30 sep. 2016

Internationella blasfemidagen

Igår dömdes 17-åriga Amos Yee till 38 dagars fängelse för att ha "sårat religiösa känslor". Yee har på Facebook avsiktligen postat videor och kommentarer som är kritiska till kristendomen och islam. Den singaporianska domaren förklarade att detta kan störa den allmänna ordningen i samhället. [BBC]

Vid rättegången erkände Yee sig skyldig och att hans motiv var att såra muslimska känslor. Han dömdes även 2015 för ett liknande brott då han publicerade en nedvärderande video av en då nyligen avliden före detta premiärminister i Singapore och liknade honom med en makthungrande Jesus.

Uppenbarligen vill Amos Yee provocera och han känner till lagen. Hans absolutistiska syn på yttrandefrihet är orimligt, se videon nedan. Uppmaning till brott, i Yees extremfall massmord på kristna, ska inte som Yee anser skyddas av yttrandefriheten.

Ändå är det orättfärdigt att fängsla Yee utifrån blasfemilagstiftning. Både de som förespråkar att blasfemi ska vara straffbart och de som förespråkar en absolut yttrandefrihet har fel.

Idag är de internationella blasfemidagen. Var glad att ni lever i ett land där ni kan kritisera, till och med förolämpa religiösa idéer utan att åka i fängelse. Blasfemilagar finns i en lång rad länder, i nio länder är det maximala straffen döden.

Secular Rescue - Saving Freedom Saving Lives

29 sep. 2016

"Ingenting"

Lyssna på Bengt Sändh sjunga om livet efter detta.

Religionsvetarmöte på Södertörn



Idag är jag på religionsvetarmöte på Södertörns högskola. Här ska man avhandla frågor som "Hur definierar vi Islamism?", "Var går gränsen mellan religion och mänskliga rättigheter?", "Vilket förklaringsvärde har religion i radikaliseringsprocesser?" och "Är sekulariseringen en myt?" Religionsvetarna hanterar väl det faktum att deras ämne hamnat i samhällsdebattens centrum.

Däremot undrar jag lite över Södertörns högskolas slogan. Den verkar inte riktigt genomtänkt. Eller så är den det, om man ser verkligheten med andra ögon.

28 sep. 2016

Nytt avsnitt! ute: #180 – Radio Houdi betalar tv-avgift


radiohoudi-180-rubrik
Nytt avsnitt av podcasten du kan somna till!
John och Anders gör sista avsnittet innan liveinspelningen av Radio Houdi den 12 oktober.
Några saker som diskuteras är Prince hedras i konsert, ateistkampanj som får danskarna att fly kyrkan. Hur går man ur kyrkan på 10 sekunder? The Vikings och asagudar, tv-avgiften, nya budgeten, Det Okända fälls av Granskningsnämnden, Terry Jones och Monty Python, Commodore 64, kvantfysiken i nyandligheten.
Veckans Klappträ och Radio Houdi Rekommenderar hinner vi med innan John och Anders knäpper av mikrofonerna.

Debatt: Behövs det mer eller mindre religion i samhället?

På bokmässan debatterade teologen Joel Halldorf och journalisten Andreas Ekström.

Hillelskolan är inte en friskola med konfessionell inriktning

I samband med en debatt i förra veckan startade en diskussion om den judiska Hillelskolan i Stockholm var en religiös friskola. Så är inte fallet. Skolan är hos Skolverket registrerad som en allmän skola - med judisk profil. Formellt sett är den således inte klassad som konfessionell.

Ändå är det lätt att få den uppfattningen, då felaktigheten frekvent sprids av trovärdiga källor:

  • 12 september i år skrev Birgitta Ohlsson en replik på Liberalernas utspel att inga nya konfessionella friskolor skulle tillåtas. Ohlsson skrev då att det är fel att straffa Hillelskolan för att andra konfessionella skolor missköter sig.
  • När Stockholms stad på sin hemsida informerar om Hillelskolan skriver de: "Inriktningar Konfessionella".
  • I januari 2015 levererades rapporten Trossamfundens sociala insatser till regeringen. Den är författad av forskare Ulrika Svalfors och professor Anders Bäckström, vid Uppsala universitet. I rapporten ingår Hillelskolan i förteckningen över de 66 konfessionella grundskolor som fanns i Sverige 2014.

Att Hillelskolan inte klassas som konfessionell, men av många uppfattas som en sådan gör debatten om religiösa friskolor komplicerad. Ingår skolan bland de som kritikerna av religiösa friskolor vill förbjuda eller inte? Vad är det som sker i de religiösa friskolorna man vill få bort?

En hållning är att det är konfession i dess grundbetydelse, det vill säga trosbekännelse, man vill förbjuda. Alltså att skolan bekänner sig till en viss troslära. Skolan ska då inte arrangera t.ex. morgonbön eller gudstjänster.

Men det är i så fall tillåtet med en (sekulär) kulturell inriktning, t.ex. en judisk. Då kan skolan specialisera sig på en viss kulturell tradition med dess språk och litteratur, men också ha lov och ett schema i övrigt som överensstämmer med den kulturens högtider.

Att tillåta detta är rimligt med tanke på att den kommunala svenska skolan är anpassade till den traditionellt kristna och idag huvudsakligen sekulära kulturen i Sverige som har lov vid påsk (uppkallad efter den judiska högtiden Pesach) och jul (uppkallad efter en fornnordisk högtid).

Ännu bättre vore det dock med en gemensam skola där elever kan leva i enlighet med sina egna traditioner och sin egen identitet, med en stor frihetsgrad. Vissa elever är då lediga för att fira pesach, andra för att fira påsk eller eid al-fitr eller världshumanistdagen. Andra tar ledigt för att delta i den årliga dataspelsmässan. I en sådan skola skulle verklig pluralism råda. Vi skulle lära oss av varandra och se likheter i olikheten.

26 sep. 2016

Ska religiösa friskolor förbjudas?

Religiösa friskolor debatterades hos arbetarrörelsens tankesmedja Tiden. I panelen stod Daniel Färm, styrelseledamot i Humanisterna, och Thomas Strand, styrelseledamot Socialdemokrater för tro och solidaritet. Se nedan eller på SVT Play.

Den filosofiska klyftan

Filosoferna Hans Ruin och Torbjörn Tännsjö är gravt oense. Kontinental eller analytisk filosofi, det är frågan. Underhållande.

"Voltaire" 2.0

25 sep. 2016

Mördad för att ha skämtat om ISIS

Den kristna författaren Nahid Hattar mördades i dag utanför en domstol i Amman, Jordanien. Hattar var på väg till en rättegång där han stod åtalad för att ha skymfat islam.

Det han gjort var att i augusti posta en satirteckning på Facebbok som gjorde sig lustig över ISIS-krigare som blivit martyrer, och deras syn på paradiset och Allah. Se bilderna nedan.

Rättegången och mordet är ännu ett exempel på hur blasfemiförbud används av islamistiska extremister för att tysta kritik mot deras maktanspråk och idiotiska idéer.

Ursprunglig bild
Engelsk text

Gränsen mellan religionskritik och rasism

Björn Wiman skriver i dagens DN Kultur:
Men att man förstår religionens kraft i människors liv är inte detsamma som att ge frikort åt dess politiska maktanspråk – den totalitära religiösa fundamentalismen måste bemötas med samma kraft som den högerextrema fascism som gärna paraderar som dess huvudmotståndare, men som i själva verket är dess djupaste ideologiska själsfrände. 
Egentligen är saken mycket enkel. Gränsen mellan religionskritik och rasism måste hållas. Kritik av de olika tankevärldar och symbolgestalter som vissa troende – muslimer, kristna, hinduer eller judar – vill fridlysa som heliga är okej, kollektiviserande utsagor om människor eller folkgrupper är det inte. 
Problemet är bara att denna egentligen helt självklara gräns i dag upplevs som så laddad att många inte ens vågar närma sig den rena religionskritiken. Detta i sin tur leder till en falsk respekt för religionen – och en nedvärdering av det verkligt värdefulla med tanken på mångkultur.
Det är intressant att Wiman inleder sin text med Lars Vilks och "Muhammed som rondellhund". Ingen annan tolkning, än att denna text är ett stöd av Vilks tekning som religionskritik, är möjligt. Teckningen är kritik av politiska maktanspråk inom islam, vilka strävar efter att förbjuda avbildning av Profeten.

Det är också intressant att teologen Mohammad Fazlashemis resonemang tas upp i texten. Han "hävdar den oinskränkta rätten att angripa islam och dess symboler, men också understryker att det i vårt samhälle finns en ensidig bild av muslimer – ett slags förväntan att de ska bli kollektivt kränkta".

Det är nu hög tid att alla de icke-muslimer som högljutt kritiserat Vilks rondellhund och annan ren islamkritik att ändra taktik. De gör gemensam sak med de som vill ge politisk islam makt över samhället och det skadar genom detta många muslimer som lever i det svenska samhället och inte vill förtryckas av islamism. Det som "bara gäspar och går vidare" när de ser en enligt dem fånig teckning.

Förföljda förortsfeminister

Sakine Madon skrev i fredags en krönika om att möten mot hederskultur och för feminism trakasseras när de hålls i Stockholms förorter:
På senare år har kvinnor vittnat om att män i deras bostadsområden kräver att de ska täcka sig och inte vara utomhus. De som är emot jämställdhet känner sig hotade av feminism. Det borde vara en självklarhet att man ska kunna hålla möten om jämställdhet utan att arrangörerna hotas och trakasseras. 
Tyvärr är det inte det.
Amineh Kakabaveh ordförande i organisationen "Varken hora eller kuvad", riksdagsledamot (V) och styrelseledamot i Humanisterna intevjuas nedan om problemet i Hildebrandt & Madon.

24 sep. 2016

"Sluta vara så säkra om vår lättkränkthet"

Andrev Walden skriver i Aftonbladet bra och reflekterande om en av vår tids plågor: Alla de som klagar på vår tids lättkränkthet.
Vi måste hämta andan i den här frågan och åtminstone umgås med tanken på att ”vår lättkränkta samtid” kanske bara är en spökkänsla. Som ohjälpligt infinner sig i en modern demokrati där bruset stiger. För att vi plötsligt fått många fler verktyg och arenor för våra omedelbara känslor - och dessutom måste­ trängas med en massa versioner av oss själva som brukade sakna röst. 
Idén om lättkränkthetens tidevarv är ju också lite av ett självspelande piano eftersom helt olika röster kan hämta behändiga poänger i den. Auktoritära som bekymrar sig över normupplösningen kan söka stöd i bilden av daltade skolungdomars skenande lättkränkthet medan liberalen som bekymrar sig för den stora staten kan ta sikte på den curlade medborgaren. Antirasisterna ser lättkränkta ”sverigevänner” som ser lättkränkta minoriteter och kanske även några lättkränkta feminister som i sin tur ser lättkränkta herrar och så vidare ... 
Ja, ni fattar. Det självspelande pianot. Bruset. Spökkänslan.Alla förefaller mer lättkränkta. Men det kanske bara är samma gamla värld som låter annorlunda. För att alla hörs.
Läs hela krönikan: "Sluta vara så säkra om vår lättkränkthet"

Made by Sweden?

Kungliga biblioteket och Kulturrådet arrangerade ett samtal om tryck- och yttrandefrihet under årets bokmässa. Se panelsamtalet på UR Play: Made by Sweden?
Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? 
Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016.

23 sep. 2016

Religionsfrihet - frihet från eller till religion?

När barns religionsfrihet och religiösa friskolor diskuteras blir det lätt hett. Dessa ämnen tog stor plats i detta panelsamtal om religionsfrihet på S:ta Katharina Stiftelsen.

I panelen sitter: Philip Geister, Ute Steyer, Awad Olwan och Christer Sturmark.

En skola som diskuteras som exempel är Hillelskolan i Stockholm. Skolan är inte en skola med konfessionell inriktning (fast många tror detta), utan hos Skolverket registrerad som en allmän skola, med judisk profil. [Uppdaterat 27/9]

Det vore intressant om någon förespråkare för religiösa berättade vad som sker i dessa skolor, som inte är tillåtet i vanliga friskolor.

22 sep. 2016

Boksläpp: Varför finns religion?

Idag begår jag debut som religionsforskare då boken Varför finns religion? (Molin & Sorgenfrei förlag) släpps under bokmässan. Boken är redigerad av David Thurfjell (professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola) och innehåller nio kapitel med svar ur olika perspektiv, varpå David skjuter hela projektet i sank genom att påpeka alla problem som finns med med begreppet "religion".

Själv försökte jag gå runt problemen David tar upp genom att skriva om olika aspekter av det som brukar inkluderas när man pratar om religion, något även andra som bidrog gjorde. David har dock en viktig poäng i sitt kritiska kapitel, men även övriga kapitel är förstås läsvärda. Snart i en bokhandel nära dig.

1. Varför finns religion? Evolutionsbiologiska svar
Patrik Lindenfors
2. Varför finns religion? Kognitionspsykologiska svar
Jonas Svensson
3. Varför finns religion? Nationalekonomiska svar
Niklas Bengtsson
4. Varför finns religion? Sociologiska svar
Jörgen Straarup
5. Varför finns religion? Psykoanalytiska svar
Göran Ståhle
6. Varför finns religion? Maktteoretiska svar
Anna Lydia Svalastog
7. Varför finns religion? Coping-teoretiska svar
MarieAnne Ekedahl
8. Varför finns religion? Fundamentalteologiska svar
Ulf Jonsson
9. Varför finns religion? Existensfilosofiska svar
Willy Pfändtner
10. Religion finns inte: Svar från kritisk religionsteori
David Thurfjell

"De vita hjälmarna" får 2016 års Right Livelihood-pris


Från Dagens Nyheter:
Nätverket [De vita hjälmarna] består av omkring 3.000 lokalt förankrade volontärarbetare, både män och kvinnor. Sedan de bildades 2013 uppges de ha räddat tiotusentals civila från hus som rasat samman till följd av krigshandlingar.
Organisationen är nominerade till Nobels fredspris men redan nu står det alltså klart att de belönas med det prestigefulla Right Livelihood-priset, som ibland kallas för ”det alternativa Nobelpriset”.
Priset får de ”för deras stora mod, medlidande och humanitära engagemang i att undsätta civila från förstörelsen som följer av det syriska inbördeskriget”, skriver juryn i sin motivering.
Priset delas ut till tre pristagare till:
  • Syria Civil Defence, ofta kallade Vita hjälmarna, (Syrien): ‘för deras enastående mod, medmänsklighet och humanitära insatser för att rädda civila från förödelsen i inbördeskrigets Syrien'.
  • Mozn Hassan och Nazra for Feminist Studies (Egypten): ‘för sitt försvar av kvinnors rättigheter i en miljö av våld, övergrepp och diskriminering’.
  • Svetlana Gannushkina (Ryssland): ‘för hennes outtröttliga arbete under flera årtionden med att försvara flyktingars och migranters mänskliga rättigheter, liksom med att öka toleransen mellan olika etniska grupper’.
  • Cumhuriyet (Turkiet): ‘för dess orädda och undersökande journalistik samt principfasta försvar av yttrandefriheten under tider av förtryck, censur, frihetsberövanden och dödshot’.

Podden på tiden special: Christer Sturmark möter Jan O Karlssson




Jan O Karlsson blev välkänd som den orädde migrations- och biståndsministern som kallade George W Bush för ”den där jävla Texasgubben”, en av de många ”grodor” som han gillade att slänga ur sig under sin tid i offentligheten. Men Jan O Karlsson är en betydligt mera mångfacetterad man än så.

I denna specialutgåva av Podden på Tiden samtalar han med Christer Sturmark och berättar om sitt liv, hans tidiga uppvaknande i frågor om nazism och antisemitism, hans nära samarbete med Tage Erlander och Olof Palme och hans syn på Donald Trump och världsläget. Han avslutar också med ett förslag till migrationsminister Morgan Johansson, ett förslag för att klara av påfrestningarna av den ökade migrationen till Sverige.



Fungerar inte inbäddningen här ovanför så klicka här.

21 sep. 2016

Internationella fredsdagen

19 sep. 2016

Nytt magiskt poddavsnitt: # 179 - Radio Houdi trollar fram

radiohoudi-179-rubrik
Anders och John trollar fram ännu ett nytt fullspäckat avsnitt av Radio Houdi ur ärmen
John jobbade 10 minuter och är helt slut. Anders jobbar hela dagar och är pigg.
Radio Houdi spelas in live 12 oktober på Södra Sällskapet.
Världens förnämsta och mest kända magiker – David Copperfield – fyller 60 år och 30-åriga Phantom of the Opera har premiär i Stockholm.
John får under inspelningen reda på sitt släkskap via DNA-test. Men var kommer Ankan från? Och vilka mystiska upplevelser kan ske på svenska teatrar?
Riksdagen öppnade sekulärt och Radio Houdi hinner både rekommendera och läsa ett tokigt bibelord innan avsnittet slutar.
Hocus Pokus och avsnittet försvann.

17 sep. 2016

En kärleksaffär med Sverige



Vi har lite olika åsikter om det där med nationalism här på bloggen. Som seriell utlandssvensk får jag något vått i ögat av den här typen av reklamfilmer. Men det betyder inte att jag inte gillar andra länder eller internationalism. Tvärtom tror jag en god nationalism är en förutsättning för gott samarbete med resten av världen - det är därför jag tycker det är viktigt. Därav nu denna reklamfilm för Sverigeturism med Yasmine Akram från Visit Sweden.

Olagliga religiösa skolor i Storbritannien

I England är det tillåtet med hemskolning. Detta använder vissa föräldrar till att placera sina barn i otillåtna skolor, t.ex. rena Koranskolor. Detta är känt men beivras inte. En representant från British Humanist Association diskuterar detta i brittisk TV.

16 sep. 2016

"The Atheist Delusion" - en film av Ray Comfort som kommer att förändra ditt liv...



...eller så kommer det vara två förslösade timmar av ditt liv som du aldrig kommer få tillbaka. Med tanke på Ray Comforts vanliga kvalitetsnivå (han är mannen bakom det famösa Bananargumentet för Guds existens) så lutar det åt det senare.
I vilket fall kan man tydligen ladda ner filmen här (för bara $19:99 - mirakulöst billigt!).

Ha det så ... "roligt"?

15 sep. 2016

"Väldigt fint att den sekulära högtidsstunden kommit till"

Reportage från den sekulära högtidsstunden vid Riksmötets öppnande. Se en sammanfattning och hör några av deltagarna berätta om varför intiativet är värdefullt och varför de besökte ceremonin.
Jag tycker det är väldigt fint att det här intiativet kommit till och att det blir en stunds samvaro för människor oavsett bakgrund och tro, säger Birgitta Dahl, fd talman. 
Kampen om kvinnors kropp och utrymme i samhället präglas fortfarande mycket av religiösa föreställningar, inte bara det, men de vinner grund om man inte ifrågasätter dem. Därför tycker jag det är viktigt att alltid påminna sig om att vi har ett sekulärt samhälle. Sen ska man kunna välja att uttrycka sin tro också, men inte på andras bekostnad, säger Åsa Regnér, jämställdhetsminister.

14 sep. 2016

Debatt om Riksmötets öppnande

I gårdagens Studio Ett diskuterade Hans Ulfvebrand (Stockholms Domkyrkoförsamling), Christer Sturmark (Humanisterna) och Tuve Skånberg (Ordf. kristnagruppen i riksdagen) att det nu finns två samlingar riksdagsledamötena kan välja mellan i samband med Riksmötets öppnande. Denna gång var domprosten och sekulärhumanisten överens, och båda oense med den kristna riksdagsmannen.

"Staten behöver inte finansiera religiösa friskolor"

Ett bra förslag från Jan Björklund.

Den sekulära högtidsstunden vid Riksmötets öppnande 2016



Den sekulära ceremonin vid riksmötets öppnande blev i år en succé - bevistad av tre ministrar, ett stort antal riksdagsledamöter samt närmare 100 speciellt inbjudna gäster. Tal hölls av Humanisternas ordförande Christer Sturmark, svenska Amnestys generalsekreterare Anna Lindenfors, samt ”Mili”, en muslimsk asylsökande från Bangladesh. The Real Group stod för musikunderhållningen.

Sydsvenskan har publicerat mingelbilder från både den sekulära ceremonin och gudstjänsten.

13 sep. 2016

Reportage i TV4 från den sekulära högtidsstunden



Nu väntar vi bara på att reportrarna ska börja fråga de som besöker kyrkan samma frågor: "Du har vart med på det här förut ... Varför det?" Sen börjar det närma sig likabehandling.

12 sep. 2016

Religiösa friskolor på fallrepet

I fredags skrev den kristna tidningen Dagen triumferande att: Inget parti i riksdagen vill i dagsläget förbjuda religiösa friskolor. Denna slutsats dras utifrån att tidningen frågat de åtta riksdagspartierna vad de anser om religiösa/konfessionella friskolor. När man läser partiernas svar framkommer dock en annan bild än Dagens sammanfattning.

Socialdemokraterna: Regeringen tittar just nu på frågan hur vi kan garantera att undervisningen är fri från konfessionella inslag.
VänsterpartietVi anser att både i kommunala och i fristående skolor bör hela skoldagen vara konfessionsfri, inte bara undervisningen.
MiljöpartietMiljöpartiet står bakom den svenska skollagstiftningen för fristående skolor, som även gäller konfessionella friskolor.
ModeraternaInget barn eller ungdom ska riskera att påtvingas religiösa symboler eller på annat sätt få sin frihet begränsad.
Sverigedemokraterna: Vi verkar stark emot religiösa friskolor som verkar segregerande och De skolor som följer läroplanen när det gäller kristen tradition och västerländsk humanism bör inte ha några problem med detta.
KristdemokraternaDär det finns misstankar om att man inte följer regelverket eller där det funnits anmälningar sedan tidigare bör det finnas tätare inspektioner med krav på åtgärder i de fall man bryter mot att undervisningen inte får vara konfessionell.
Centerpartiet: Problemet kommer om de religiösa/konfessionella friskolorna inte följer uppdraget som finns för skolan i Sverige och vi alla lever i vårt gemensamma samhälle och religiösa/konfessionella skolor ska inte vara ett sätt att undanhålla sina barn detta.

Fast än inget parti, mer är Västerpartiet, anser religiösa friskolor ska förbjudas, ser nästa alla någon form av problem med dessa. Att regeringspartiet Socialdemokraterna svara att de tittar på frågan är en stark signal.

Men det saknas ett parti ovan. Liberalerna svarade att de har idag inget förslag om att lägga ner de religiösa friskolorna, men det finns skäl att följa utvecklingen noga. Men det var som sagt i fredags.

I dag skriver Liberalerna på DN Debatt:
Vi kommer att föreslå Liberalernas landsmöte att ta ställning för ett stopp för religiösa friskolor i Sverige. Det betyder att tillstånd till nya sådana skolor inte får ges. Befintliga konfessionella skolor ska inte heller ges tillstånd att utöka antalet elever.
Det är välkommet att frågan om religiösa friskolor är uppeför diskussion. En förändring kommer behöva ske, men den kommer stegvis.

Championing the Light of Reason

11 sep. 2016

Watch evolution in action - Scientists film bacteria’s maneuvers as they become impervious to drugs



In a creative stroke inspired by Hollywood wizardry, scientists have designed a simple way to observe how bacteria move as they become impervious to drugs. The experiments are thought to provide the first large-scale glimpse of the maneuvers of bacteria as they encounter increasingly higher doses of antibiotics and adapt to survive—and thrive—in them.

Read more about how the film was made here: http://hms.harvard.edu/news/bugs-screen

Språk och verklighet

Lera Boroditsky talar om hur våra olika språk kan påverka vårt sätt att se på världen. Hon är professor i kognitionsvetenskap och studerar hur kunskap byggs utifrån samspelet mellan hjärna, språk och omvärld, och hur olika kulturer och språk påverkar vårt sätt att tänka. Ett exempel är att det kan uppstå missuppfattningar mellan språk som läser från vänster till höger och från höger till vänster, och att människor i vissa kulturer tänker på tid som framför respektive bakom sig medan man i andra kulturer anser att det förflutna är framför, något man har upplevt och kan se. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm.

10 sep. 2016

Destino (Dali & Disney)

Digitaliserad konst och vetenskap

Idag finns nästan all musik och konst digitaliserad och tillgänglig för de flesta. Vad kan vi utläsa av denna data? Går det att skapa en hit med hjälp av all denna information? Armand Leroi, författare och professor i evolutionsbiologi, berättar om möjligheterna och begränsningarna. Enligt Leroi har popmusiken genomgått tre stora revolutioner: 1964, 1982 och 1991. Med en graf kan han berätta hela pophistorien. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm.

9 sep. 2016

Nytt avsnitt där vi debunkar Moder Teresa: #177 – Det våras för Radio Houdi

RadioHoudi-177-rubrik

Nytt avsnitt där John och Anders berättar sanningen om Moder Teresa
John hamnar i gaturace på E4 men hinner hem för att spela in detta avsnitt av Radio Houdi.
Håll i er!
I detta avsnitt diskuterar vi – förutom Moder Teresa:
FM Radio, Gene Wilder, Mel Brooks, Det våras-filmerna, Christopher Hitchens, SETI, Peter Jezewski, Spridningskollen, Katolska Kyrkan, Massflykt från kyrkan i Norge mm.
Anders delar ut Veckans Klappträ och berättar om ett Tokigt Bibelord och både Anders och John rekommenderar något bra.
Välkommen till podcasten som det våras för på hösten.
Christopher Hitchens om Moder Teresa i Bullshit

Människor och tro om Den sekulära högtidsstunden

I går besökte Christer Sturmark radioprogrammet Människor och tro. Han berättare där om Den sekulära högtidsstunden som sker i samband med Riksmötets öppnande nästan tisdag. Lyssna från 39:45.

Debattkammaren undrar Finns Gud?



Filminspelning av Debattkammarens evenemang på Kungsholmens gymnasium där vi debatterade om Gud finns eller inte. Debattörerna var Mats Selander, Christer Sturmark, Stefan Gustavsson och jag själv.

RESULTAT
Åhörarna röstade med fötterna och resultatet blev följande:
JA 44
NEJ 84
Med andra ord: GUD FINNS INTE

Så vet ni det.

Ljussvaga unga solen-paradoxen

8 sep. 2016

Självreferens

7 sep. 2016

En pjäs om Thomas Paine



Mer information: http://www.thelifeofthomaspaine.org/

Ska kyrkan återigen få en gräddfil

Den 13 september sker Riksmötets öppnande, en högtidsdag för demokratin. Nytt för i år är att Riksdagsförvaltningen likabehandlar den sekulära högtidsstunden, som arrangeras av Humanisterna, och gudtjänsten i Storkyrkan. Men hur kommer tidningar, tv och radio göra i sin rapportering?

Christer Sturmark skriver en debattartikel i Aftonbladet om detta - med en fråga riktad till SVT:
År 2000 separerade Svenska kyrkan och staten. Detta var ett viktigt steg för religionsfriheten och avgörande för Sverige som sekulär stat. Ändå finns det kvar flera exempel på att Svenska kyrkan positivt särbehandlas. I några fall handlar det om lagar och förordningar som gynnar kyrkans verksamhet, i andra fall ger staten, myndigheter och kommuner Svenska kyrkan en gräddfil – ”så här har vi alltid gjort”.
[...] 
Riksdagen har alltså slutat särbehandla den kyrkliga verksamheten. Nu är frågan: är Sveriges Television beredd att ta samma steg? SVT har av tradition bevakat gudstjänsten i Storkyrkan i samband med att Riksmötets öppnas. I SVT:s uppdrag ligger att vara allsidig, opartisk och livsåskådningsneutral. Kristendomen ska inte ges en särställning i förhållande till exempel sekulär humanism eller någon annan livsåskådning. 
Så hur blir det i år, kommer SVT fortsätta privilegiera den kyrkliga ceremonin eller kommer de även att bevaka den sekulära högtidsstunden?
Förra året skedde det en massiv rapportering från Storkyrkan:
Expressen live-rapporterade
SVT rapporterade
Ekot rapporterad som kyrkobesöket var obligatoriskt: "Nu när uppropet är avklarat är nästa hållpunkt för ledamöterna gudstjänsten i Storkyrkan"
Aftonbladet rapporterade
TV4: "Vi sänder live från Storkyrkan i Stockholm och från riksdagen."
TT hade reportrar som rapporterade från kyrkan, se GP:s live-rapportering.
DN live-rapporterade
SvD rapporterade: "Hej och välkomna till dagens direktrapportering från riksdagen. Vi är här för riksdagens öppnande – som formellt inleds klockan 11.30 med musik av Livgardets Dragonmusikkår. En kvart senare öppnar Storkyrkan."

Det finns säkert skäl för media att bevaka de politiker och andra som besöker Storkyrkan, men rapporteringen måste vara saklig. Det är ett av tre alternativ för gästerna som bjuds in till Riksdagen. De andra är att besöka den sekulära högtidsstunden och att något helt annat. Media behöver också motivera sina publiceringsbeslut med något annat än "så här har vi alltid gjort". Förhoppningsvis väcker denna debattartikel några tankar.
Bild från Aftonbladet

Vi är alla släkt



En lite söt reklamfilm.

6 sep. 2016

”Religiösa konflikter är mer svårlösta”

Idag svarar jag på Joel Halldorfs artikel om religionernas ofarlighet på DN Debatt. Jag håller inte med honom.

Tyvärr tillåter inte utrymmet på debattsidan alla nyanser jag skulle vilja lägga in, så för att förekomma kommentarer: Nej, jag tror inte det finns en enda "rätt" definition på religion, utan menar att det är något som behöver problematiseras och diskuteras. Nej, jag tror inte religion är roten till allt ont. Nej, jag menar inte att religion är lika med ondska, jag menar bara att vi inte ska sopa de mörka sidorna under mattan utan se dem, vara medvetna om dem och motarbeta dem.

Källhänvisning till påståendet om att religiositet är korrelerat med väpnade konflikter: https://arxiv.org/pdf/1508.06228.pdf Det här implicerar inget orsakssamband och med tanke på fördelningen är resultatet inte helt hemma, utan exemplet är ämnat att problematisera Halldorfs påstående att religion bara har liten koppling till våld.

Läs även Henrik Höjers artikel i ämnet i Forskning och Framsteg: "Man kan inte bomba bort en idé".

Läs hela artikeln här.

Är matematik en upptäckt eller en uppfinning?

5 sep. 2016

”Religiösa friskolor fördjupar segregationen”


Idag skriver flera styrelseledamöter i Humanisterna om religiösa friskolor på Dagens Samhälle.
Religiösa friskolor skapar och fördjupar segregationen i samhället. Staten bör inte finansiera verksamhet som får sådana konsekvenser. Regeringen bör nu därför ta initiativ till en utredning om religiösa skolors framtid, skriver ledamöter i Humanisternas förbundsstyrelse.
Medan det skulle betraktas som något fullständigt hårresande med särskilda skolor som inte släpper in barn med muslimska föräldrar, så accepterar och finansierar den svenska staten i praktiken det motsatta – särskilda skolor anpassade till barn med muslimska föräldrar. Effekten blir densamma i båda fallen: barn med muslimska föräldrar isoleras från andra barn och från resten av samhället. Ett aktuellt beslut från Skolinspektionen visar också att de riskerar få sämre utbildning i jämställdhet mellan könen.
[...]
Religiösa friskolor skapar och fördjupar segregationen i samhället. Staten bör inte finansiera verksamhet som får sådana konsekvenser. Denna kritik handlar inte om muslimska friskolor, utan om alla friskolor med konfessionell inriktning. Denna kritik handlar inte om att vissa skolor missköter sig, utan är principiell.

"Ett upprop att längta till"

Christer Sturmark skriver på sin facebooksida om ett upprop han längtar efter:
I ett civiliserat samhälle har vi principer som gäller lika för alla och som inte enbart gynnar mig och grupper som jag själv tillhör. För mig är detta en grundläggande moralisk princip. Därför har jag under den senaste tiden på olika sätt visat min solidaritet och mitt stöd, både med kristna som förföljs för sin tro i världen (#mittkors-kampanjen) och kvinnors rätt att bära burkini och hijab (#minhijab-uppropet). 
En universell rättighet som ska tillkomma alla människor är rätten att tro på olika sätt, liksom rätten att klä sig som man själv väljer. 
Somliga debattörer tycks tolka dessa kampanjer på andra sätt än de var menade. I fallet med #mittkors tycks några tro att den bara var avsedd för kristna medlemmar (jag är inte kristen men är medlem i gruppen) eller att den var avsedd som symbol för religionskrig mot islam. Men världen är full av konspirationsteorier, och jag tycker inte vi behöver fler sådana. Att solidarisera sig med utsatta människor är aldrig ett krig mot något, det är snarare en handling för något, för frihet och mänskliga rättigheter. I fallet med #minhijab har somliga uppfattat den som att den förespråkar tvång till hijab eller till och med burka. Inget kan vara mer felaktigt. 
Det uppropet handlade om att alla ska få klä sig som de vill – utan att förneka att det kan finnas religiösa patriarkala normer som begränsar många kvinnors faktiska valfrihet. Uppropet handlade också om att det franska burkiniförbudet är fel och fullständigt orimligt. 
Samtidigt avskyr jag personligen det förtryck som kvinnor i vissa länder, liksom på vissa platser i Sverige, utsätts för när de tvingas klä sig i enlighet med religiösa regler. 
Men som många har påpekat så finns det också kvinnor som klär sig i hijab som en identitetsskapande accessoar, utan krav från familj eller sharia-poliser i närområdet. Och många har i debatten framfört att det vore en grovt generaliserade förenkling att betrakta alla slöjbärande kvinnor som förtryckta. Jag tror att de har rätt. 
Men vi vet också att kvinnor i flera länder, som till exempel Iran eller Saudiarabien, inte kan gå ut utan slöja, med mindre än att de riskerar allvarliga straff eller misshandel från den religiösa polisen på landets gator. För en tid sedan initierade några modiga kvinnor i Iran en protest mot detta tvång, de tog av sig slöjan för en stund och la ut en bild på sig själva utan slöja på Facebook. En solidaritetshandling med de kvinnor som förtrycks i deras land. 
Det slog mig då att det efter #mittkors och #minhijab finns ett upprop som jag saknar i Sverige, ett nytt omvänt hijab-upprop som vore så oerhört vackert att få uppleva. Tänk om slöjbärande kvinnor i Sverige, inte de som också i Sverige som faktiskt tvingas bära slöja - men de som gör det som en identitetsmarkör, tog av sig slöjan för en dag och la upp och delade bilder på sig själva utan slöja i en Facebook-, Twitter- eller Instagramgrupp, i solidaritet med de kvinnor i Iran, Saudiarabien och i Sverige som tvingas att bära slöja. 
Jag inser att jag inte själv kan initiera ett sådant upprop, jag har ingen slöja att ta av. Jag kan inte heller kräva eller ens uppmana till ett sådant initiativ. Men jag kan önsketänka och reflektera över vad en sådan manifestation skulle kunna betyda. Den vore stark, vacker, välgörande och konsekvent med tidigare upprop som försvarade rätten att bära slöja. Ett slags spegelbild av rättigheter som bör gälla för alla människor. 
Vi lever i en tid då det är allt viktigare att stå upp för andra än ”de egna”. I ett civiliserat samhälle ska man inte alltid behöva tala i egen sak.

4 sep. 2016

Moder Teresa - ett helgon utan gloria


Idag helgonförklaras Moder Teresa av påve Franciskus i Vatikanen. För att det ska vara möjligt krävs ett bekräftat mirakel, något som man i Moder Teresas fall hittade 2002: en fattig indiska vid namn Monica Besra som tillfrisknat från en cancertumör i magen.

Efter att Besra först insjuknat hade hennes man slitit hårt för att betala hennes vård. Men till slut tog pengarna tog slut och två nunnor från Moder Teresas klosterorden tog över. Fast i stället för vård band de två nunnorna fast en medaljong prydd med Moder Teresas bild över Besras mage. När hon sedermera blev frisk sågs det därför som ett mirakel.

Några som inte var riktigt lika imponerade var de läkare som Besra gått till tidigare. ”Påståendet att det handlar om ett mirakel är totalt nonsens och borde fördömas av alla”, sa dr Ranjan Kumar Mustafi på Balurghat-sjukhuset i Västbengalen. ”Medicinen hon fick reducerade den cystiska massan och den försvann efter ett år.” Monica Besras man Selku Murmu höll först med. ”Det här miraklet är en bluff”, berättade han för en intervjuare. ”Min fru botades av doktorerna.”

I senare intervjuer låter det dock annorlunda. ”Det var ett mirakel som botade min fru. Vår situation var fruktansvärd och vi visste inte vad vi skulle göra. Nu blir mina barn utbildade med hjälp av nunnorna och jag har kunnat köpa en bit land. Allt har blivit bättre.” Hela familjen har konverterat till katolicismen.

På något sätt är det symtomatiskt att Moder Teresas ”mirakel” inte håller för närmare granskning. Samma sak gäller i princip hela hennes livsgärning. Allt som glimmar, visar det sig, är inte guld. Och glimmar är sannerligen något som Moder Teresa gör i den bild katolska kyrkan ger av henne – en mer upphöjd person är det svårt att tänka sig.

Det var år 1950 Moder Teresa fick tillåtelse av Vatikanen att starta Missionaries of Charity med syftet att ta hand om ”de hungriga, de nakna, de hemlösa, krymplingarna, de blinda, de spetälska, alla som ingen vill ha, de som känner sig oälskade, som inte blir omhändertagna, människor som blivit en börda för samhället och bortstötta av alla.”

Två år senare öppnade hon sitt berömda Hem för döende i ett övergivet hinduiskt tempel för gudinnan Kali; en plats där fattiga kunde få dö med värdighet, var och en efter de ritualer som hör till dennes religion. ”En vacker död är när människor som levde som djur får dö som änglar – älskade och omhändertagna.”

Missionaries of Charity tar fortfarande, långt efter Moder Teresas död, hand om flyktingar, före detta prostituerade, mentalsjuka, sjuka barn, övergivna barn, spetälska, aidssjuka, åldringar och konvalescenter. De har skolor som drivs av frivilliga för att utbilda gatubarn, de har soppkök och hem för kvinnor, föräldralösa barn och döende. De gör ingen skillnad på religion eller kast. Enligt dem och den katolska kyrkans officiella historieskrivning har Moder Teresa förmodligen gjort mer för fattiga än nästan någon annan människa – vem kunde vara mer förtjänt av helgonstatus eller det Nobels fredspris som hon fick 1979?

Ändå har Moder Teresa fått mycket kritik genom åren. Problemet handlar i mycket om hennes syn på lidande. Medan vanlig sjukvård går ut på att lindra, ställa rätt diagnos och ge mediciner för att patienter ska tillfriskna, såg Moder Teresa lidande som en gåva från Gud. Ingen säger det bättre än hon själv: “Jag tycker det är mycket vackert för de fattiga att acceptera sin lott i livet, att dela den med Jesus passionshistoria. Jag tror världen hjälps mycket av de fattiga människornas lidanden.”

En historia som hon själv gillade att berätta var när hon tröstade en cancerpatient som var i den oerhört smärtsamma slutfasen av sitt liv med att säga: ”Du lider som Jesus Kristus på korset. Jesus kysser dig.” Hon berättade också om cancerpatientens hjärtskärande svar, till synes utan att förstå ironin: ”Snälla, be honom sluta kyssa mig.”

Men nog fick väl patienterna lindring på Moder Teresas hem för de döende? De skimrande berättelserna om Teresa och hennes värv attraherade ju donationer i mångmiljonklassen som kunde gå till verksamheten.

Det är här berättelsen blir riktigt märklig. I Moder Teresas verksamheter hade endast några få av personalen medicinsk utbildning. En redaktör från den medicinvetenskapliga tidskriften The Lancet, Robin Fox, rapporterade 1994 att den medicinska behandlingen var närmast slumpmässig. Systrarna delade inte upp döende och patienter som bar på sjukdomar som gick att bota, och man isolerade inte patienter med tuberkulos. Det här hade konsekvensen att sjuka som hade kunnat klara sig löpte risk att få infektioner och dö helt i onödan. Mest störde sig dock Fox på den stötande frånvaron av smärtlindring. Samma påståenden har framkommit upprepade gånger i andra rapporter och i vittnesmål från volontärer: man gav ingen lindring.

Problemet var inte pengarna. Moder Teresas namn drog in miljoner och åter miljoner till Missionaries of Charity. De summor hon samlade in hade gott och väl kunnat räcka till sjukhus med kunnig personal och verklig vård. Exakt hur mycket pengar som kom in är dock en strikt bevarad hemlighet. Men för några år sedan gjorde det tyska magasinet Stern ett grävande reportage för att se vad de kunde hitta. De hamnade på en försiktig uppskattning att minst 100 miljoner dollar blev insamlade per år och att detta försiggått i många år.

Det enda land där finanserna gick att granska mer noggrant var England, där man 1991 fick in nästan 25 miljoner kronor. Av dessa gick endast 7 procent till verksamheten. Som jämförelse krävs att minst 75 procent av de insamlade medlen går till verksamheten för att man ska få ha ett 90-konto i Sverige. En avhoppad nunna, Susan Shields, vittnade: ”Pengarna blev inte felanvända, till största delen blev de inte använda alls.”

Stern berättar vidare att varje ny verksamhet som sattes upp av Missionaries of Charity bara initialt fick finansiellt stöd av Moder Teresa; sedan var tanken att verksamheten skulle klara sig själv. De mediciner man använde var de som donerades direkt på plats. Nunnorna hade avgett ett löfte om strikt fattigdom, så för dem fanns inga lönekostnader. I ett soppkök i Bronx i New York, rapporterar Stern, deltog nunnorna bara som distributörer av soppa och bröd som andra skänkt direkt – nunneorden använde inga egna pengar till verksamheten.

Det här sättet att hantera insamlade pengar gick direkt ut över de fattiga hon sa sig vilja hjälpa. I princip sålde hon samvetslindring till rika människor och skickade pengarna vidare till Vatikanen, medan de fattiga fick lida ”som Jesus”.

Med sin ökade berömmelse blev det mer och mer klart för Moder Teresa att syftet med hennes verksamhet missuppfattades, så för att klargöra vad det handlade om satte hon upp en skylt på sitt hus: ”Säg åt dem att vi inte är här för att arbeta, vi är här för Jesus. Vi är religiösa först och främst. Vi är inte socialarbetare, inte lärare, inte läkare. Vi är nunnor.”

Förmodligen missförstår man Moder Teresas avsikt om man tror att hon i första hand var ute efter att lindra fattigdom och lidande. Det hon egentligen ville var att rädda så många odödliga själar som möjligt – hon ville frälsa människor. Ett ytterligare tecken på det var smygdopen, något som avhopparen Susan Shields berättar om:
Systrarna skulle fråga varje person som riskerade att dö om de ville ha en ”biljett till himlen”. Ett jakande svar togs som att de godtog att bli döpta. Systern skulle då låtsas att hon bara svalkade patientens panna med en blöt handduk, medan hon egentligen döpte honom, tyst mumlandes de nödvändiga orden. Hjälpen var ett sätt att nå deras själar, att visa de fattiga att Gud älskar dem… ”Hemlighetsmakeriet [kring dopen] var viktigt så att det inte skulle bli känt att Moder Teresas nunnor döpte hinduer och muslimer”.
Moder Teresa beskrev vidare aids som ”en rättvis vedergällning för oanständiga sexuella handlingar”, och 1992 utropade hon, vid en utomhusmässa i Irland: “Låt oss lova Vår Fru som älskar Irland så mycket att vi aldrig kommer att tillåta en enda abort här i landet. Och inga preventivmedel!”

Journalisten och författaren Christopher Hitchens, som var så väl insatt i Moder Teresas förehavanden att Vatikanen kallade honom som expertvittne inför Moder Teresas saligförklaring, skrev i en berömd artikel 2003:
Det här tar oss tillbaka till medeltidens korrupta kyrka, som sålde avlatsbrev till de rika medan man predikade helveteseld och avhållsamhet till de fattiga. Moder Teresa var ingen vän av de fattiga. Hon var en vän av fattigdom. Hon sa att lidande var en gåva från Gud. Hon spenderade sitt liv med att motarbeta den enda boten för fattigdom man känner till, en förbättring av kvinnors livssituation och deras frigörelse från en avelsdjurstillvaro av ofrivillig reproduktion.
När Moder Teresa själv närmade sig slutet tog hon emot avancerad vård och fick bland annat hjärtat opererat. Först fick dock Ärkebiskopen i Calcutta, Henry Sebastian D'Souza, fick en präst att utföra en exorcism på henne, med Moder Teresas tillåtelse, då han misstänkte att de sömnproblem hon upplevde under sjukperioden eventuellt kunde orsakas av att hon var besatt av djävulen.

Det är symtomatiskt att när katolska kyrkan nu helgonförklarar Moder Teresa efter hennes starkt ifrågasatta gärning gör man det efter ett starkt ifrågasatt mirakel. (Fast vem har någonsin hört talas om ett verkligt mirakel?) Katolska kyrkan är en mäktig lobbyorganisation vars budskap sålts i 2000 år, så räkna inte med att bilden av Moder Teresa kommer att förändras på länge än.

Det är i slutänden svårt att bedöma om Moder Teresa gjorde mer nytta än skada. Även om hon inte använde miljonerna hon samlade in för att lindra fattigas lidanden var hon mitt ibland dem tillsammans med sina nunnor, för att trösta, vårda och tillhandahålla en plats för föräldralösa att växa upp på, en plats för fattiga att vara sjuk på, och en plats för övergivna att dö på. Det är ändå värt något och en gärning få kan skryta med.

Men tänk om miljonerna gått till fattiga i stället för att skickas till Vatikanen. Jämför till exempel med Röda Korset och Rädda Barnen som så många varit upprörda på – de har enligt Svensk insamlingskontroll under sina turbulenta tider aldrig gått under 75 % -gränsen för hur stor andel av de donerade pengarna som går direkt till verksamheten. För den som vill skänka pengar för att lindra fattigas lidanden finns därför långt bättre alternativ än Missionaries of Charity – organisationer som istället för att skicka pengarna till Vatikanen använder dem till att bota och lindra. Hur mycket nytta hade inte alla de miljoner Moder Teresa samlade in kunnat göra i deras verksamhet?


3 sep. 2016

Skitvingar

2 sep. 2016

1 sep. 2016

Än är det inte för sent att hinna med Humanistkryssningen 2016

Om du tänkt vara med vid årets kryssning är det dags att boka NU. Bokningen stängs inom kort, så dröj inte längre med din anmälan. Missa inte båten!

Broschyr för kryssningen finns här.

Sluta drick [så mycket]

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se