraktelser över julhögtiden. Vad säger en ekonom om julklappar?
If you think like an economist, the sure way to avoid deadweight losses is not to give presents. Perhaps you can invite the family to sit down by the Christmas tree and order something they were going to buy for themselves anyway from their preferred online retailer. 
If you think like an economist, but still feel compelled to give presents, you can minimize losses by giving cash. Perhaps you can invite the family to sit down by the Christmas tree and exchange gift-wrapped SEK 100 bills – or just transfer money to each other using some mobile app.

Nytt avsnitt av din skep-humanistiska podcast: #188 – Radio Houdi går på sci-fi-mässa




Nytt avsnitt där John och Anders går på sci-fi-mässa
Dagen efter Nobelpriset delats ut och John och Anders har ingen huvudvärk.
Anders har besökt sci-fi-mässa, John repeterar samt jobbar för fulla julbordsgäster. Allt är som vanligt.
Astronauten John Glenn går ur tiden och tiden visar att det var 10 år sedan vår svenske astronaut åkte ut i rymden. Ny Star Wars har premiär och Radio Houdi roastas hårt, hårt.
Jesus hade en bror. Nej det är inte en Monty Python sketch, vilket man kan tro. Så Påven går till attack mot falska nyheter.
Vi delar ut Veckans Klappträ till någon som delar ut just falska nyheter.
Radio Houdi rekommenderar och vi avslutar sedvanligt med ett Tokigt Bibelord.
Välkommen till avsnittet inspelat i rymden, där ingen kan höra dig skrika.

11 dec. 2016

Lucka 11: Compound Interest Chemistry Advent

Vem vill inte veta mer om kemin bakom julens alla smaker, till exempel vilka kemiska ämnen som gör pepparkakans smak speciell.

Compound Interest Chemistry Advent berättar om detta och mycket mer, vilket gör att den kalendern återfinns i Humanstsbloggens julkalender.

10 dec. 2016

Freedom of Thought Report 2016

Idag, på Internationella människorättsdagen, får det inte glömmas att humanister, icke-religiösa eller ateister har allvarligt begränsad frihet i många länder.

The Freedom of Thought Report, som i veckan publicerades av internationella humanistunionen IHEU, dokumenterar diskriminering och förföljelse av dessa grupper och utvärderar situationen i världens olika länder.

En av många frågor som belyses är hädelselagar. Enligt rapporten är hädelse förbjudet i minst 59 länder, med fängelsestraff eller i vissa fall dödsstraff. 22 länder har lagar mot apostasi. Minst 13 länder har dödsstraff för hädelse eller apostasi.

I förordet skriver Dr. Ahmeed Shaheed, FN:s särskilda föredragande om religionsfrihet: "Vem som helst kan bryta mot sådana lagar, och det har ofta varnats för att de används i politiskt syfte. Dessa lagar kriminaliserar med automatik avvikande åsikter och fritänkande, och gör icke-troende, humanister och ateister till potentiella brottslingar. Än mer chockerande är den grymhet med vilken de som anklagas för sådana lagbrott ofta bestraffas – av statliga institutioner eller utomrättsligt, såsom grannar och släktingar."

Läs mer på Humanisterna hemsida.

Nytt avsnitt av hum-skep-podden Radio Houdi: #187 – Radio Houdi ger triggervarning



Nytt poddavsnitt där John och Anders ger triggervarning!
Fall för Leonard Cohen och bortfall för “Manuel”. Är ekologisk mat verkligen så miljömässigt bra som man säger?
Nya attacker på svensk press- och yttrandefrihet. Bildstölder. Konstiga översättningar, Veckans Klappträ och Radio Houdi rekommendrera. Välkommen till avsnitt #187 av Radio Houdi.

Ett litet smakprov från avsnittet:



Lucka 10: Politilogerna

Politilogerna, en blogg med statsvetenskapliga analys av svensk politik, publicerar ett nytt blogginlägg varje dag fram till jul. Lucka #1 var texten: Väljarnas önskeregeringar och favoritstatsministrar.

Intressant och statistiktung läsning dyker upp i lucka 10 i Humanistbloggens julkalender.

9 dec. 2016

Experimentella fabler

Många vetenskapsintresserade har sett dem – filmer på kråkfåglar som släpper stenar i provrör för att få en matbit på ytan att flyta upp. Det ser ut som fåglarna betraktar situationen, tänker efter hur de ska lösa problemet och sedan implementerar sin lösning. Experimenten har tagits som intäkt för att kråkfåglar kan lösa problem på ungefär samma nivå som primater – de har till och jämförts med 5- till 7-åriga barn. Men nu gör nya analyser från Stockholms universitet att resultaten från experimenten måste omvärderas i grunden.


Ett av de famösa experimenten.

Experimenten kallas ”Aisopos fabel-experiment” efter den grekiske fabeldiktaren Aisopos berättelse om en törstig kråka som hittar en kanna vatten. Genom att släppa ner småsten i tillbringaren lyckas kråkan till slut höja vattennivån tillräckligt för att dricka. Sensmoralen i fabeln har omväxlande tolkats som att handla om uppfinningsrikedom och uthållighet.

Uppfinningsrika och uthålliga har även de forskare som kom på att använda den här typen av problem för att testa kråkors kognitiva förmågor tvingats vara. Problemet de har ställts inför är att om man släpper in en kråkfågel (man har gjort experimentet på råkor, Nya Kaledonienkråkor och nötskrikor) i en bur med ett provrör fyllt med vatten så kommer fåglarna normalt inte på tanken att släppa i stenar för att höja vattennivån, inte ens om det flyter en smaskig godbit på vattenytan, precis utom räckhåll.

Gav man inte fågeln några ledtrådar vad den skulle göra skulle den förmodligen törsta eller svälta ihjäl utan att komma på lösningen. Beteendet att höja vattenytan med hjälp av småstenar är helt enkelt inte del av det naturliga explorativa beteendet hos kråkfåglar. För att kunna testa om fåglarna kan lösa den här typen av problem måste man därför först lära dem att det finns en lösning inom räckhåll. Därför är man tvungen att träna fåglarna först.

Fast med träning kan man lära alla möjliga djur lite vad som helst. Ett nyligt exempel är att man har lärt humlor att dra i ett snöre för att få mat. Först fick humlorna lära sig att hitta mat i artificiella blommor. Efter att de hade lärt sig detta puttade man de artificiella blommorna längre och längre in under en plexiglasskiva. En del humlor lärde sig efter lång träning att dra ut blomman för att komma åt maten i mitten. Till slut hade det gått så långt att vissa humlor (men inte alla) lyckats lära sig att dra ut blomman med hjälp av ett snöre.

På samma sätt går man tillväga för att lära kråkfåglar släppa stenar i provrör. Först belönar man ett naturligt beteende – Nya Kaledonienkråkor pillar till exempel gärna i hål med hjälp av pinnar. Sen övergår man till att bara tillhandahålla stenar, varpå fåglarna använder dessa istället och på så sätt lärs att släppa ner stenar i rör. Till slut fördröjer man belöningen så att kråkorna bara får en belöning efter att ha släppt ner till exempel 4 stenar röret.

När fåglarna kommer in till experimentuppställningen vet de således redan vad de ska göra: släpp ner stenar i röret så kommer det nog en belöning till slut. Därför brukar experimentet inte gå ut på att det är detta som fåglarna ska upptäcka, utan de testas istället på om de till exempel kan skilja effekten av att släppa ner stora stenar jämfört med små, ihåliga respektive solida föremål, vad som händer om rören är fyllda med sand eller med vatten, eller om rören är breda eller smala. Kan fåglarna förstå skillnaden mellan dessa försöksuppställningar?

Den gängse slutsatsen har länge varit att fåglarna förstår den här typen av skillnader. Ett resultat kan exempelvis vara av typen att efter 20 försök använder fåglarna rätt lösning i mer än 70 % av fallen. De har förstått problemet och löst det.

Men det är två problem med den slutsatsen. För det första – om fåglarna verkligen förstått skillnaden, varför gör de då inte rätt hela tiden, i 100 % av fallen? För det andra – varför behövs 20 försök för att komma upp i den höga frekvensen rätta svar? Om fåglarna – som experimentledarna påstår – kontemplerar situationen och tänker sig fram till rätt resultat, då borde de göra rätt på första försöket. Det är här de nya analyserna kommer in, för Stockholmsforskarna – Stefano Ghirlanda och Johan Lind – visar att om man bara ser på vad fåglarna gör i första försöket är resultaten oftast slumpmässiga. Analyser visar istället att fåglarna lär sig genom trial-and-error under experimentets gång.

Vad alla dessa ”Aisopos fabel-experiment” visar är därför inget annat än att man kan träna kråkfåglar att utföra väldigt komplicerade beteendesekvenser och att de inte slutar att lära sig bara för att ett experiment har börjat (hur skulle de kunna veta det?). Motsvarande experiment visar att barn som är sex eller äldre klarar de här experimenten på en gång och sen löser problemen konsekvent rätt, 100 % hela tiden – jämförelsen med 5- till 7-åringar är betydligt överdriven.

Betyder det då att kråkfåglar inte är lika intelligenta som apor? Nja, det vi vet är att kråkfåglar är generalister och som alla andra generalister har en väldigt rik beteenderepertoar. Dessutom kan de – liksom alla andra djur – lära sig saker. Eftersom de i sin roll som generalister provar väldigt många saker så kommer de också att råka på och lära sig beteenden som blir belönade oftare än djur som är specialister. Så om vi med ”intelligens” menar ”provar många saker och därför hittar många lösningar” så visst är de utifrån den definitionen ”intelligentare” än många andra fåglar. Kanske till och med lika intelligenta som apor, i det hänseendet.

Men vad gäller själva grundfrågan – om de kan tänka sig fram till en lösning på ett problem – så verkar svaret vara nej. Medan en människa som får betrakta ett problem en stund innan hen får försöka lösa det kommer att lösa problemet snabbare än någon som inte får tid att tänka efter, så finns fortfarande ingen liknande observation på djur – inte på något djur. Eller så har man bara inte konstruerat ett experiment som är listigt nog för att verkligen undersöka problemet. Aesops-fabelexperimenten ger i alla fall ingen ledtråd.

Originalartikel: Ghirlanda S and Lind J 2017 ‘Aesop's fable’ experiments demonstrate trial-and-error learning in birds, but no causal understanding. Animal Behaviour 123: 239–247.

Lucka 9: Resurscenter

Finska Resurscenter för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan har en julkalender för de vetgiriga. Där kan man till exempel se hur en grupp elever åskådliggör vattenmolekylernas rörelse vid olika temperaturer.

Denna kalender återfinns i lucka 9 på Humanistbloggen.

8 dec. 2016

"Låt fakta överrösta åsikter"

Väderpresentatören på The Weather Channal bemöter på ett bra sätt vilseledande uppgifter om klimatförändringarna som förmedlats av Breitbart. Uppgifter som spreds vidare av någon som inte bryr sig om fakta på amerikanska House Committee on Science, Space and Technology. Det senare monumentala klavertrampet bemöttes av Scientific American - genom att publicera ett antal tweet. Ett lamt bemötande av ett vetenskapsmagasin.

Lucka 8: Geologins dag

Geologins dag har en kalender med "kul fakta och roliga länkar om vulkaner, fossil, grundvatten och mycket mer". Den återfinns i lucka 8 i Humanistbloggens julkalender.

7 dec. 2016

År 12016

År 12 016 i den mänskliga eran närmar sig slutet. Kan det vara dags att införa en ny kalender?

Lucka 7: Nämnaren

Nationellt Centrum för Matematikutbildning på Göteborgs universitet har en kalender med matematikproblem.
I tomtefars renstall finns det både vanliga renar och en ovanlig sort som bara har ett horn mitt på huvudet. I renstallet finns det 68 ben och 27 horn. Hur många av den ovanliga sorten finns det?
Det är klurigt värre under lucka 7 i Humanistbloggens julkalender.

6 dec. 2016

Poddtips: The Usual Suspects

Poddsändningen The Usual Suspects startade i oktober och de har redan hunnit med elva avsnitt. Podden är ett samtal om olika frågor ur ett liberalt perspektiv. Den innehåller cirka 20% (ofta underhållande) trams och 80% allvar. Deras egen beskrivning är:
Johan Norberg, Fredrik Segerfeldt och Mattias Svensson skapar ett separatistiskt rum för äkta liberaler.
Det här med "äkta liberaler" är dock lika sant som en True Scotsman.

Det som gör podden väl värd att lyssna på är deras förhållningssätt: Frågor tas på allvar, det diskuteras på djupet, rationellt och oftast utifrån evidens och de avfärdar nästan aldrig andra med förenklande epitet eller utifrån deras politiska hemvist.

Ämnen det hittills tagit upp är bland annat penningpolitik, snus och i senaste avsnittet "invandringen". Om man inte är libertarian är det många av deras slutsatser man inte håller med om, men man lär sig alltid något, framför allt att det finns god argument för slutsatser man själv inte drar.

Podden kan hittas bland annat på iTunes eller acast.

Lucka 6: Forskning & Framsteg

Forskning & Framstegs julkalender har sjutton år på nacken. I den gäller det att tänka till och följa ledtrådarna under varje lucka. Förflyttning lika gammal som 1300-talets Westmannalag, vad kan det vara? F&F:s julkalender tittar fram i lucka 6 i Humanistbloggens julkalender.

5 dec. 2016

Lucka 5: Lunds Tekniska Högskola

I LTH's julkalender göms en lite faktafilm bakom varje lucka. Vem vill inte veta om choklad kan mögla? Denna informativa kalender dök upp bakom lucka 5 i Humanistbloggens julkalender.

4 dec. 2016

Lucka 4: Internetmuseet

Virala succéer bjuder Internetmuseets julkalender på. Den hittades i lucka 4 i Humanistbloggens julkalender.

3 dec. 2016

Lucka 3: Forskningsrådet Formas

Forskningsrådet Formas fokuserar på en hållbar framtid. Uppdraget från regeringen är att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

Detta uppdrag avspeglas i deras julkalender, lucka 3 i Humanistbloggens julkalender.

2 dec. 2016

Den enda mur som behövs... är mellan stat och kyrkan

Hur kan vi förstå populism?

Den amerikanska socialpsykologen Jonathan Haidt och den brittiska politikern Nick Clegg samtalar om populism, utifrån Brexitomröstningen och det amerikanska presidentvalet: Vad är populism, hur uppstår den och hur kan den bekämpas.

Lucka 2: Svenska kyrkan Umeå

Svenska kyrkan i Umeå har i år en alternativ julkalender. En viral succé, sägs det vara, så den måste vara med i Humanistbloggens julkalender.

1 dec. 2016

Lucka 1: Naturhistoriska riksmuseet

I år har Humanistbloggen en julkalender om julkalendrar. I lucka 1 finns Naturhistoriska riksmuseets julkalender.

"Svenska normer är moderna och progressiva"



Min kollega, Pontus Strimling, pratar värderingsforskning med Fjärde Uppgiften.
Varje människa har en egen moraluppfattning. Det kan handla om synen på abort, på arbete eller på brott. Men dessa normer skiljer sig mellan olika länder och även över tiden. Pontus Strimling och hans forskningsgrupp använder matematiska formler för att förstå hur normer förändras och framför allt, vilka drivkrafter som får oss att ändra vår moraluppfattning. Han ger de politiker som pratar om svenska värderingar rätt – det finns sådana och de präglas av ett extremt progressivt synsätt. Men de har inte alltid funnits och därför är det fel att kalla dem typiskt svenska. 
I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar han också vad sociala medier gör med våra normer. Det kan öppna upp för annorlunda verklighetsuppfattningar och även ett snävare synsätt på världen när människor bara behöver konfronteras med sådant de vill se.
Intervjuare: Pontus Herin Längd: 13:13

What if Santa is Gay? (Öppen tråd december)

En öppen tråd för att diskutera det som inte passar in i andra aktuella inlägg, men ändå hör hemma på Humanistbloggen. Det kan också handla om tips från läsare om intressanta artiklar och händelser, samt förslag på förbättringar eller klagomål på bloggen.

Detta inlägg är publicerat som första inlägg i månaden, så det är lätt att hitta tillbaka till genom att söka i Bloggarkivet i högerspalten.

30 nov. 2016

Världens mest noggranna termometer

Tre personer, sex år och 10 miljoner kronor behövdes för att bygga en termometer med en noggrannhet på en tusendels grad.

29 nov. 2016

"Därför hjälper du någon du inte har träffat tidigare"


Idag finns en intervju med mig på DN Insidan; Därför hjälper vi varandra. Artikeln är den första i en artikelserie om samarbete. Jag är med på grund av att jag skrivit en bok i ämnet - Samarbete - som handlar just om den biologiska och kulturella evolutionen av mänskligt samarbete. Den kan du köpa här. Boken kommer snart i uppdaterad form i engelsk översättning på Springer, då med titeln For Whose Benefit?

Författaren George Orwell

28 nov. 2016

"En kamp som måste fortgå hela tiden"

Stockholm Prides ordförande Christian Valtersson talar om hotet mot mänskliga rättigheter i allmänhet och hbtq-personers rättigheter i synnerhet. Talet hölls i samband med att Hedeniuspriset 2016 utdelades till RFSL Newcomers.

27 nov. 2016

Nytt poddavsnitt: #186 – Radio Houdi står upp för Standing Rock


Nytt avsnitt där John och Anders står upp för Standing Rock
Diktator Fidel Castro död. Kanye West försöker ta död på sin karriär. USA inser att homeopati inte fungerar.
Siouxindianerna får sitt land våldfört i Standing Rock och media är tyst.
Politiker kallar annan politiker för hora. När kom Roger Waters suveräna skiva Amused To Death ut?
Engelsk humor där The Goodies korsbefruktas med Monty Python.
Konstiga översätningar i Modern Family.
Veckans Klappträ och Radio Houdi rekommenderar allt från julmusik till bra artiklar.
John och Anders avslutar med ett improviserat julevangelium.


Är medierapporteringen av livsåskådningar bristfällig?

Samtal på S:ta Katharinastiftelsen. Panelen: Ute Steyer (rabbin, Judiska församlingen), Dominik Terstriep (jesuit, kyrkoherde, S:ta Eugenia församling) och Ulf Gustafsson (Förbundssekreterare Humanisterna).

26 nov. 2016

"Ett mörker, på många sätt"

Vid Humanisternas höstkonferens i november höll Christer Sturmark ett kort inledningstal. Han tar upp hotet mot demokratin från nationalistisk populism, framför allt med fokus på att antivetenskapliga budskap som sprids.

Detta är en stor utmaning för Humanisterna och alla andra som gillar förnuft, rationellt tänkande och vetenskaplighet. Ovetenskap, pseudovetenskap och konspirationsteorier måste bekämpas även, eller kanske framför allt annat, när de sprids av politiska ledare.

25 nov. 2016

Klyftan i det amerikanska samhället.

Många försöker förklara resultatet i amerikanska presidentvalet. Några kör med sina standard förklaringar. Exempelvis Göran Greider, som lyfter fram växande ekonomiska klyftor på grund av marknadsliberalismen. Detta är en felaktig analys eftersom han inte har koll på statistiken.

I generella termer röstade låginkomsttagare på Clinton och höginkomsttagare på Trump. Istället är det utbildningsnivån som delar upp väljarna, generellt sätt. Clinton förlorade kraftigt i valdistrikten där det är många lågutbildade.

Men kanske finns det en bakomliggande faktor som förklarar mer. I videon nedan lyfts ålder fram som den stor faktorn för klyftan i det amerikanska samhället. Äldre har generellt sätt lägre utbildning och många andra förklaringar korrelerar också med ålder.

Det är intressant att med det resonemanget, så har Greider delvis rätt. Den globaliserade marknadsekonomin innebär snabba förändringar av samhället, vilka yngre lättare anpassar sig till och ser möjligheterna i. Medans äldre i större utsträckning uppfattar det som ett hot. För dem blir protektionism, murar och traditionella vita kristna värderingar en lösningen.

Att sedan både Republikanska partiet och socialismen förknippas med rött - är förmodligen bara en historisk slump.

Nordiskt humanistmanifest 2016

I samband med att norska Human-Etisk Forbond i år fyller 60 år passar vi i de nordiska humanistförbunden på att släppa ett Nordiskt Humanistmanifest. Vi har varit en samarbetsgrupp från Sverige, Norge, Island, Danmark och Finland som hjälpts åt att sätta ihop manifestet. När vi var klara anslöt sig även det nybildade humanistförbundet från Färöarna. Alla förbund har ställt sig bakom manifestet. Men kom ihåg - det här är ingen helig skrift utan en text tänkt som bruksvara och inspiration, att förhålla sig kritiskt till. Det är förmodligen den enda dogm vi håller oss med: det finns inga dogmer. Håll till godo.


Nordiskt humanistmanifest 2016

  1. Humanism är en sekulär livsåskådning. Den utgår ifrån att människan är en del av naturen, född fri och lika i värdighet och rättigheter, utrustad med förnuft och samvete.
  2. Humanister menar att det inte finns någon förutbestämd mening med livet. Vi är alla fria att finna mening och meningsfullhet i våra egna liv; genom individuell reflektion, sociala interaktioner och den rika kultur som mänskligheten har skapat genom vetenskap, filosofi och konstarterna.
  3. Humanister förespråkar rationellt tänkande. Kritiskt ifrågasättande, informerade resonemang och vetenskapliga metoder är våra bästa verktyg för att nå pålitlig kunskap om världen.
  4. Humanismen uppmanar till kritiskt ifrågasättande av alla idéer och åsikter, inklusive våra egna. Vi bör söka efter de bästa argumenten och sträva efter att ändra oss när vi visas ha fel. Yttrandefrihet har avgörande betydelse för att åsikter ska kunna prövas i öppen debatt.
  5. Humanister anser att demokratin, rättssamhället och de mänskliga rättigheterna är viktiga, rationellt försvarbara värden. Vi är del av ett samhälle och har ansvar för våra medmänniskor och miljön, både lokalt och globalt. Vi måste säkerställa att vår planet är beboelig för framtida generationer.
  6. Humanism förespråkar jämlikhet för alla. Humanister försvarar religionsfriheten och rätten för alla människor att välja sin egen livsåskådning. Staten bör vara sekulär och inte ge någon livsåskådning några speciella privilegier.

22 nov. 2016

Vila i frid, Fakta

Tips inför julpyntningen: Hipster-julkrubba


Endast $129.99, komplett med en Maria med duck-face och Starbuckskaffe, en Josef som tar selfie, de tre vise männen på Segways och djur som äter gluten-fritt foder. Ett måste för varje hem som är i takt med sin tid. Kan beställas här.

21 nov. 2016

Utdelningen av Hedeniuspriset 2016

I söndags delades Hedeniuspriset ut för sjuttonde året. 2016 års pris tilldelades RFSL Newcomers – ett nätverk inom RFSL för och med asylsökande som fungerar som en social mötesplats, men också hjälper människor som flytt förföljelse i sitt hemland på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

Priset delades ut av Humanisternas 1:a vice ordförande Emilia Ericson och mottogs av Jasminé Mehho, nationell samordnare på RFSL Newcomers, och Andrés Esteche, ordförande RFSL Stockholm och aktiv i RFSL Newcomers.

20 nov. 2016

Hedersförtryck bortförklaras inte av regeringen

I veckan som gick presenterade regeringen den jämställdhetspolitiska skrivelsen Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid. I skrivelsen tas problemen med hederskultur ut på ett tydligt sätt:
- Kompetensen kring hedersrelaterat våld och förtryck ska stärkas
- Omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck ska igen kartläggas
- Lagstiftningen om tvångs- och barnäktenskap från 2014 ska utvärderas
- Det ska ses över om hedersmotiv ska ges en särskild straffskärpning.

Hedersrelaterade brott är oacceptabla. Fler brott måste upptäckas och mer måste göras för att lagföra gärningsmännen. Det måste vara tydligt att samhället ser mycket allvarligt på dessa brott. Vi tillsätter därför en utredning som ska se över möjligheterna att införa hedersmotiv som en särskild straffskärpningsgrund, säger justitieminister Morgan Johansson.
Jag tror aldrig en socialdemokratisk regering varit tydlig och gett hedersfrågor en sådan vikt i jämställdhetsarbetet. Det är hoppfullt och äntligen verkar det blivit ett tydligt genomslag för dessa frågor i rikspolitiken. De som fortfarande hymlar och inte vill tala speciellt om dessa problem är förhoppningsvis numera marginaliserade.

Något som ytterligare förstärker detta intryck är den debattartikel som publiceras på regerings hemsida, författad av kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke och Nils Karlsson, kommunalråd i Malmö. De skriver:
Regeringen har föreslagit att en oberoende institution till skydd för de mänskliga rättigheterna ska inrättas under riksdagen. Vi är övertygade om att en sådan institution kan bli en viktig del i att främja de mänskliga rättigheterna på ett systematiskt och samordnat sätt. 
Vi måste samtidigt se att det finns områden där samhället har misslyckats.Frågan om hedersförtryck är något som vi behöver diskutera under MR-dagarna i Malmö. 
Kunskapen om hedersförtryck och starka kollektiva normer har under det senaste decenniet vuxit betydligt. Flickor och kvinnor i Sverige kontrolleras av sina familjer och får inte själva välja hur deras liv ska se ut eller levas. De förväntas acceptera familjens eller släktens val av partner eller sätt att utöva religion eller kultur. Deras bröder görs ofta till förövare, men kan själva vara utsatta för påtryckningar att bära vissa traditioner och sedvänjor. Även hbtq-personer, oavsett kön, möter denna kontroll. De unga människor som utsätts för hedersförtyck lämnas ofta ensamma i en fruktansvärd livssituation. 
Hedersförtrycket går inte att bortförklara eller likställa med den ojämställdhet som fortfarande präglar till exempel lönesättningen inom vården eller bristen på kvinnor i börsbolagens styrelser. 
Hedersförtryck är en ytterst specifik form av kränkning och kräver egna åtgärder och ett eget förebyggande arbete. Allt annat är en tydlig signal om att alla människors rättigheter inte värderas lika.

The Orwell Lecture 2016: Ian Hislop

- The Right to Dissent (and the Left too)

Ian Hislop, brittisk journalist, satiriker och redaktör för tidskriften Private Eye, föreläser om yttrandefrihet och likheterna i offentlig debatt mellan vår och George Orwells tid. Föreläsningen börjar efter 7:45 och läsarreaktionerna på Private Eyes teckningar är enastående.

19 nov. 2016

Onsdag morgon, fylld av hopp

Det är upplyftande att se den amerikanska kreativiteten efter presidentvalet i förra veckan. Förhoppningsvis kommer den leva varje dag under kommande fyra år.
Humanity is a privilege, we can't give in / When they build walls, we'll build bridges / This is resistance, we're resilient / When they spread hate, we shine brilliant [...] 
Love everyone regardless of the God they worship / This isn't the Apocalypse / We can't address the hate until we acknowledge it / If Jesus was alive, would he let Mohamed in? / This isn't nature, my daughter hugs strangers / We teach fear and preach hatred [...] 
And we fight for the people that haven't had a voice / Fight for the first amendment, fight for freedom of choice / Fight for women's rights, if she does or doesn't care / We ride for all the Queer folk and fight for all to get married

Islams dynamiska mellantid

Mohammad Fazlhashemi samtalar med David Thurfjell, utifrån Fazlhashemis bok Islams dynamiska mellantid : muslimsk idéhistoria mellan guldålder och framväxten av politisk islam.

18 nov. 2016

Carl Sagan

Debbie Carr: Carl Sagan is most commonly known as a free-thinking, radical scientist of the 1980-90s who had a passion for astronomy and often acknowledged the vastness of our universe. Where did the concept of writing a song called Carl Sagan come from? 
John Pelant: I was going through a big Cosmos phase during the initial inception of the song.  The title was merely a place holder for the tune that became Carl Sagan. I simply needed a title to distinguish the sound file from the rest of files on my computer and I admired Carl Sagan and his work so I just put the title down always intending to change it. 
[Interview: Night Moves]

Källkritik på internet

Öva upp ditt källkritiska tänkande – lär känna källorna du delar och låt ingen lura dig! En kritisk hållning till innehållet på internet borde vara en del av allas digitala vardag, och det finns goda möjligheter att kolla upp saker vi nätet.
IIS - Internetstiftelsen i Sverige presenterar idag ihop med Viralgranskaren en guide för källkritik på nätet.

Det är lätt att kolla upp källor innan man delar något på nätet. Och visar det sig svårt att hitta en trovärdig källa, kan man vänta att dela tills en sådan dyker upp.

Paulus - förvanskaren

Aposteln Paulus är kristendomens fader. Han förvanskade läran som förmedlades av den lilla judiska sekt som inspirerats av Jesus, och formade det kristna budskapet.

Mats G. Larsson, docent i arkeologi, har skrivit en populärvetenskaplig bok om Paulus, som trots det knappa källmaterialet försöker besvara frågorna vem Paulus var och vad han gjorde.

I senaste numret av SANS till också en artikel utifrån boken.
I och med Jakobs avrättning och Jerusalems förstörelse hade den ursprungliga Jesusrörelsen blivit kraftigt försvagad, och fältet låg fritt för Paulus parti att föra ut sitt budskap till alla invånare i det romerska riket. Att man lyckades över förväntan med detta vet vi, och även de senare nedskrivna evangelierna i Nya testamentet kom till stor del att bli påverkade av Paulus tankar. Och därmed måste Paulus ses som skaparen av kristendomen såsom vi känner den, och som den som kanske mest av alla enskilda människor har påverkat historiens gång under ett par årtusenden.

14 nov. 2016

Lite trumpna men ändå. NYTT avsnitt ute: #185 – Radio Houdi Trumpnar


Trump, Trump, Trump. John och Anders lovar att inte nämna något om Donald Trump i podcasten. Bara lite…
Detta avsnitt är inspelat på fars dag. John och Anders jämför farsdagspresenter och ställer sig frågan: Vad skulle du göra om du vann 60 miljoner på Lotto?
Kända människor dör som flugor och Donald Trump är ny president i USA.
Hur är det med snöröjningen? Kan det bli en tösmocka efter snösmockan och hur är religionssmockan? Och Donald Trump är ny president i USA
Vad rekommenderar Radio Houdi denna vecka? Jo, en mumlande amerikan som gör korttrick och en svensk italienare som gör tummen upp samt något en ding-ding-värld hade gillat. Donald Trump är förresten ny president i USA
Avslutas med ett Tokigt Bibelord.
Välkommen till det faderliga avsnittet av Radio Houdi.
Paolo Roberto om feminism

Hedeniuspriset 2016 till RFSL Newcomers


Årets Hedeniuspris tilldelas RFSL Newcomers, ett nätverk inom RFSL för och med asylsökande som fungerar som en social mötesplats, men också hjälper människor som flytt förföljelse i sitt hemland på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. RFSL Newcomers tilldelas 2016 års Hedeniuspris för sitt livsviktiga stöd till medmänniskor som drabbas av inhumana föreställningar och traditioner.

Välkomna till prisutdelning och tal av Christian Valtersson, ordförande för Stockholm Pride
Tid: Söndagen den 20 november kl 14:00
Plats: ABF-huset på Sveavägen 41 i Stockholm


RFSL Newcomers arbetar aktivt genom flera av RFSLs lokala avdelningar som en social stödverksamhet. De ger information om hälso- och sjukvårdsfrågor samt juridisk hjälp. Sveriges asylsystem beskrivs av RFSL som ett lotteri, då de ombud som tilldelas flyktingar ofta helt saknar hbtq-kompetens, i värsta fall leder detta till ett felaktigt avslag på en asylansökan.

RFSL Newcomers skapades som en reaktion på ett behov av aktiviteter, stöd och vägledning då många asylsökande och nyanlända hbtq-personer upplever att de varken får stöd eller information om sina rättigheter vid ankomsten till Sverige. Idag är Newcomers såväl en stödgrupp som en social mötesplats. De organiserar regelbundna medlemsträffar med aktiviteter, upplysning och rådgivning. Newcomers finns i flera städer runtom i Sverige på RFSL:s avdelningar med varierande stödmöjligheter.

– Vi är stolta och glada över att vårt arbete för asylsökande hbtq-personer uppmärksammas såhär. RFSL Newcomers är en av våra viktigaste och snabbast växande verksamheter och våra aktivister gör ett otroligt viktigt arbete, säger Frida Sandegård, förbundsordförande för RFSL.

Newcomers är ett partipolitiskt obundet nätverk inom RFSL som bedriver opinionsbildning och strävar efter att påverka juridiska och politiska beslut som rör asylsökande hbtq-personers situation. De arbetar för jämlikhet och stärkta rättigheter för asylsökande och nyanlända hbtq-personer. RFSL Newcomers strävar efter att öka kunskapen om de problem, i form av förtryck, osäkerhet samt juridisk och social utsatthet, som asylsökande hbtq-personer kan möta.

Hedeniuspriset delas varje år ut av förbundet Humanisterna till personer eller organisationer som verkar i filosofen Ingemar Hedenius anda.
 

Humanisternas motivering

“I en tid då många flyktingar kommer och har kommit till Sverige finns en grupp som ofta är mer utsatt än andra: hbtq-personer. Inte sällan har man tvingats fly på grund av sin identitet, men kan också råka illa ut på asylboenden och få dåligt stöd och undermålig information om sina rättigheter i Sverige. RFSL Newcomers är ett nätverk inom RFSL för och med asylsökande som fungerar som en social mötesplats men också hjälper människor som flytt förföljelse i sitt hemland på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. För sitt livsviktiga stöd till de som drabbas av inhumana föreställningar tilldelas RFSL Newcomers 2016 års Hedeniuspris.”

Länk till RFSL Newcomers hemsida http://www.rfsl.se/verksamhet/asyl/newcomers
 

Kontakt Humanisterna

Daniel Färm – pressansvarig
tel. 070 - 650 12 09, daniel.farm@humanisterna.se
Christer Sturmark – förbundsordförande
tel. 0708 - 380 480, christer.sturmark@humanisterna.se
 

Tidigare mottagare av Hedeniuspriset

2015: Ulf Danielsson, 2014: Taslima Nasrin, 2013 Sara Mohammad, 2012: Nyamko Sabuni, 2011: Gunnar Göthberg, 2010: Staffan Bergström, 2009: Elisabeth Ohlsson Wallin, 2008: Per Kornhall, 2007: P C Jersild, 2006: Björn Ulvaeus, 2005: Lena Andersson, 2004: Barbro Westerholm, 2003: Hans Alfredson, 2002: Georg Klein, 2001: Sholeh Irani, 2000: Dan Larhammar.
 

Om Hedeniuspriset

Sedan år 2000 har Humanisterna årligen delat ut Hedeniuspriset. Syftet med utmärkelsen att hedra minnet av filosofen, författaren och kulturdebattören Ingemar Hedenius (1908-1982) och att stödja och uppmärksamma personer som verkar i Hedenius anda. Ingemar Hedenius startade 1949 en intensiv debatt om kristendomen i Sverige med sitt mest kända verk ”Tro och vetande”. Prismottagaren ska under året ha främjat humanism, rationalism och vetenskaplig kunskap. Särskild vikt skall fästas vid insatser som befrämjat en kritisk granskning av religion i dess olika former, pseudovetenskap, irrationella och inhumana föreställningar och traditioner.

13 nov. 2016

Humor - en överlevnadsmekanism

I helgen har Joe Biden-memer spridit sig som ett virus på Twitter:


Robotar och artificiell intelligence - Hot eller möjlighet?

Paneldeltagare: Olle Häggström, professor i matematisk statistik, Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, och Carl Reinhold Bråkenhielm, professor i empirisk livsåskådningsvetenskap.
"Det står i Gamla testamentet att Gud skrev sin lag i människans hjärta. Nu funkar inte det så bra, som vi alla vet. Men vi kanske skulle kunna göra det bättre." - Bråkenhielm

12 nov. 2016

Födelsen av det moderna tänkandet

Den brittiska filosofen A.C. Grayling har skrivit boken The Age of Genius: The Seventeenth Century and the Birth of the Modern Mind.

Nedan en föreläsning utifrån boken om hur det moderna tänkandet föddes under 1600-talet - om de samhällsförändringar, händelser och personer som föregick Upplysningen.

11 nov. 2016

Bygg broar, inte murar

Internationella humanistunionen (IHEU) har gjort ett uttalande med anledning av det amerikanska presidentvalet:
IHEU är i grunden för jämlikhet – för kvinnors rättigheter, för sexuella minoriteters (HBTQ) rättigheter, mot rasism – och förespråkare av genuin tanke- och yttrandefrihet. Donald Trump, blivande president i USA, har upprepade gånger uttryckt sitt motstånd mot väsentliga rättigheter inom dessa områden. [….] 
Tillsammans med IHEUs medlemsorganisationer i USA – inkluderande American Atheists, American Ethical Union, American Humanist Association och Center for Inquiry – och medlemmar över hela världen, kommer vi försätta driva på utvecklingen av humanistiska idéer och motarbeta trångsynthet och fördomar. På det internationella planet kommer vi fördubbla vårt ansträngningar för att stödja universella mänskliga rättigheter, vi kommer fortsätta förespråka sekularism och sekulär frihet, och framtiden måste innebära att – istället för att bygga murar mellan vi och dom andra – vi arbetar tillsammans för rättvisa, fred, jämlikhet och mänsklig värdighet.
Läs hela uttalandet: Build bridges, not walls

Flera kommentarer:
Roy Speckhardt, American Humanist Association: Ignorance Won. Can We Return To Reason?
Ben Radford, Center for Inquiry: On Trump

10 nov. 2016

9 nov. 2016

Trump Begins

Varje legendarisk seriefigur behöver en passande ursprungsberättelse.
Herr tecknade-Donald Trump, detta är din.

[Filmen försvann från den officiella kanalen på Youtube, men kan ses CBC-hemsida och tillsvidare nedan.]

8 nov. 2016

I dag utses en efterföljare till en humanist

Hur det än går i dagens presidentval kommer den avgående, Barack Obama, vara saknad.
Citatet i sitt sammanhang kan ses nedan, där även Obama talar om behovet att lära ut kritiskt tänkande. Hela intervjun som Bill Maher gjorde är mycket bra och det hade varit intressant att se hur de två presidentkandidaterna hade framstått under motsvarande intervju med Maher.

7 nov. 2016

Nytt avsnitt! #184 – Radio Houdi bor på Grand Hotel


Nytt avsnitt och denna gång checkar John och Anders in på Grand Hotel med sina Apple- och Windowsdatorer.
Den här gången kastar sig John och Anders ordentigt mellan ämnena.
Apple och Microsoft har haft sina event.
Får vem som helst boka eventlokal på Grand Hotel?
Påven i Sverige och media slog knut på sig gällande fjäskande. En del slog knut på sig då de såg Alfons Åbergs kompis på tandkrämsförpackningen.
Vad är The Mandela Effect?
Aftonbladet sprider vidskeplighet genom att två personer live gör “anden i glaset”.
Narcos, gamla Bing Crosby och Fred Astaire-filmer samt mycket mer i veckans avsnitt av Radio Houdi.

Allhelgona reflektioner

Med allhelgonahelgen bakom oss kan man konstatera att det i mångt och mycket är en allmänmänsklig högtid - som Svenska kyrkan försöker appropriera. Delvis lyckades deras kampanj bra, till exemplen när deras annons dök upp i en artikel om hur Humanisternas ordförande Christer Sturmark ser på döden.
I intervjun i Aftonbladet säger Sturmark bland annat:
– Medvetandet, det vi kallar själen, är en funktion i hjärnan. När hjärnan dör upphör vårt medvetande att existera. Däremot fortsätter våra beståndsdelar – som atomer, kol och mineraler – att existera i träd, blommor och så. Vi ingår ju i naturens kretslopp. Det är en poetisk tanke, men den har inget med medvetandet att göra.

I fredags "debatterades" också synen på döden i Aftonbladet TV. Prästen Ingrid Edgardh tror "att vi på något sätt blir mötta av en Gud som älskar oss", men konkret vet hon inte utan "det finns massor av olika [mänskliga] bilder av någon form av himmelrike". Det är viktigt för henne "att känna en trygghet i att jag kommer att möta en Gud som älskar". Sammanfattningsvis det är viktigt att känna trygghet, men inte exakt att veta vad som händer.

Humanisten Ulf Schylt har en annan syn. "Inget händer efter döden ... för individen som dör finns ingen fortsättning, det är snarare för de efterlevande som våra tankar om döden är viktiga och att vi har ritualer och sätt att ta farväl och prata om sorg."

Prästens svar öppnar upp för följdfrågor: Är det ingenting som kan skapa känslan av otrygghet hos henne, eller är det risken att möta en Gud som inte älskar henne? Vilken visshet om sakförhållanden krävs för att en känsla av trygghet ska uppstå?

En undersökning visade att bara en av fem svenska är rädda för döden. Det är hoppingivande. Förhoppningsvis kommer religiösa bilder som kan skapa osäkerhet och rädsla få mindre och mindre inflytande över människors tankar om döden.

6 nov. 2016

Estlands nya president tackade nej till gudstjänst

Den 10 november installerades Estlands fjärde och landets första kvinnliga president, Kersti Kaljulaid. Ytterligare en nyhet var att hon tackad nej till den gudstjänst som hölls i samband med invigningen av den nya statschefen. Kersti Kaljulaid förklarade sitt beslut i sociala media och detta återgavs i estniska tidningen Postimees: "Att gå till kyrkan vid nationella eller kyrkliga högtidsdagar vore inte hederligt, eftersom kyrkobesök aldrig tidigare varit en del av dessa dagar för mig."
Kaljulaid förklarar sin relation till kyrkan 
President Kersti Kaljulaid förklarade på social media sin relationen till kyrkan, efter det att hon som första estniska statsöverhuvud beslöt att inte delta i den tacksägelsegudstjänst som hölls med anledning av presidentinvigningen.
"Jag respekterar människors trosfrihet. Jag högaktar det arbete som församlingarna uträttar för att hjälpa samhällets svaga. Och jag respekterar människors önskan och tradition att föra med sig kyrkan i sina dagliga gärningar. När jag blir inbjuden till kyrkan för bröllop eller begravning går jag naturligtvis dit, eftersom de som bjuder in så önskar. När man i S:t Johanneskyrkan i Tori under veterandagarna minns de krigsmän som stupat för Estland, så går jag dit. När jag för några år sedan tillsammans med de andra medlemmarna i Europeiska revisionsrätten rentav träffade påven, följde vi alla vid detta möte kyrkans sedvänjor. Eftersom man bjöd mig och sedan är sådan", skrev statsöverhuvudet. 
Kaljulaid fortsatte: "Men att gå till kyrkan vid nationella eller kyrkliga högtidsdagar vore inte hederligt, eftersom kyrkobesök aldrig tidigare varit en del av dessa dagar för mig. Jag har inte något alls mot den i Estland verksamma kyrkan, bland mina närstående finner man också till exempel medlemmar i Johannesförsamling. Det är dessa människors fria val och har aldrig någonsin medfört spänningar eller diskussioner. Vi respekterar också inom familjen varandras frihet att tro på det som för var och en är väsentligt. Vi söker tröst där vi finner den. Om så i kyrkan, om så vid havet, om så i skogen. Det är var och ens frihet. Och detta ser jag som det allra väsentligaste."
Postimees skrev i början av veckan att president Kersti Kaljulaid som första estniska statsöverhuvud nekade att deltaga i den tacksägelsegudstjänst som hölls med anledning av presidentinvigningen.
President Arnold Rüütel deltog i tacksägelsegudstjänsten i Tallinns domkyrka vid sin ämbetesinvigning 8 oktober 2001. President Toomas Hendrik Ilves gjorde detsamma i Karlskyrkan 9 oktober 2006. Enligt ärkebiskop Urmas Viilma tackade Kaljulaid denna gång nej till erbjudandet.
Artikeln i Postimees återges i sin helhet och är översatt av Olof Stroh.
 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se