4 apr. 2017

Hedenius om samvetsfrihet

Joel Halldorf skrev i februari en ledare om samvetsfrihet. I texten om barnmorskors rätt att vägra utföra abort citerar han Ingemar Hedenius:
"Att denna rättighet existerar och respekteras har en enorm betydelse, inte bara för den enskildes lycka utan också för kulturen."
Om man bara läser citatet kan man få för sig att Hedenius skulle stödja Halldorfs resonemang. Så är nog inte fallet. Hedenius skrev om samvetsfrihet i essän Om Människovärde och kontentan är att samvetsfrihet - en egen personliga övertygelse om vad som är rätt och orätt, vad en måste göra och underlåta - är en rättighet och väsentligt för samhällets moraliska utveckling.

Detta innebär att det är en rättighet att få ha övertygelsen att abort är en synd och att man ska avstå från att utföra abort. Det ska även vara en rättighet att politiskt verka för att reglerna om barnmorskors arbetsuppgifter ändras. Men Hedenius hade nog inte ansett att det är en rätt att få arbeta som barnmorska, fastän än man vägrar utföra abort, med nuvarande svenska regelverk.

Läs hela avsnittet Hedenius skrev om samvetsfrihet nedan.


Om Människovärde - Ingemar Hedenius

11. Att tillerkännas rätten att ha ett eget samvete är en mänsklig rättighet. Denna rättighet står nära och har ofta räknats in under den allmänna tanke- och yttrandefriheten. Men samvetsfriheten bör betraktas som en rättighet för sig.

Samvetet, den personliga övertygelsen om vad som är rätt eller orätt, kan uppträda i två ganska olika former. Den ena formen är det heteronoma samvetet och den andra formen det autonoma samvetet. De bör betraktas var för sig.

Det heteronoma samvetet är ett eko av vad vi har hört andra förkunna och sett andra göra. Detta samvete är grundläggande för alla former av samvete, och troligen kan även somliga djur ha ett sådant samvete. Vi, och kanske en del djur, lär oss att anse somligt vara rätt och annat orätt genom att uppfostras. Man hör vad andra säger och ser hur andra bär sig åt, och man försöker så mycket som möjligt rätta sig därefter. Ens motiv för att göra det är väsentligen fruktan för straff, det må nu vara straff i juridisk mening eller helt enkelt att råka ut för omgivningens ogillande. Det dåliga samvetet yttrar sig då i att man är rädd för att avvika från allmänt förekommande mönster.

När man tror att ens avvikelse från gängse handlingsmönster inte blir upptäckt, tillåter man sig avvikelser utan att känna större obehag. Men om man helt oväntat blir upptäckt, till exempel blir åtalad för att ha begått en som man trodde vattentät falskdeklaration, då infinner sig det dåliga samvetet. Gode gud, hur kunde jag bära mig så orätt åt!

Detta heteronoma samvete skall inte föraktas, bara därför att det beror på fruktan för straff och i enklare former kan påträffas hos hästar och hundar. Utan dessa heteronoma samveten kan intet ordnat samhällsliv och ingen kultur fungera. Men det heteronoma samvetet är inte någon mänsklig rättighet. Att tillägna sig vissa vanor och bibehålla dem därför att det annars kan bli obehagligt, är inte något speciellt mänskligt privilegium utan bara en nödvändighet för att det skall existera ett ordnat samhällsliv.

Ett mänskligt privilegium är däremot det samvete som är autonomt. Hos detta samvete har den befallande makten blivit vad psykologerna kallar "interioriserad." Samvetet är inte längre bara ett eko av omgivningens tryck och de sociala vanornas hot mot den som överträder dem. Det autonoma samvetet har blivit min egen personliga övertygelse om vad som är rätt och orätt, vad jag måste göra och underlåta.

Samvetet kan även nu vara verksamt genom fruktan för straff. Men straffhotet kommer inte utifrån utan inifrån mig själv. Det dåliga samvete som är autonomt är en känsla av att inte ha gjort det som jag innerst själv ville. Det är känslan av att man har svikit sig själv.

Och varför svek man? Kanske just därför att man fogade sig i det som är det heteronoma samvetets trumf, den yttre omgivningens tryck och den naturliga fruktan för dess ogillande. Det autonoma samvetet kan gå emot det heteronoma samvetets, det vill säga omgivningens bud, och däri ligger dess särskilda kraft.

Tillåtelsen att ha ett autonomt samvete är en mänsklig rättighet. Att denna rättighet existerar och respekteras har en enorm betydelse, inte bara för den enskildes lycka utan också för kulturen och framåtskridandet. Utan en sådan tolerans vore moralens utveckling mot en högre kultur omöjlig Förnyare som Sokrates, de grekiska och romerska stoikerna, Jesus, de protestantiska rörelsernas tillskyndare inom kyrkan, banbrytande moralister som Voltaire och Schopenhauer, Kierkegaard och Nietzsche, alla har de haft sitt stöd i ett eget, autonomt samvete. Sokrates och Jesus blev avrättade för att de följde sitt autonoma samveten, men de hejdades inte från början utan de röjdes ur vågen, först när de hade fullbordat sitt arbete för moralens och religionens reformering.

Låt oss inte glömma all moraliska tankar om vad som är rätt och orätt är kärnan i all politik som inte bara är opportunism, taktik, partisinne eller maktkamp. Hur vill man att samhället skall vara? Avböjer man en slutet samhälle, där tanke- och samvetsfriheten hålls nere till förmån för en mer eller mindre stillastående samhällsordning som är avsedd att slå vakt om vissa på förhand fastslagna doktriner? Föredrar man ett öppet, pluralistiskt samhälle där en utveckling sker genom fri diskussion och fri åsiktsbildning, som grundas på tillgång till fördomsfritt sanningssökande och saklig information och som inspireras av autonoma samvetens vilja till förnyelse? Vill man göra allt för att utrota lidande och nöd? Alla sådana frågor är i grunden moraliska, och för att ställas och besvaras i politisk handling förutsätter de existensen av både tankefrihet och samvetsfrihet.

Vi vet mycket om konsekvenserna av undertryckandet av dessa mänskliga rättigheter. Viktigt är inte bara att framsteg försvåras eller omöjliggörs utan också att människors självförverkligande hämmas till förmån för förblindelse, opportunism, slavsinne och ömsesidig fruktan.

Ur Om Människovärde (1982), Ingemar Hedenius.

Inga kommentarer:

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se