26 feb. 2017

Bangladesh bloggares kamp

I dag för två år sedan den 26 februari 2015 mördades författare Avijit Roy i Dhaka. Han hackades till döds med macheter på väg hem från en bokmässa i Bangladesh huvudstad. För att minnas Avijit publiceras inledningen av en av hans texter. En text med Sverigeanknytning*. Artikeln publicerades först i eSkeptic 8 maj 2013.
__________________________________

Bangladesh bloggares kamp, av Avijit Roy (min översättning)


Vad kommer du att tänka på när ser bilden ovan? Ett gäng tjuvar som har fångats på bargärning, eller kanske en bild som gränsvakter publicerat på tjuvskyttar som de nyligen fångat. Ack, detta är en grupp av lysande skribenter kända som Bangladesh Bloggare; de objekt som visas framför dem - bloggarnas egna datorer - har omhändertagits och genomsökts av Bangladesh rättsväsende. Vilken stor fångst vår polisstyrka har gjort!

Ibland, blir jag mållös när jag frågas om jag har något att säga om den sorgliga situationen för skribenter i vårt land. Många läsare liksom jag, läste deras texter med en sådan hängivenhet, använde deras artiklar som ett sätt att öka vår kunskap och våra rationella färdigheter. För några veckor sedan blev jag även personligen bekant med en av de anklagade "ateistiska" bloggarna, Subrata Shuvo, som hade önskat publicera en av sina artiklar på Mukto-Mona (en nätsida för fritänkare av främst bengalisk och sydasiatisk bakgrund, som jag modererar). Hans föreslagna reportage handlade om Shahidul Haque [aka: Shahidul mama (Farbror)], som var en frihetskämpe i befrielsekriget 1971. Det var genom Shuvos författarskap som jag fick reda på att S. Haque var ett avgörande ögonvittne vid krigsförbrytaren Kader Mullahs rättegång. Då S. Haque varit en gerillakämpe, hade han sett de brutala folkmord som genomförts under Kader Mullahs befäl. Haque var också en aktivist vid protesterna och upploppen 1966 och 1969.

Innan jag läste Subrata artikel, visste jag inte att en sådan person som Haque hade funnits - en person som är så passionerad, lysande och modig, en person som älskar sitt land mer än jag gör. Denna orädda soldat hade kommit tillbaka från Sverige bara för att vittna mot Kader Mullah, med hopp om att han och otaliga andra slutligen skulle straffas. "Jag kommer inte att klaga på domstolen, men domen (att Kader Mullah** endast fick livstidsfängelse) är helt enkelt skandalöst", sa Shahidul. Många hade förväntat sig att den grymme brottslingen skulle hängas tills döden. Subratas texter behandlade flera olika ämnen, exempelvis betitlade, "Intervju: Ferdousi Priyovashini om frihetskämpar och krigsbarn" och "Daily Shangram. Deras bidrag till bevakningen av 25 mars 1971". Båda artiklarna var ett bevis på den djupa kärlek som Subrata kände för sitt hemland. Det finns inget tvivel om att, det är tack vare ungdomar som han, som Shahbag-rörelsen kunde väcka Bangladesh folk.

Och hur svarar vår regering på hans agerande? I stället för att lovorda eller uppmärksamma hans patriotiska bidrag till det bangladeshiska samhället, låste de in honom bakom galler. Deras motivering? Hans "ateism." När jag hade hört om detta fruktansvärda förfarande, började jag läsa Subratas blogg på Mukto-Mona för att se själv varför regeringen hade tagit sådan anstöt. Till min förvåning kunde jag inte hitta en enda post som indikerar ett så kallat radikalt ateistiskt tänkesätt, vilket han anklagas för. Tja, Subrata hade skrivit en essä om Richard Dawkins, en av de berömda ateisterna i vår tid. Även personer med det vagaste intresset för naturvetenskap är hänförd av Dawkins skrivande och rationella analyser. Precis som en skicklig pianist trollbinder oss med sina tangenter eller som en poet fängslar oss med sina verser, välkomnar Dawkins rationalitet oss med hans ingående förklaringar ... och vem som helst kan uttrycka tacksamhet till honom bara för detta skäl! Jag har själv gjort det flera gånger. När jag läser Humayun Azads ”Shob Kichu Noshtoder Odhikare Jabe”, eller när jag recitera ”Bangladesher Katha”, möter jag samma belåtenhet som när jag läser Dawkins verk. Ska sådana känslor verkligen mätas på ett spektrum där ateism skiljs från teism? Även Einstein, utan tvekan den mest hyllade mannen på planeten, övergav idén om en personlig frälsare, och sa: "Jag försöker inte att föreställa mig en personlig Gud; det räcker att stå i förundran över väldens struktur, i den mån den tillåter våra otillräckliga sinnen att uppskatta detta." Skönheten och storheten i Einsteins ord påverkar utan tvekan en människas sinne, oavsett om man är uttalad ateist eller djupt religiös.
____________________________________

Läs resten av artikeln på engelska i eSkeptic.

*Idag bor både Shahidul Haque och Subrata Shuvo i Sverige.
** Kader Mullah avrättades för krigsförbrytelser i december 2013.

Inga kommentarer:

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se